Den här uppsatsen behandlar ämnet olaglig fildelning på internet. Intervjuer med fem svenska fildelare ligger till grund för en kvalitativ analys av deras egna handlingar. Analysen kretsar kring fem grundläggande teman som syftar till att förmedla en bild av individernas egen bild av fildelning och moraliska dilemman som kan uppstå vid denna handling. Teorin som har används beskriver främst handlingsramarna och samhället som fildelarna kan tänkas befinna sig i. Kopplingar görs mellan individernas handlingar och den övergripande samhällsteorin för att påvisa om de stämmer överränns. Olaglig fildelning är ett utbrett fenomen i Sverige. De fem fildelare som ingick i analysen verkar både ha förståelse för att fildelning är ett så utbrett fenomen, samtidigt som de i stor utsträckning känner att det behövs en lag som reglerar fenomenet. Skivbolagen målas upp som de stora och rika bovarna i frågan.

Det övergripande syftet med min uppsats är att visa på faktorer som bidrar till att elever väljer att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på gymnasiet. Elevernas valsituation har jag valt att sätta i relation till vår tids ökade avtraditionalisering och utökade valmöjligheter. Dessa levnadsvillkor belyser jag främst genom att använda mig av Thomas Ziehes teorier, men även resonemang hämtade från Andy Hargreaves, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu förekommer i uppsatsen. För att undersöka elevernas egna uppfattningar har jag i den empiriska studien valt att använda mig av en kvalitativ metod; enskilda intervjuer med tio elever på det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på två olika gymnasieskolor. Mina övergripande frågeställningar är följande: Vad anser eleverna att de grundat sitt beslut att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på? Hur upplevde de valprocessen? samt Hur ser de på sin framtid? Resultatet från min undersökning visar bland annat att det är elevernas estetiska intresse samt upplevelsen av lust och glädje som varit avgörande för deras val att gå det estetiska programmet. Programmets möjlighet till både fördjupning inom det konstnärliga området och fortsatta högskolestudier nämns också som en bidragande faktor. Flera av eleverna kan tänka sig ett framtida yrke inom det estetiska området. Generellt sett upplever eleverna den ökade valfriheten, i såväl skolan som samhället, som positiv. Dock menar flertalet elever att de stora valmöjligheterna också innebär att de rent allmänt ställs inför valprocesser som kan skapa osäkerhet och upplevas som svåra då de innebär ökade krav på eget ansvartagande. Jag drar därför slutsatsen att skolan, i takt med samhällsutvecklingens förändrade levnadsvillkor och utökade valmöjligheter, i högre grad måste förbättra och utveckla sin stödjande och vägledande funktion samt sin samverkan med det omgivande samhället.

<p>What is an economic crime? Who is an economic criminal? How do we speak of the phenomenon and what does they way we speak mean? The immediate result of the study is that there is a stereotype image of the economic criminal that is produced within peoples speech. This image contains characteristics that bring the subject, the economic criminal, far away from the traditional crime subject, and brings it closer to a non-criminal subject. This motion render possible that economic criminals can talk of themselves as “not bad people”, “normal” and “like everyone else”. The analysis has made clear that economic crime and economic criminals are conceptualizations that are under negotiation, there is no determined definition of these ideas. A transformed society has also an impact on economic criminals and economic crime. Perhaps the debate about the definition of the economic criminal and economic crime is symptomatic for the postmodern society we share?</p>

What is an economic crime? Who is an economic criminal? How do we speak of the phenomenon and what does they way we speak mean? The immediate result of the study is that there is a stereotype image of the economic criminal that is produced within peoples speech. This image contains characteristics that bring the subject, the economic criminal, far away from the traditional crime subject, and brings it closer to a non-criminal subject. This motion render possible that economic criminals can talk of themselves as “not bad people”, “normal” and “like everyone else”. The analysis has made clear that economic crime and economic criminals are conceptualizations that are under negotiation, there is no determined definition of these ideas. A transformed society has also an impact on economic criminals and economic crime. Perhaps the debate about the definition of the economic criminal and economic crime is symptomatic for the postmodern society we share?