Det utförs 120 000 koloskopiundersökningar per år i Sverige. Koloskopi är den säkraste metoden att identifiera kolorektalcancer i ett tidigt skede och på så sätt öka överlevnaden. En rekommendation från Socialstyrelsen att införa ett nationellt screeningprogram i Sverige har publicerats under februari 2018. När screeningprogrammet införs kommer behovet av undersökningar att öka. Detta kommer ställa höga krav på kompetens och omvårdnad. För patienten kan koloskopiundersökningen orsaka oro, smärta och obehag. Sjuksköterskan som assisterar endoskopisten vid undersökningen har en central roll att uppfatta och identifiera om patienten upplever oro, smärta eller obehag samt sätta in adekvata åtgärder för att lindra detta. Undersökningen ska upplevas som acceptabel för patienten och kunna genomföras på bästa sätt.   Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av koloskopiundersökningen ur två olika perspektiv. Frågeställningarna var om patientens och endoskopiassistentens uppfattning av patientens upplevelse av undersökningen skiljer sig åt avseende oro, smärta och obehag. Finns det skillnader mellan de som skattar hög respektive låg oro, smärta eller obehag vad gäller ålder eller kön?   Metoden som valdes var empirisk kvantitativ studie, i form av en tvärsnittsstudie med enkäter. Studiedeltagare var både patienter och endoskopiassistenter.   Studiens resultat visar att patienterna har en högre oro än vad endoskopiassistenterna identifierar. När det gäller obehag och smärta ses inga signifikanta skillnader. Studien visar även att yngre patienter och kvinnor har högre oro än övriga patienter.    Vår slutsats var att endoskopiassistenterna i studien besitter en god förmåga att identifiera obehag och smärta hos patient som genomgår en koloskopiundersökning. Men studien visar även att endoskopiassistenter bör förbättra sin förmåga att värdera oro hos patienterna, främst hos yngre och kvinnliga patienter vilket även tidigare studier belyser. Studien visar också att patienter oroade sig för vad resultatet av koloskopiundersökningen ska visa. Samtidigt såg vi det som positivt att alla patienter i studien kände sig väl bemötta, omhändertagna och välinformerade.

Koloskopi, en undersökning av tjocktarmen, används som en diagnostisk metod vid indikationer som blod i avföringen, avföringsrubbningar i form av diarré eller förstoppning samt vid misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom. Om polyper upptäcks i tjocktarmen under koloskopin kan de avlägsnas i samband med undersökningen. Detta förebygger utveckling av tjock-och ändtarmscancer som är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Nationellt införande av screeningsprogram för tjock- och ändtarmscancer rekommenderas av Socialstyrelsen. Före koloskopin skall tarmen förberedas med tarmsköljningsmedel vilket lägger grunden till en undersökning med hög kvalitet. Oro kan beskrivas som en lindrigare grad av ångest. Vid tillstånd av stress reagerar individer olika vilket beror på skillnaderna i känslighet för stress och på vilka copingstrategier som tas till användning. Syftet var att belysa oro hos patienter i samband med en koloskopi. Vidare var syftet att beskriva på vilket sätt oro påverkar patienter när de ska genomgå en koloskopi. Litteraturöversikt användes som metod för att besvara syftet för den föreliggande uppsatsen. Datainsamling genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL vilket resulterade i 15 vetenskapliga artiklar. En artikel hittades via en manuell sökning. Således inkluderades totalt 16 originalartiklar i den föreliggande uppsatsen. En vetenskaplig klassificering samt kvalitetstypning utfördes på de inkluderade artiklarna och resultatet presenteras med stöd utifrån en integrerad analys. Resultatet i den föreliggande uppsatsen belyste att känslor av oro är vanliga i samband med koloskopin. Kvinnor