SAMMANFATTNING Titel: Sederingens betydelse för utvecklingen av ventilator associerad pneumoni hos intensivvårdspatienter. Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap Kurs: Examensarbete - omvårdnad, 15 hp Författare: Sanna Willford Handledare: Anna Nordin Examinerande lärare: Inger James Examinator: Jan Nilsson Sidor: 32 Datum för examination: Juni 2022 Nyckelord: Pneumoni, ventilator associerad, Sedering, Intensivvård Introduktion: Ventilator associerad pneumoni (VAP) är en vårdrelaterad infektion som klassas som en vårdskada och som skapar ett vårdlidande för patienten. Vårdskador kan undvikas om rätt åtgärder vidtas av hälso- och sjukvården. Sedering är grundläggande för säkerhet och bekvämlighet hos respiratorbehandlade patienter. Utvecklingen av VAP förekommer oftare hos patienter som får kontinuerlig sedering än hos patienter som har en daglig sederingspaus. Även andra interventioner i sederingen kan ha betydelse för utvecklingen av VAP. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sederingens betydelse för utvecklingen av VAP hos respiratorbehandlade patienter på IVA. Metod: I denna systematiska litteraturstudie har en narrativ sammanställning av kvantitativa studier genomförts. En induktiv innehållsanalys enligt Bettany-Saltikov och McSherrys niostegs modell samt SBUs riktlinjer för litteraturstudier har använts. Litteraturstudiens resultat har bedömts med GRADE. Resultat: Flera av de inkluderade studierna såg en statistisk signifikant minskning i antalet patienter som utvecklade VAP, trots att de använde sig av olika interventioner i sederingen. Förändringar i sederingsstrategi, sederingsgrad, val av sederande läkemedel och personalens följsamhet i de VAP preventiva interventionerna var av betydelse. Konklusion: Olika interventioner gällande sederingen har betydelse för utvecklingen av VAP. Att minska förekomsten av VAP kan förkorta tiden för respiratorbehandling, förkorta vårdtiden, minska mortaliteten och minska vårdkostnader. / ABSTRACT  Title: The significance of sedation for the development of ventilator-associated pneumonia in intensive care patients. Faculty: Health, Science and Technology  Course: Degree project - nursing, 15 ECTS  Authors: Sanna Willford Supervisor: Anna Nordin Examiner: Inger James Examiner: Jan Nilsson Pages: 32 Date for the examination: June 2022 Key words: Pneumonia, ventilator-associated, Sedation, Intensive care Introduction: Ventilator associated pneumonia (VAP) is a healthcare-associated infection that is classified as a healthcare injury and that creates a patient suffering. Healthcare injuries can be avoided if the right measures are taken by the health service. Sedation is essential for the safety and comfort of respiratory patients. The development of VAP occurs more often in patients who receive continuous sedation than in patients who have a daily sedation break. Other interventions in sedation can also be important for the development of VAP. Aim: The aim of this study was to investigate the significance of sedation for the development of VAP in ventilator-treated patients at IVA. Method: In this systematic literature study, a narrative compilation of quantitative studies has been conducted. An inductive content analysis according to Bettany-Saltikov and McSherry's nine-step model and SBU's guidelines for literature studies have been used. The results of the literature study have been assessed with GRADE. Results: Several of the included studies saw a statistically significant reduction in the number of patients who developed VAP, despite the fact that they used different interventions in sedation. Changes in sedation strategy and degree of sedation affected the presence of VAP. The choice of sedative drugs and the staff's compliance in the VAP preventive interventions were also important. Conclusion: Various interventions regarding sedation are important for the development of VAP. Reducing the incidence of VAP can shorten the time of ventilator treatment, shorten the care time, reduce mortality and reduce care costs.

