Vistelsetiderna på akutmottagningar i Sverige ökar. Patienter som vistas länge på en akutmottagning behöver få sina vårdbehov tillgodosedda, särskilt sköra äldre patienter eftersom de har en ökad risk att drabbas av både lidande och vårdskador. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda sköra äldre patienter som söker akutsjukvård vid akutmottagning. En kvalitativ intervjustudie genomfördes där åtta sjuksköterskor från två akutmottagningar deltog. Antal år av yrkeserfarenhet, ålder och kön skiljde deltagarna åt. Genom en innehållsanalys utmynnade resultatet i huvudtemat God vård hindras av medicinsk prioritering och tidsbrist och två teman Oprioriterad omvårdnad och Otillräcklighet och tidsbrist. Vårdmiljön beskrivs som ej optimal i vårdandet av sköra äldre patienter. Medicinsk vård prioriteras på bekostnad av omvårdnaden och tidskrävande logistisk erfordras när integriteten ska bevaras i omvårdnadssituationer. Att hela tiden prioritera sina arbetsuppgifter var ständigt återkommande. Sjuksköterskor upplever det påfrestande när omvårdnaden åsidosätts. Omvårdnadsrutiner som finns för att utgöra ett stöd i vårdarbetet hinns inte med eftersom den saknade förankring i den verkliga arbetssituationen.

Huvuduppdraget för akutmottagningar är att ta hand om och stabilisera akut sjuka patienter. Överbeläggning och högt söktryck är inte ovanligt. Akutsjuksköterskor träffar under ett arbetspass åtskilliga patienter under korta, snabba möten och ska tillgodose en avancerad omvårdnad. När vårdandet sker i en smittsam vårdmiljö förändras förutsättningarna. Syftet med studien är att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande vilka utmaningar akutsjuksköterskor möter när vårdandet sker i en smittsam vårdmiljö (covid-19) på akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturöversikt har valts som metod där nio artiklar inkluderats, fyra kvalitativa, fyra kvantitativa samt en med mixad metod. En tematisk analys har använts. I resultatet framkommer två teman ”förändringar i organisationen” samt ”ett utmanande arbete” som belyser akutsjuksköterskors förändrade arbetssätt under covid-19 pandemin. Utmaningarna var att det fanns en konstant rädsla för egen smitta eller att sprida smittan vidare, en ökad arbetsbelastning, förändrade rutiner och bristande möjligheter till adekvat omvårdnad. En ökad vårdtyngd upplevdes av akutsjuksköterskor då patienter var sjukare under pandemin även om söktrycket var lägre.

På Sveriges akutmottagningar arbetar sjuksköterskor tillsammans med olika professioner. På akutmottagningen möter sjuksköterskor många patienter då det är ett högt patientflöde. Patienterna kan ha både akuta och icke-akuta sjukdomstillstånd där det ställs stora krav på sjuksköterskor både kliniskt såväl som moraliskt. Utifrån hierarki, tidsbrist, kunskap- och resursbrist, samt otillräckligt stöd kan sjuksköterskan uppleva en moralisk stress negativt som kan påverka patientmötet och omvårdnaden. Studiens syfte handlar om att belysa sjuksköterskans upplevelser av moralisk stress på akutmottagningar. Studien bygger på en litteraturöversikt som är baserade på kvalitativa och kvantitativa forskningsstudier. Datainsamlingen resulterade i 12 artiklar, vilket gav två huvudteman med sju underteman. Resultaten visar att sjuksköterskans moraliska stress kan leda till låg omvårdnadskvalitet, riskera patientsäkerheten samt sjuksköterskans egen hälsa. Studien lyfter fram tidsbrist, högt patientflöde och hierarkin som de främsta orsakerna till moralisk stress. Studien ger förslag att genomföra en nationell studie, vilket i sin tur kan bidra till att belysa utmaningar som kan leda till ett eventuellt målinriktat förbättringsarbete som planeras och genomföras.