och yngre patienter tenderar att vara mer oroliga inför sin koloskopi. Det visade sig att oro påverkar patienter både före koloskopin, under koloskopin och efter koloskopin. Före undersökningen upplevdes oroskänslor för att koloskopin stigmatiserades och patienterna oroade sig för tarmförberedelserna, eventuell smärta och komplikationer under koloskopin och undersökningsresultatet. Oro kunde leda till utebliven undersökning. Oro före koloskopin var mindre om undersökningen hade genomgåtts förut. Under koloskopin kände patienterna oro på grund av skam och genans och om sederingen upplevdes som otillräcklig. Hög grad av oro hos patienter hade samband med en smärtsam undersökning. Personalens och närståendes stöd lindrade oro. Efter undersökningen lindrades oro om resultatet från undersökningen visade sig var normalt. Oro kunde också kvarstå när patienter upplevde att de inte fick förklaring till sina symtom. Slutsatsen för den föreliggande uppsatsen är att känslor av oro är vanligt förekommande i samband med en koloskopi och detta kan påverka patienter negativt både före, under och efter undersökningen. Oro före koloskopin hade många dimensioner och kunde leda till en utebliven undersökning. Oro påverkade patienter också under koloskopin men personalens stöd lindrade oro. Ett normalt undersökningsresultat lindrade oro efter koloskopin men den kunde också kvarstå om ingen förklaring till tarmsymtomen hittades. Resultatfynden belyser vikten av ökad förståelse för patienters situation i samband med en koloskopi och hur omhändertagandet av oro kan bidra till bättre koloskopiupplevelser för enskilda patienter.

Koloskopi är en endoskopisk undersökning som visualiserar insidan av tunntarmens sista del, tjocktarmen och ändtarmen. Det är den bästa undersökningsmetoden för att diagnostisera sjukdomar i tjock- och ändtarmen. Studier visar att patienten kan uppleva oro, obehag och smärta inför/under en koloskopi. Patienten kan dessutom känna sig generad och obekväm i den utsatta situationen som en koloskopiundersökning innebär. Dessutom måste patienten gå igenom omfattande kost- och laxeringsförberedelser för att kunna genomföra undersökningen. Kommer patienten till sitt besök utan att vara förberedd ordentligt, kan detta innebära onödigt lidande med förlängd och därigenom en mer smärtsam undersökning. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar patienters tillfredsställelse i samband koloskopi. En allmän litteraturöversikt valdes som metod för att kritiskt granska redan existerande och publicerad forskningslitteratur och sedan sammanställa resultatet som svarade på studiens syfte. Till resultatet inkluderades 17 vetenskapliga artiklar där både kvantitativa och kvalitativa studier ingick. De inkluderade artiklarna var publicerade mellan 2007 och 2017, skrivna på engelska och var peer-reviewed. Databaserna som användes till sökning var Academic Search Elite, CINAHL complete och PubMed. Genom integrerad dataanalys av de 17 vetenskapliga artiklarna kunde fyra huvudkategorier av faktorer identifieras. Dessa var omhändertagande av patienten, kommunikation, individuell upplevelse av smärta och distraktion. Till huvudkategorierna följde ett antal underkategorier; tekniskt utförande, personligt bemötande, information, smärtlindring/sedering, musik och film. De faktorer som betydde mest för patienten gällande tillfredsställelse vid koloskopi visade sig vara bemötande, information och smärtlindring/sedering. Slutsatsen var att patienttillfredsställelsen vid koloskopi ökar vid tillämpning av personcentrerad vård. Vid individanpassad information, kommunikation och smärtlindring/sedering ökar tillfredsställelsen hos patienten. I bemötandet, genom personcentrerad vård öppnas möjligheter upp för patienten att ställa frågor vid behov, vilket också har en positiv inverkan på patienttillfredsställelsen.