Bakgrund Målet med intensivvård är att uppnå det bästa medicinska samt omvårdnadsmässiga resultatetutan komplikationer. Det har tidigare varit standard att djupt sedera patienter som erhållermekanisk ventilation. Intensivvårdspatienter kan idag vårdas på en intensivvårdsavdelningmed lättare sedering än tidigare vilket bidrar till kortare vårdtid på intensivvårdsavdelning samt minskad respiratortid för patienter. En lätt sedering underlättar för patienter och sjuksköterskan att kommunicera samt bygga en relation till varandra vilket bidrar till enbättre vård för patienter. Syfte Att undersöka patienters upplevelse av att vara intuberade samt lätt sederade på en intensivvårdsavdelning utifrån perspektivet vårdlidande. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats användes för att söka, kritiskt granska samtsammanställa data från tidigare genomförda studier. Totalt inkluderades 19 vetenskapligaartiklar som kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Analysen gjordes utifrån Katie Erikssons teori om vårdlidande. Resultat Resultatet redogjordes utifrån fyra förutbestämda kategorier; Kränkning av patientersvärdighet, fördömelse och straff, makt och utebliven vård samt en femte kategori; Lindratvårdlidande. 10 subkategorier framkom ur resultatet som svarade på syftet. Slutsats Vårt resultat visar att vårdlidande är konstant närvarande. Brister i kommunikation, delaktighet och känslan av maktlöshet fortsätter att skapa vårdlidande för patienter. Närvaro av familj och att bli sedd som en individ framkom vara viktigt för patienter för att minska vårdlidandet. Ökad kunskap och förståelse kring ämnet gör att behov kan förutses och tillgodoses, vilket resulterar i minskat vårdlidande och ökad komfort för patienter. Intensivvårdssjuksköterskan kan genom att vara lyhörd för patienters individuella behov tillsammans med standardiserade omvårdnadsrutiner minska vårdlidandet. / Background The goal with intensive care is to achieve the best medical and nursing care result without complications. It has previously been standard to deeply sedate mechanically ventilated patients. Intensive care patients can today receive care with lighter sedation than ever before which results in shorter time spent on a ventilator and at the intensive care unit. A lighter sedation helps patient and nurse to communicate and build a relationship with each other which leads to a better care for the patient. Aim To explore the patient experience of being intubated and lightly sedated in an intensive care unit from the perspective of suffering from care. Method A literary review with a systematic approach was used to search, critically analyse and comprise data from previous studies. In total 19 articles were included, and quality checked with SBU template for qualitative research. The analysis was based on Katie Ericsson’s theory of suffering from care. Result The findings emerged from four previously decided categories: Violation of patient's dignity, condemnation and punishment, control, lack of care and a fifth category that emergedduring the process, relived suffering. 10 subcategories were created from the result and answer the aim of the literary review. Conclusion The result show that suffering from care is constantly present. Lack of communication, participation and the feeling of being powerless continues to create suffering from care for patients. Having family present and being seen as an individual were helpful in easing the suffering of care. Greater knowledge and understanding about the subject makes it possible to foresee and fore fill needs, which would result in less suffering of care and a higher level of comfort for the patients. The intensive care nurse can trough being responsive for the patients individual needs, together with standardised care actions decrease the suffering of care.

No description available.

Palliativ vård syftar till att främja livskvalitet för personer med livshotande sjukdom och deras närstående. Patientens fysiska, psykosociala och andliga problem ska lindras. Dessutom ska närstående stöttas genom sjukdomstiden och det sorgearbete som följer. Den palliativa vården vilar på de fyra hörnstenarna symtomlindring, kommunikation, teamarbete och närstående. Närstående har en naturlig roll inom den palliativa vården och deras behov ska uppmärksammas. EAPC’s definition av palliativ sedering beskriver en kontrollerad sänkning av medvetandet för att lindra svårbehandlade symtom. Sjuksköterskans ansvarsområde vid palliativ sedering innebär bland annat att värna patientens välbefinnande men även att informera och stötta närstående under döendeprocessen. Kunskap om hur närståendes erfarenheter vid palliativ sedering behövs för att deras behov ska kunna synliggöras och tillmötesgås.       Syftet med denna studie var att belysa närståendes erfarenheter av palliativ sedering inom palliativ vård. Metoden som valdes var systematisk litteraturstudie. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara peer reviewed, skrivna på engelska och inte äldre än 15 år Litteratursökningar i databaserna PubMed, CINAHL, PsychINFO och MEDLINE resulterade i 12 inkluderade artiklar, samtliga etiskt godkända och kvalitetsgranskade. Data analyserades sedan med innehållsanalys.   Resultatet består av de fyra kategorierna symtomlindring, kommunikation, teamarbete och närstående. Närstående upplevde själva lindring då patientens lidande lindrades. De plågades av det faktum att de inte längre kunde kommunicera med patienten efter att sedering påbörjats. Även om de samtyckt till den palliativa sederingen funderade de i efterhand på vem den gynnat. Den emotionella påverkan hos närstående var stor och de upplevde mycket oro.   