Bakgrund: Den palliativa vården fokuserar på att lindra lidande hos personer med svår sjukdom. När en patient upplever ett outhärdligt lidande där ingen annan typ av behandling har någon effekt, finns möjlighet att lindra patientens outhärdliga lidande med palliativ sedering.    Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering vid livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. I resultatet inkluderades 16 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med underteman. Sjuksköterskors behov av kunskap: definition av palliativ sedering, riktlinjer och läkemedelsadministration. Sjuksköterskors trygghet i bedömning: indikation för beslut, närhet och kommunikation. Sjuksköterskors emotionella och etiska tankar: fridfull död, livet och döden och patientens värdighet och autonomi.  Slutsats: Många sjuksköterskor upplever att palliativ sedering är viktigt att ha som ett behandlingsalternativ när det inte finns något annat att som kan lindra ett outhärdligt lidande. Alla sjuksköterskor är dock inte bekväma i situationen då de saknar kunskap om denna intervention. Palliativ sedering ska inte enbart baseras på den kliniska erfarenhet som sjuksköterskan besitter. Det finns behov av att skapa tydliga riktlinjer med en klar definition om vad palliativ sedering är. Sjuksköterskan ska kunna känna sig trygg med interventionen palliativ sedering, när och hur den kan användas samt ges möjlighet att reflektera över olika etiska dilemman.

Sammanfattning Bakgrund: Den palliativa vården fokuserar på att lindra lidande hos personer med svår sjukdom. När en patient upplever ett outhärdligt lidande där ingen annan typ av behandling har någon effekt, finns möjlighet att lindra patientens outhärdliga lidande med palliativ sedering. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering vid livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. I resultatet inkluderades 16 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med underteman. Sjuksköterskors behov av kunskap: definition av palliativ sedering, riktlinjer och läkemedelsadministration. Sjuksköterskors trygghet i bedömning: indikation för beslut, närhet och kommunikation. Sjuksköterskors emotionella och etiska tankar: fridfull död, livet och döden och patientens värdighet och autonomi. Slutsats: Många sjuksköterskor upplever att palliativ sedering är viktigt att ha som ett behandlingsalternativ när det inte finns något annat att som kan lindra ett outhärdligt lidande. Alla sjuksköterskor är dock inte bekväma i situationen då de saknar kunskap om denna intervention. Palliativ sedering ska inte enbart baseras på den kliniska erfarenhet som sjuksköterskan besitter. Det finns behov av att skapa tydliga riktlinjer med en klar definition om vad palliativ sedering är. Sjuksköterskan ska kunna känna sig trygg med interventionen palliativ sedering, när och hur den kan användas samt ges möjlighet att reflektera över olika etiska dilemman.

Bakgrund: MR-undersökningar är mer eller mindre krävande för patienter i alla åldrar. Utöver de speciella rutinerna inför en MR-undersökning så krävs det att patienten ligger helt stilla under hela undersökningen för att undvika rörelseartefakter. För att barn ska klara av detta används oftast sedering eller narkos som hjälpmedel, men vid intag av farmaka medföljer alltid en risk för oönskade effekter och allergiska reaktioner. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva strategier som kan användas för att minska behovet av sedering eller narkos av barn som genomgår en MR-undersökning. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes för att besvara syftet. Resultatet från elva kvantitativa artiklar har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Resultatet är presenterat i tre huvudkategorier med fem underkategorier vilkas metoder på olika sätt gör det lättare för patienten att genomgå en MR-undersökning. Huvudkategorierna är att bli förberedd, att underlätta tiden i MR-kameran och en kombination av att bli förberedd och underlätta tiden i MR-kameran. Konklusion: Genom att använda metoder anpassade för barn kan behovet av sederingar och narkoser minskas. Icke-farmakologiska metoder som förbereder barnen, underlättar tiden för dem i MR-kameran samt en kombination av dessa har resulterat i att fler barn kan genomgå en MR-undersökning utan behov av sedering eller narkos.

Titel: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma sederade patienter i ventilator: En kvalitativ intervjustudie. Bakgrund: Den kritiskt sjuke intensivvårdspatienten behöver såväl resurskrävande som komplicerad behandling. Sedering administreras till patienter i ventilatorbehandling för att lindra ångest och smärta. Intensivvården bygger på multiprofessionellt samarbete och strävar efter individuellt anpassad sedering för att upprätthålla komfortabel sederingsnivå. Riktlinjer och bedömningsskalor är viktiga hjälpmedel vid bedömning och titrering av sedering. Det är utmaningar i att vårda sederade patienter och det ställer stora krav på intensivvårdssjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma sederade patienter i ventilator på intensivvårdsavdelning. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design genom individuella semistrukturerade intervjuer med tio intensivvårdssjuksköterskor. Nio av deltagarna var kvinnor och en var man. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat frambringade i följande tema Bedömning – En väg av utmaningar som belyste intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma sederade patienter i ventilator. Resultatet presenteras under två kategorier: Osäkerhet vid sederingsnivå och Brister vid sedering. Osäkerhet vid sederingsnivå blev påtaglig på grund av otydliga riktlinjer, svårigheter i att upprätthålla en individuell sederingsnivå och utifrån den komplicerade kommunikationen med patienten. Brister vid sedering blev påtaglig på grund av känsla av otillräcklighet och brist på både samarbete och kunskap försvårade ytterligare intensivvårdssjuksköterskans bedömning och titrering av sedering. Slutsats: Studien identifierar utmaningar som bidrar till osäkerhet och brister vid sedering. Dessa utmaningar bör förhindras genom utbildning för att bibehålla patientsäkerheten och möjliggöra god vård. Intensivvårdssjuksköterskan bör få insikt i de samhällsekonomiska vinster som god följsamhet till riktlinjer och bedömningsskalor frambringar.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MRT) innebär stora diagnostiska möjligheter, men barn upplever ofta undersökningen obehaglig trots att den är icke invasiv och helt smärtfri. Sedering eller generell anestesi används därför ofta för att möjliggöra MRT-undersökningar, men kan innebära risk för allvarliga komplikationer. Patientens (barnets) upplevelse av obehag under MRT-undersökning behöver reduceras samtidigt som en minskning av användandet av sedering och generell anestesi är önskvärd. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva åtgärder som kan minska barns behov av sedering och generell anestesi i samband med magnetkameraundersökningar. Metod: En litteraturstudie med resultat från åtta kvantitativa studier. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Sökningar genomfördes i PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet kategoriserades in i tre huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna bestod av: förberedande åtgärder, distraherande åtgärder och förberedande tillsammans med distraherande åtgärder. Slutsats: Lyhördhet, individanpassad information och distraherande åtgärder kan, tillsammans eller var för sig, reducera barns obehag och effektivt minska behovet av sedering och generell anestesi i samband med MRT.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Palliativ sedering är en behandling som ofta betraktas som det sista alternativet för att lindra en patients lidande och som har symtom som upplevs som outhärdliga. Den vanligaste anledningen till att en patient får palliativ sedering är på grund av symtom som oro, ångest och smärta. En förutsättning för att en patient ska få behandlingen är att patientens sjukdom är irreversibel och patienten förväntas avlida inom de närmsta dygnen. / Palliative sedation is a treatment that is often considered as the last option to relieve a patient's suffering who has symptoms that are perceived as unbearable. The most common reason a patient gets palliative sedation is because of symptoms such as anxiety and pain. A condition for a patient to receive treatment is that the patient's disease is irreversible and is expected to die within the next few days.