I Sverige har screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer startat enbart i regionen Stockholm-Gotland. Screeningprogrammet startade 2008. Sedan 2014 rekommenderar Socialstyrelsen screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer i Sverige. Inom några år är det därmed möjligt att förvänta ett nationellt införande. För att uppnå en god effekt av screeningprogrammet, med en minskad mortalitet i tjock- och ändtarmscancer hos befolkningen är det väsentligt med ett högt screeningdeltagande. Därför krävs en gedigen och aktuell kunskap hos vårdgivarna om de faktorer som påverkar deltagandet. I ett screeningprogram med provtagning genom ett tvåstegsförfarande avser det både deltagandet vid den initiala provtagningen för dolt blod i avföringen men framförallt även vid den uppföljande diagnosgrundande koloskopiundersökningen av de som selekterats med ett positivt initialt prov. Dessutom behövs kunskap om dessa faktorer för att stödja de selekterade individerna i processen fram till genomförd koloskopi. Eftersom dessa har en förhöjd risk för tjock- och ändtarmscancer och screeningprogrammet har ett etiskt ansvar för att ingen person ska behöva lämnas med ett provsvar som innebär ett hot om dödlig sjukdom. Syftet var att undersöka patienternas faktorer i valet att göra eller avstå sin uppföljande koloskopiundersökning efter positivt FOBT inom screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer. För att besvara syftet gjordes en litteraturöversikt för att skaffa en nutidsbild av aktuell forskning inom ämnet. Studier, oavsett studiedesign, skrivna på engelska, publicerade 2010 eller senare söktes i PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Även manuella sökningar gjordes. Alla femton artiklar som ingår i litteraturöversikten har genomgått peer review och har godkännande från etisk kommitté eller har beskrivit ett tydligt etiskt övervägande. Resultatet redovisade olika patientfaktorer som både gynnar och hindrar deltagandet i den uppföljande koloskopin. Gynnande faktorer var till exempel informationssamtal med en ”screening specialist practitioner”, informationsmöten i grupp med möjlighet till informationsmöten på flera språk, muntlig och skriftlig information, telefonsamtal med en sjuksköterska som informerar om provsvar och förberedelser, att ha en större upplevelse av hot från sjukdom och död i tjock- och ändtarmscancer, att ha erfarenhet av tjock- och ändtarmscancer inom familjehistorien, att ha ett allmänt högre hälsomedvetande, att ha en lägre grad av barriärer för att genomföra undersökningen. De hindrande faktorerna var till exempel vägran att göra undersökningen, inte följt diet- och laxeringsregim, lägre grad av rädsla för tjock- och ändtarmscancer, tro/övertygelse att FOBT-svaret är falskt, prioritering av egna andra angelägenheter och logistiska barriärer. Slutsatsen var att litteraturöversiktens redovisade faktorer som påverkar patienternas deltagande i den uppföljande koloskopin antyder att sjuksköterskan har en betydande omvårdnadsfunktion för att personcentrerat stödja de selekterade individerna att göra ett informerat autonomt val avseende sitt deltagande. Litteraturöversiktens artiklar representerar screeningprogram från flera olika länder i världen med en varierande grad av organisation vilket innebär en osäkerhet om generaliserbarheten för svenska förhållanden. Det har givit en insikt om att forskningsfrågan behöver studeras ytterligare, även inom det svenska regionala screeningprogrammet.