Slutsatsen av denna studie är att de flesta närstående är nöjda med den palliativa sederingen men situationen är mycket påfrestande för dem. De tar svåra beslut och upplever mycket oro och lidande. Kommunikation med och stöd från vårdpersonal är därför viktigt. Sårbara närstående bör identifieras och erbjudas ytterligare stöd. / Palliative care aims to improve the quality of life for people with terminal diseases and their relatives. Physical, psychosocial and spiritual problems of the patient shall be prevented and relieved. Additionally, relatives should be supported throughout the illness and the mourning that follows. Palliative care rests upon the four cornerstones symptom relief, communication, team work and relatives. Relatives have a natural role within palliative care and their needs should be payed attention to. EAPC’s definition of palliative sedation describes a controlled decrease of consciousness to relieve intractable symptoms. The nurses responsibility during palliative sedation includes protecting the patients well-being, as well as informing and supporting relatives during the dying process. Knowledge about relatives’ experiences during palliativ sedation is required in order for their needs to be made visible and accomodated.    The aim of this study was to illuminate the relatives’ experiences of palliative sedation within palliative care.    The systematic review method that was utilized in this study. The inclusion criterion was that the articles were to be peer reviewed, written in English and not more than 15 years old. The serches for articles were conducted in the databases PubMed, CINAHL, PsychINFO and MEDLINE. It resulted in 12 included studies, all of which had an ethical approval and were quality controlled. Data was then analyzed with content analysis.   The result consists of the four categories symptom relief, communication, team work and relatives. Relatives experienced relief when the patiens suffering was alleviated. They suffered because they could no longer communicate with the patient after sedation had started. Even though they had given their consent to the palliative sedation, afterward they thought about who it had favoured. The emotional impact on the relatives was great and they experienced a lot of anxiety.   In conclusion, most relatives are pleased with the palliative sedation but the situation is very distressing for them. They make difficult decisions and experience a lot of anxiety and suffering. The communication with and support from health professionals is therefor vital. Vulnerable relatives should be identified and offered additional support.

För patienter inom den palliativa vården handlar vårdandet om att lindra symtom i form av smärta och annat lidande, både fysiskt och psykiskt. Den palliativa vården kan hjälpa patienter att få en död som så långt som möjligt bör vara lugn, fridfull och uppfyller individernas önskemål. Vården involverar patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal, framförallt sjuksköterskor, som alla är känslomässigt inblandade. När patienterna inte kan uppnå lindring från deras lidande med hjälp av metoder som normalt används kan palliativ sedering vara det sista alternativet som återstår när inget annat hjälper. Syftet är att undersöka och sammanställa hur sjuksköterskors tankar, känslor och attityder till palliativ sedering presenteras i dagens forskning. Metoden är en litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom sju olika teman, bland annat att sjuksköterskor upplever palliativ sedering som svårt när patienter får det för existentiell smärta och att sjuksköterskor tror att palliativ sedering leder till snabbare död. Genom utbildning och fortbildning kan sjuksköterskornas känslor, tankar och attityder inför vissa delar av palliativ sedering bli lättare att hantera. / For patients within a palliative care setting the care is focused on alleviating symptoms such as pain and other types of suffering, both physically and mentally. The palliative care can help the patients to die in a way that is, as far as possible, calm, peaceful and meets the needs of the individuals. The care involves patients, relatives and healthcare professionals, especially nurses, who are all emotionally involved. When patients can not obtain relief from their suffering by methods normally used, palliative sedation might be the last option that remains when all else fails. The aim is to investigate and compile the nurses' thoughts, feelings and attitudes towards palliative sedation as it is presented in current research. The method is a literature review of nine scientific articles. The results revealed seven different themes, one of which showed that nurses experienced palliative sedation as difficult when the patients received it for existential pain and another theme showed that the nurses believe that palliative sedation lead the hastening of death. Through education and training can the nurses’ feelings, thoughts and attitudes towards certain aspects of palliative sedation become easier to handle.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande och ge en god och meningsfull vård till patienter som befinner sig i livets slutskede. Den personcentrerade vården fordrar ett etiskt förhållningssätt och sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar som innebär ett patientnära arbete. Sjuksköterskan har även ett ansvar att se till patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vilket underlättas om sjuksköterskan har en etisk känslighet.Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom den palliativa vården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som bygger på 11 kvalitativa studier baserat på sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom palliativ vård. De 11 kvalitativa studierna inhämtades från Cinahl och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall och innehållsanalysen gjordes utifrån Popenoes guide.  Resultat: Resultatet bygger på 241 legitimerade sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar och delades upp i tre huvudkategorier: Konflikter som sjuksköterskan möter inom den palliativa vården, Smärtstillande och palliativ sedering i livets slutskede och Moralisk stress vid livets slutskede.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde etiska utmaningar när det brast i kommunikationen med läkare, när det fanns meningsskiljaktigheter i det tvärprofessionella teamet samt när de upplevde oro kring smärtlindring och sedering av patienter som befann sig i livets slutskede. En bättre kommunikation är nyckeln till ett bra teamarbete vilket i sin tur leder till en bättre vård för patienterna. En bättre kommunikation inom teamet hade också kunnat eliminera många av de etiska utmaningar som låg till grund för sjuksköterskornas upplevelser.