Bakgrund: Psykisk ohälsa och självskadebeteenden ökar i samhället och är ett oroväckande folkhälsoproblem. Självskadebeteende utgörs av allt från ett icke-suicidalt självskadebeteende till avsiktliga självskador som kan resultera i suicid. Självskadebeteenden kan vara en följd av psykiskt och känslomässigt lidande. Akutsjuksköterskan har en central och betydelsefull roll i mötet, när patienter med självskadebeteenden söker vård på somatisk akutmottagning. Syftetvar att beskriva faktorer som påverkar akutsjuksköterskors möte av patienter med självskadebeteenden på somatisk akutmottagning. Metod: Studien utgörs av en litteraturstudiemed systematisk metod. Föreliggande studie resulterade i 17 vetenskapliga artiklar och bearbetades utifrån en integrerad analys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategoriersom beskrev positiva och negativa faktorer som påverkade mötet av patienter med självskadebeteenden. De underkategorier som visades ha den främsta påverkan i akutsjuksköterskans möte med patienter med ett självskadebeteende var utbildning, erfarenhet och personcentrad vård. Akutsjuksköterskor som hade erfarenhet, kunskap och utbildninghade en större acceptans och helhetsperspektiv i mötet, vilket minskade negativa attityder till patienter med självskadebeteenden. Slutsats: En förutsättning för att se patienten bakom ett självskadebeteende på en somatisk akutmottagning och utifrån det kunna arbeta personcentrerat var att specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård får utbildning kring självskadebeteenden. Specialistsjuksköterskan bör ha ett helhetsperspektiv i bemötandet och omvårdnaden av patienten för att främja hälsa och minska lidande hos denna sårbara patientgrupp. / Background: Mental illness and self-harm are increasing in society and are a worrying public health problem. Self-harm ranges from non-suicidal self-harm to intentional self-harm that can result in suicide. Self-harm can be a consequence of psychological and emotional suffering. The emergency nurse has a central and important role in the meeting when patients with self-harm seek treatment in a somatic emergency department. The aim was to describe factors that affect the meeting of patients with self-harm in somatic emergency departments.Method: The study consists of a literature study with a systematic method. The present study resulted in 17 scientific articles and was processed based on an integrated analysis. Results: The results revealed two main categories that described positive and negative factors that influenced the meeting of patients with self-harm behaviors. The subcategories that were shown to have the main impact in the emergency nurse's encounter with patients with selfharm were education, experience, and person-centered care. Emergency nurses who had experience, knowledge and training had a greater acceptance and holistic perspective in the meeting, which reduced negative attitudes towards patients with self-harm behaviors. Conclusion: A prerequisite for seeing the patient behind self-harm in a somatic emergency department and from that being able to work person-centered was that specialist nurses in emergency care receive training on self-harm behaviors. The specialist nurse should have a holistic approach to the treatment and care of the patient in order to promote health and reduce the suffering of this vulnerable patient group.

Compassion fatigue (CF) är ett begrepp som introducerades som en form av utmattning för sjuksköterskor. CF utvecklas från att känna ett obehag för medlidande till att i värsta fall övergå till att sjuksköterskan permanent har svårt att känna medlidande. Compassion fatigue användes första gången 1992 och det beskrevs som att sjuksköterskor glömde saker, dess uppmärksamhet minskade och de upplevde utmattning, trötthet, ilska samt kände sig sjuka. De brydde sig mindre och mindre och till slut inte alls.Syftet med denna studie var att beskriva de faktorer som kan orsaka compassion fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård.Metoden som användes var en litteraturöversikt. Databas sökningar gjordes via PubMed, CINAHL Complete och PsycINFO varav 18 artiklar inkluderades i resultatet. I denna litteraturöversikt användes både kvalitativa, kvantitativa och mixade artiklar, skrivna mellan 2009- 2019.I resultatet framkom det att de faktorer som kan orsaka CF var sociodemografiska, sociala, arbetsrelaterade, psykologiska och övriga faktorer såsom intag av olika substanser. Bland dessa faktorer fanns stress, chefsstöd och hantering av svåra situationer i form av exempelvis PsyCap.Slutsatsen var att Compassion fatigue är vanligt förekommande bland sjuksköterskor inom akutsjukvård och bör förebyggas för att sjuksköterskor ska kunna stanna kvar i yrket och ge en god och hållbar omvårdnad. / Compassion fatigue (CF) is a concept that was introduced as a form of fatigue for nurses. CF develops from feeling uncomfortable for compassion to, in the worst case, transitioning to the fact that the nurse is permanently having difficulty feeling compassion. Compassion fatigue was first used in 