Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MRT) innebär stora diagnostiska möjligheter, men barn upplever ofta undersökningen obehaglig trots att den är icke invasiv och helt smärtfri. Sedering eller generell anestesi används därför ofta för att möjliggöra MRT-undersökningar, men kan innebära risk för allvarliga komplikationer. Patientens (barnets) upplevelse av obehag under MRT-undersökning behöver reduceras samtidigt som en minskning av användandet av sedering och generell anestesi är önskvärd. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva åtgärder som kan minska barns behov av sedering och generell anestesi i samband med magnetkameraundersökningar. Metod: En litteraturstudie med resultat från åtta kvantitativa studier. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Sökningar genomfördes i PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet kategoriserades in i tre huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna bestod av: förberedande åtgärder, distraherande åtgärder och förberedande tillsammans med distraherande åtgärder. Slutsats: Lyhördhet, individanpassad information och distraherande åtgärder kan, tillsammans eller var för sig, reducera barns obehag och effektivt minska behovet av sedering och generell anestesi i samband med MRT.

Sammanfattning:  Bakgrund: Enligt muntlig kommunikation med patienter (2010) på en reumatologmottagning uttryckte flera patienter ett minskat obehag och smärta vid venprovtagning utan stas. För att minska eventuell smärta och obehag för denna patientkategori valdes att undersöka detta. Vid sökning av studier gjorda inom detta område kunde inga artiklar i ämnet om patientens upplevelse finnas. Eftersom det verkar finnas en kunskapslucka inom detta område avsågs att undersöka ämnet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter med reumatoid artrit(RA) upplever venprovstagning samt undersöka upplevd smärta och hälsotillstånd relaterat till sjukdomen. Metod: Kvantitativ design med empirisk klinisk prövning med hjälp av frågeformulär. Resultat: Huvudresultatet för denna undersökning visar att patienter med RA inte känner någon markant smärtupplevelse eller obehag av venprovstagning. Undersökningen antyder även att RA patienter verkar ha en relativt hög allmänsmärta och nedsatt hälsa. Slutsats: Vid venprovtagning på patienter med RA bör man överväga individuellt om stasbandet har avgörande betydelse för provtagningsproceduren. Om blodkärlen är tydliga och lätt palpabla kan stasband vara onödigt. Stasbandet kan ge något mer smärta och obehag samt ökar risken för felvärde av provanalysen. Nya resultat har framkommit i denna studie som kan ses som en pilotstudie. Därför vore det intressant med fler och större studier.

Diss. Stockholm : Kungliga tekniska högskolan, 2006.

Det utförs 120 000 koloskopiundersökningar per år i Sverige. Koloskopi är den säkraste metoden att identifiera kolorektalcancer i ett tidigt skede och på så sätt öka överlevnaden. En rekommendation från Socialstyrelsen att införa ett nationellt screeningprogram i Sverige har publicerats under februari 2018. När screeningprogrammet införs kommer behovet av undersökningar att öka. Detta kommer ställa höga krav på kompetens och omvårdnad. För patienten kan koloskopiundersökningen orsaka oro, smärta och obehag. Sjuksköterskan som assisterar endoskopisten vid undersökningen har en central roll att uppfatta och identifiera om patienten upplever oro, smärta eller obehag samt sätta in adekvata åtgärder för att lindra detta. Undersökningen ska upplevas som acceptabel för patienten och kunna genomföras på bästa sätt.   Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av koloskopiundersökningen ur två olika perspektiv. Frågeställningarna var om patientens och endoskopiassistentens uppfattning av patientens upplevelse av undersökningen skiljer sig åt avseende oro, smärta och obehag. Finns det skillnader mellan de som skattar hög respektive låg oro, smärta eller obehag vad gäller ålder eller kön?   Metoden som valdes var empirisk kvantitativ studie, i form av en tvärsnittsstudie med enkäter. Studiedeltagare var både patienter och endoskopiassistenter.   Studiens resultat visar att patienterna har en högre oro än vad endoskopiassistenterna identifierar. När det gäller obehag och smärta ses inga signifikanta skillnader. Studien visar även att yngre patienter och kvinnor har högre oro än övriga patienter.    Vår slutsats var att endoskopiassistenterna i studien besitter en god förmåga att identifiera obehag och smärta hos patient som genomgår en koloskopiundersökning. Men studien visar även att endoskopiassistenter bör förbättra sin förmåga att värdera oro hos patienterna, främst hos yngre och kvinnliga patienter vilket även tidigare studier belyser. Studien visar också att patienter oroade sig för vad resultatet av koloskopiundersökningen ska visa. Samtidigt såg vi det som positivt att alla patienter i studien kände sig väl bemötta, omhändertagna och välinformerade.

Det här arbetet undersöker påverkan på känslan av obehag i en miljö som inte är typisk för skräckgenren. Arbetet är baserat på teorier från Sigmund Freuds (1919) The Uncanny, samt Therriens (2009) Games of Fear: A Multi-Faceted Historical Account of the Horror Genre in Video Games för ett mer modernare spelrelaterat perspektiv. Till undersökningen har en stadsmiljö i 3D-grafik skapats. Av stadsmiljön finns tre scener i olika versioner där obehagliga detaljer implementerats i form av blod och blodspår, tomhet från andra människor och mörker. Undersökningsmetoden som använts är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar tendensen att blod och blodspårsdetaljerna upplevdes obehagliga, men att det var kombinationen av de olika obehagliga implementeringarna i scenerna som frammanade starkast känslor av obehag. I framtida arbete skulle stadsmiljön ha en mer detaljrik omgivning och använda sig av ett större urval av informanter i undersökningen. Detta för att se om tendensen stärks.