Bakgrund: Djup sedering har negativa effekter såväl för respiratorvårdade patienter som för verksamheten. Det har medfört att fler patienter vårdas med lätt eller ingen sedering. Mindre sedering har visat sig vara utmanande och ställt högre krav på intensivvårdssjuksköterskor i flera aspekter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda intuberade patienter med lätt eller ingen sedering. Metod: En kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Det framkom fyra huvudkategorier: Patientens situation och upplevelse har betydelse för intensivvårdssjuksköterskors upplevelser, Att ha patienten i fokus, Kommunikationen med patienten är betydelsefull samt Att ha en fungerande patientnära miljö. Att vårda intuberade patienter med lätt eller ingen sedering innebar många känslor och upplevelser för intensivvårdssjuksköterskorna. Sederingsgraden uppfattades ha betydelse och om patienten kunde vara fysiskt delaktig underlättade det. Patienten var i fokus och personcentrerad vård var en viktig faktor. Patientupplevelsen fick ofta styra sederingen. Kommunikation var betydelsefullt men det fanns hinder som kunde försvåra omvårdnadsarbetet. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde den patientnära miljön viktig. Närvaro och uppmärksamhet krävdes, teamet spelade stor roll. Kunskap, erfarenhet och en bra planering skapade trygghet. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av att vårda intuberade patienter med lätt eller ingen sedering var att det krävde tid, närhet och uppmärksamhet. En lugn, trygg och bekväm patient gav en bättre upplevelse för intensivvårdssjuksköterskorna. En personcentrerad vård var viktig att bedriva och det underlättade omvårdnadsarbetet om patienten och personalen kunde kommunicera. Kunskap, erfarenhet, teamarbete och en bra planering skapade en trygg upplevelse för intensivvårdssjuksköterskorna. / Background: Deep sedation has negative effects both for mechanical ventilated patients and for the organisation. This has resulted in an increasing number of patients being treated with light or no sedation. A lower sedation grade has proven to be challenging and has placed higher demands on intensive care nurses in multiple regards.  Aim: The aim of the study was to describe intensive care nurses’ experiences of caring for intubated patients with light or no sedation. Method: A qualitative and descriptive design were implemented. Ten intensive care nurses were interviewed with semi-structured interviews. A qualitative content analysis was used. Result: Four main categories emerged: The patient's situation and experience are important for the intensive care nurses' experiences, Having the patient in focus, The communication with the patient is important and Having a functioning environment close to the patient. Caring for intubated patients with light or no sedation involved many feelings and experiences for the intensive care nurses. The degree of sedation was perceived to be important and if the patient could be physically involved it made it easier. The patient was the focus and person-centred care was an important factor. The patient experience was often allowed to guide the sedation. Communication was important, but there were obstacles that could make nursing care difficult. The intensive care nurses experienced the environment close to the patient as important. Presence and attention were required, the team played a big role. Knowledge, experience and good planning created security. Conclusion: The intensive care nurses' experiences of caring for intubated patients with light or no sedation was that it required time, presence and attention. A calm, safe and comfortable patient provided a better experience for the intensive care nurses. A person-centred care was important to carry out and it facilitated the nursing care if the patient and the staff could communicate. Knowledge, experience, teamwork and good planning created a safe experience for the intensive care nurses.