1992 and it was described as nurses forgetting things, their attention diminished and they experienced fatigue, tiredness, anger and feeling sick. They cared less and less and, in the end, not at all.The purpose of this study was to describe the factors that can cause compassion fatigue in nurses in emergency care.The method used was a literature review. Database searches were done via PubMed, CINAHL complete and PsycINFO of which 18 articles were included in the result. This literature review used both qualitative, quantitative and mixed articles, written between 2009 and 2019.The results showed that the factors that could cause CF were socio-demographic, social, work-related, psychological and other factors such as the intake of various substances. Among these factors were stress, support from managers and coping with difficult situations, as for example, PsyCap.The conclusion was that Compassion fatigue is a common occurrence among nurses in emergency care and should be prevented in order for nurses to remain in the profession and provide good and sustainable nursing care.

Bakgrund: Akut Koronart Syndrom (AKS) är ett samlingsnamn för tre olika kliniska tillstånd som förorsakas av en ruptur på ett ateromatösa plack vilket leder till en trombosbildning som okluderar hjärtats kranskärl helt eller delvis. Den äldre populationen utgör en stor andel av patienterna som drabbas av AKS sjukdom. AKS är en diagnos som påverkar patienten både fysiskt och psykiskt och Akutsjuksköterskor ska bemöta och vårda dessa patienter under hela dygnets timmar oavsett om det är ett stort eller lågt inflöde på akutmottagningen. Enligt statistik från Socialstyrelsen ökar antalet patienter på akutmottagningarna och tiden för den erbjudna vården minskar vilket gör att vårdbehov måste tidigt kunna identifieras för att kunna sätta in rätt omvårdnadsåtgärder för dessa. Syfte:  Att belysa upplevelser av att som patient bli vårdad för akut koronart syndrom på akutmottagning.   Metod: Metoden som valts är en systematisk integrativ litteraturöversikt. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av den femstegsprocess som beskrivits av Oermann och Knafl (2021) där analysfasen bytts ut mot en tematisk innehållsanalys enligt Braun och Clarkes (2008).  Resultat: Resultatet presenteras som tre övergripande teman (Fysiska upplevelser, Psykiska upplevelser och Vårdupplevelser) respektive åtta subteman (Smärtlindring vid koronar bröstsmärta. Rädsla, ångest och en osäkerhet över situationen. Upplevelse av hotad hälsa. Utsatthet vid hög belastning på akutmottagningen. Effekter av psykisk belastning vid AKS. Orsaker till upplevelsen av god vård. Bristande information och kommunikation. Självbestämmande och beslutstagande under vården.).  Slutsatser: Patienter som vårdas för AKS på akutmottagning har komplexa upplevelser med stor variation som alla behöver sin vård där akutsjuksköterskans kompetens är av stor vikt. Behov för information beskrevs i stora delar av resultatet. / Background: Acute coronary syndrome (ACS) is a collective name for three different clinical conditions which are caused by a rupture on a atherosclerothic plaque. This situation leads to the creation of a thrombos that occludes a coronary artery in the heart partially or completely. The older generation makes up for a greater part of the patients treated for ACS. ACS is a condition that affects the patient both physically and psychologically and emergency nurses care for these patients during every hour of the day no matter if the patient flow is high or low at the emergency department. According to statistics from Socialstyrelsen, the number of patients at the emergency department is increasing and the time for care decreasing which further notes the importance of being able to early identify care-needs to be able to provide the correct care for these.    Aim: To enlighten the experiences of patients getting care for acute coronary syndrome at the emergency department  Method: The method that was chosen was a systematic integrative literature review.  Datacollection has been done with the assistance of the five-step process described by Oermann och Knafl (2021) where the data analytic step has been replaced by a thematic content analysis described by Braun och Clarkes (2008).  Results: The result section presents three general themes (Physical experiences, Psychological experiences and care-experiences) together with eight sub-themes (Painrelief during coronary chest pain.  Fear, anxiety and uncertainty over the situation. An experience of threat towards health. Vulnerability during crowding at the emergency department. Effects of psychological burden during ACS. Reasons for experiencing good care. Lack of information and communication. Self-determination and decisionmaking during care.). Conclusions: Patients receiving care for AKS at the emergency department inhibit complex experiences with great variation which all need their own personal caring where the competence of the emergency nurse is of great importance. A need for information was described in greater parts of the result.