No description available.

Inom vården eftersträvas hela tiden kortare vårdtider, detta gäller även inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förväntas patienten gå hem några timmar efter anestesin. En förutsättning för detta är att patienten inte upplever för stort obehag, dels från själva ingreppet men även från luftvägarna. Det finns olika sätt att skapa en fri luftväg, ett av dem är laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben. För att dagkirurgi ska fungera bra krävs att patienterna känner sig trygga och införstådda i sin situation. Detta ställer krav på god information.Syftet är att kartlägga patienters upplevelser av obehag i halsen efter laryngsmaskanestesi. Syftet är också att undersöka om patienterna fått information preoperativ om att de kommer att ha något i halsen som eventuellt kan ge upphov till obehag.Studien är en kvantitativ studie baserad på enkäter. 44 personer som nyligen genomgått en laryngsmaskanestesi erbjöds att delta. Resultatet visar att 22,5% av respondenterna upplevde obehag i halsen efter att de genomgått en anestesi med laryngsmask. 27,5% hade fått information om eventuellt obehag i halsen efter anestesin och 70 % svarade att de inte fått information. De personer som upplevde obehag hade det i form av skav eller förkylningskänsla. I studien sågs en tendens till att laryngsmasken är skonsammare än trachealtuben, men att en statistisk skillnad ej är säkerställd.Resultatet av studien visar att genom en kombination av god pre-operativ information och laryngsmask anestesi kan patienters upplevelser av obehag i halsen efter anestesi minskas. Detta kan, för patienten i sig, innebära ett högre välbefinnande i samband med anestesi och skapa trygghet samt göra patienten införstådd i situationen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Två olika ljudläggningar, en hyperrealistisk och en minimalistisk, skapades till ett videoklipp av en spindel i ett datorspel för att undersöka och jämföra upplevelsen av dessa olika ljuddesignskoncept i relation till varandra. Frågan som besvarats lyder;“Hur upplevs minimalistisk kontra hyperrealistisk ljuddesign i kontext av skräckmedia?”. Arbetet har inspirerats av spindlars verkliga läten samt filmer och datorspel som innehåller jättelika spindlar eller insekter, vilket har kombineras med författarnas uppfattning och definitioner av minimalistisk och hyperrealistisk ljuddesign. Ljud har spelats in och signalbehandlats för att ljudlägga videoklippen. Denna artefakt testades med hjälp av åtta deltagare som fick se de två olika versionerna av videoklippen och sedan svara på relaterade frågor i en enkät. Den hyperrealistiska ljudläggningen var den föredragna av majoriteten av deltagare på grund av att den upplevdes mer obehaglig och för att den minimalistiska ljudläggningen uppfattades som ofullständig. Dock föredrog vissa deltagare den minimalistiska ljudläggningen då ljuden upplevdes tydligare och därmed mer obehagliga. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Bakgrund: Inom den psykiatriska vården finns det ibland behov av tvångsåtgärdersom direkt strider mot patientens autonomi och rättigheter.Syfte: Syftet är att lyfta fram och presentera erfarenheter och upplevelser hospatienter som utsatts för tvångsåtgärder under sin vistelse inom psykiatrisk vård.Metod: Litteraturgenomgång baserad på 10 vetenskapliga artiklar med enkvalitativmetod. Data samlades in genom Cinahl och PubMed. De utvaldaartiklarna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Patienterna rapporterade olika typer av upplevelser av tvångsåtgärdersom nästan enhälligt föll under det negativa spektrumet, dessa negativaupplevelser var relaterade till deras tid under och efter tvångsåtgärden, denansträngande relationen mellan patient och vårdgivare och ytterligare faktorerrelaterade till hur tvångsåtgärden åtgärd upplevdes sådan och brist påkommunikation och stöd.Konklusion: Resultatet av litteraturstudien visar på att flesta av patienternasupplevelser och erfarenheter av tvångsåtgärder beskrivs som negativa. För att ökachansen att patienten ska uppleva tvångsåtgärden som positiv enligt patientbehöver vårdpersonalen säkerställa att patienten är välinformerad, upplever sigdelaktig, har tillit till personalen genom att patienten känner sig respekterad, seddoch hörd.

Denna studie har undersökt ambienser som en nordeuropeisk skog och ett industriområde för att se om de har en påverkan på spelarens upplevelse i survival horror spel.  Bakgrunden går igenom tidigare forskningar om ambienser/skräck och obehag, samt förklarar olika termer för att få läsaren att förstå ämnet bättre. Studiens genomförande valdes att göras i form av en artefakt där deltagarna fick ta sig igenom två labyrinter där de samtidigt blev bemötta av de två ambienser som valts i studien. Deltagarna fick sedan svara på en semistrukturerad intervju. Resultatet som studien kom fram till var att skogs ambiensen inte kändes mycket skrämmande/obehaglig. Motsvarande så upplevdes industriområdes miljö mer påfrestande. Studien kan möjligtvis användas som hjälpreda för speldesigners på så sätt att besvara vilka ambienser/specifika ljud som upplevs mer skrämmande/obehagliga. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>