Inledning: Under en MRT- undersökning är det är viktigt att patienterna ligger stilla för att minska rörelseartefakter som leder till optimala bilder med god bildkvalitet. Pediatriska patienter som genomgår en MRT- undersökning kan vara i behov av läkemedel för sedering i att klara av att ligga helt stilla under undersökningen. Sedering av dexmedetomidine kan då vara ett alternativ. Syfte: Kartlägga användningen av dexmedetomidine som sedering vid pediatrisk magnetresonanstomografi. Metod: Studien som har genomförts är en allmän litteraturöversikt. Databaserna PubMed och Cinahl har använts, där elva kvantitativa vetenskapliga artiklar haranalyserats. Resultat: Artiklarna delades in i två resultatkategorier som administration och effekt. Resultatet visar att dexmedetomidine är ett effektivt läkemedel vid sedering av pediatriska patienter med en låg risk för fysiologiska reaktioner. Den ger ett tillstånd som liknar sömn och har en minskad risk för fysiologiska reaktioner. Slutsats: Dexmedetomidine är ett säkert läkemedel att använda vid sedering för pediatriska patienter vid en magnetresonanstomografi. Dexmedetomidine är ett läkemedel som kan administreras av en röntgensjuksköterska på ett säkert sätt, men flera studier behöver utföras där röntgensjuksköterskor administrerar läkemedlet.

Bakgrund: Rapid sequence induction and intubation (RSII) används för att snabbt och säkert söva och intubera patienter som har en hotad eller ofri luftväg på grund av sjukdom eller trauma. Det är ett komplext ingrepp där potenta läkemedel används som slår ut den spontana andningsdriven. Att genomföra svåra interventioner i prehospital miljö i Sverige är något som behöver studeras för att skapa en förståelse för komplexiteten av den avancerade prehospitala sjukvården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenheter av att genomföra prehospital RSII inom helikopterverksamheten. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ studiedesign med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare från olika helikopterbaser runt om i Sverige. Inhämtad data analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysarbetet producerade tre kategorier: varje vårdtillfälle är unik i situationen, att skapa en optimal arbetsmiljö och vikten av kunskap, fortbildning och teamarbete. Slutsats: Att genomföra prehospital RSII upplevdes inte som en stressande intervention då besättningarna överlag besitter mycket erfarenhet och en hög formell och reell kompetens. Styrkan är att momentet övas kontinuerligt och att det finns rutiner med tydliga checklistor som efterföljs. Att bedöma om det är mest optimalt att genomföra interventionen i helikoptern och därmed lyfta snabbt mot sjukhus, eller stanna kvar på skadeplats och genomföra RSII tenderade att rendera i storlek på helikopter och sågs som en av de stora skillnaderna som påverkade erfarenheten. Att ständigt överväga det optimala tillvägagångssättet i varje intervention sågs som nödvändigt och anpassning av utrustning sågs som en viktig erfarenhet.

Bakgrund: Inom intensivvård eftersträvas en ytlig sederingsgrad hos intuberade patienter på grund av de möjliga komplikationer och risker djup sedering innebär. Samtidigt måste patienten vara adekvat sederad för att acceptera en endotrachealtub. Individuell sederingsgrad ska ordineras till varje patient, och för att uppnå detta ska sederingsmål sättas och kontinuerligt följas upp. Att analysera och bedöma patientens behov av sedering och upprätthålla ordinerat sederingsmål ställer stora krav på intensivvårdssjuksköterskor, till följd av att patientens behov kan vara komplex och snabbt förändras. Motiv: Forskning har visat fördelar med att hålla patienter ytligt sederade. I intensivvårdssjuksköterskans arbete ingår bland annat att bedöma och upprätthålla sederingsgrad. Få studier finns inom just detta område och föreliggande studie är för att förstå de utmaningar det kan innebära för intensivvårdssjuksköterskan.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att bedöma och upprätthålla sederingsgrad hos sederade patienter i ventilator. Metod: Data insamlades genom individuella semistrukturerade intervjuer med nio intensivvårdssjuksköterskor. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Att använda sig själv och den tekniska apparaturen och Balans mellan lidande och komfort.  Konklusion: Resultatet visade att intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av bedömning och upprätthållande av sederingsgrad var komplex. Intensivvårdssjuksköterskan fick ta hänsyn till många aspekter i sin bedömning av patienten och det beskrevs en ständig balansgång mellan att uppnå ordinerad sederingsgrad och samtidigt få patienten tillräckligt tillfreds.