Bakgrund: Över 700 000 människor dör varje år till följd av suicid runt om i världen och den största riskfaktorn för att begå suicid är tidigare suicidförsök. Forskning visar att människor som begår suicid ofta söker till akutmottagningar en eller flera gånger innan de tar sitt liv. Akutmottagningar är därför en viktig plats för förebyggandet av suicid. Forskning visar att suicidförsök och självskadebeteende blir allt vanligare samt att självskadebeteende är en viktig riskfaktor för suicid. Sjuksköterskor på akutmottagningar möter ofta patienter med självskadebeteenden, patienter som genomgått suicidförsök och patienter som funderar på att ta sitt liv. Syfte: Syftet var att beskriva akutsjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som inkommit till akutmottagningar till följd av självskadebeteenden och suicidförsök, samt beskriva akutsjuksköterskors attityder gentemot dessa patienter. Metod: En systematisk litteraturöversikt med integrativ design. Systematiska artikelsökningar har utförts i tre medicinska databaser med hjälp av PEO-modellen. Tio inkluderade vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod har granskats och analyserats. Resultat: I resultatet framkom följande fem teman: I. Sjuksköterskors attityder; II. Sjuksköterskors prioritering av fysisk framför psykisk hälsa; III. Arbetslivserfarenhet på akutmottagningen; IV. Barriärer inom akutmottagningens kontext; och V. Sjuksköterskors upplevda kompetenser & färdigheter. Slutsats: Då resultatet visar att många akutsjuksköterskor uppger osäkerhet och otrygghet vid vården av patienter med självskadebeteende och patienter som begått suicidförsök, bör mer utbildning erbjudas på akutmottagningar kring just dessa tillstånd. För att kunna bedriva en mer hållbar och patientsäker vård bör även akutmottagningar försöka behålla och rekrytera kompetenta och erfarna sjuksköterskor. / Background: Each year, more than 700 000 people around the world die because of suicide, and the biggest risk factor for committing suicide is previous suicide attempts. Research shows that people who commit suicide often visit the emergency department one, up to several times before taking their own lives. Emergency departments are therefore an important place for preventing suicide. Research shows that suicide attempts and self-harming behavior are becoming more common, and that selfharming behavior is an important risk factor for suicide. In emergency departments, nurses often meet patients with self-harming behaviors, patients who have attempted suicide and patients with suicidal ideation. Aim: The aim was to describe the emergency nurses’ experiences of caring for patients who have been admitted to emergency rooms because of self-harming behaviors and suicide attempts, and to describe emergency nurses' attitudes towards these patients Method: A systematic literature review with integrative design. Systematic searches have been conducted in three medical databases using the PEO model. Ten included scientific articles of qualitative, quantitative, and mixed method designs have been reviewed and analyzed. Results: The results highlight five main themes: I. Nurses’ attitudes; II. Nurses’ treatment of physical over mental health; III. Work experience in the emergency department; IV. Barriers in the context of the emergency department; and V. Nurses’ perceived competencies and skills. Conclusions: As the result show that many emergency nurses' report insecurity in the care of patients with self-harming behavior and patients who have attempted suicide, more training should be offered in emergency departments around these conditions. Emergency departments should also try to retain and recruit competent and experienced nurses, to provide more sustainable and patient-safe care.