Både i Sverige och internationellt endoskoperar specialistsjuksköterskor mer och mer på grund av den ökade efterfrågan av nedre intestinala endoskopier. Trots stora volymer av undersökningar är kunskap om patienternas upplevelser och tillfredsställelse bristfälligt beskrivet. Syftet med studien var att beskriva aspekter som påverkade patienternas upplevelse av en nedre intestinal endoskopi utförd av en endoskoperande specialistsjuksköterska. Metoden som valdes var en litteraturstudie. Först gjordes en fritextsökning på Google Scholar, sedan gjordes sökningar på PubMed och Cinahl med riktade sökord. De sökord som användes var: Nurse Endoscopist, Patient satifaction, Patient experience, Nurse, Colonoscopy, Sigmoidscopy och Endoscopy. Artiklarna lästes igenom, granskades och analyserades gällande innehåll och vetenskaplig kvalitet. Sammanlagt valdes 19 artiklar att ingå i litteraturöversikten. Patienterna såg den nedre intestinala endoskopin som en process, där processen kan delas in i före, under och efter undersökningen. I resultatet framkom att tydlig och förståelig information under hela undersökningsprocessen är viktigt för patienten. Välinformerade patienter upplevde en högre tolerans samt har mindre oro inför undersökningen. Undersökningen upplevdes som intim och förknippad med smärta, obehag och oro. Att bli undersökt av en skicklig endoskopist av samma kön var viktigt. En endoskoperande specialistsjuksköterska utför undersökningar på ett högkvalitativt sätt ur ett medicinskt perspektiv, med helhetssyn på patientens situation och med hög patientnöjdhet. Slutsatsen var att undersökningen kan vara påfrestande för patienterna men trots det var majoriteten av patienterna nöjda med att bli undersökta av en specialistsjuksköterska som genomför undersökningen med hög kvalitet både medicinsk och omvårdnadsmässigt. Det var viktigt att göra patienten delaktig samt att skapa ett samspel mellan endoskopist och patient för att öka tryggheten hos patienten.

Koloskopi är en undersökning av tjocktarmen som förväntas öka i antal eftersom studiervisar att screening minskar dödligheten i kolorektalcancer. Patienten kan i vissa falluppleva undersökningen som smärtsam och obehaglig. Sjuksköterskan har enbetydelsefull roll i omvårdnaden. Syftet med studien var att belysa faktorer sompåverkar upplevelsen av smärta och obehag vid en koloskopiundersökning utansedering. Metoden var en litteraturstudie baserad på 19 vetenskapliga artiklar som harkvalitetsbedömts enligt protokoll. Vid analysen skapades tre övergripande kategorier.Fysiska faktorer som påverkar smärtupplevelsen, personlig upplevelse av smärta ochobehag samt patientens erfarenhet. I resultatet framkom följande huvudfynd. Skillnadenmellan hur kvinnor och män upplevde smärta, svårigheter med att mäta och bedömasmärta och obehag samt patientens erfarenhet och dess betydelse för smärtupplevelsen.Det är viktigt med en individanpassad smärthantering. Sjuksköterskan bör ha en adekvatsmärtutbildning och en bred erfarenhet för att kunna ge en god omvårdnad vidkoloskopiundersökningen. / Colonoscopy is an examination of the colon, which is expected to increase in numbersince studies show that screening reduces mortality from colorectal cancer. The patientmay sometimes feel that the examination is painful and unpleasant. The nurse has animportant role in the care of the patient. The aim of this study was to elucidate factorsaffecting the experience of pain and discomfort during a colonoscopy without sedation.The method was a literature review based on 19 scientific articles that have beenassessed according to quality protocols. The analysis generated three broad categories.Physical factors affecting the experience of pain, personal experience of pain anddiscomfort, and the patient's experience. The results revealed the following keyfindings: The difference between how men and women experienced pain, difficulty inmeasuring and assessing pain and discomfort and the patient's experience and itsrelevance to pain. It is important to have an individualized pain management plan. Thenurse should have an adequate pain education and wide experience in order to providegood care during colonoscopy.

Koloskopi är en vanlig undersökning som utförs för att utreda symtom och eventuella sjukdomstillstånd i ändtarm, tjocktarm samt sista delen av tunntarmen. Undersökningen kan upplevas obehaglig och smärtsam samt kräver flera dagars förberedelser. Inför undersökningen ska patienten genomgå laxering för att rengöra sin tarm så att slemhinnan noggrant kan inspekteras. Information om förberedelser och undersökning är en viktig del för att förbereda patienten, både mentalt och fysiskt. En väl rengjord tarm bidrar till att undersökningskvaliteten ökar samt risken för vårdskador minskar. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av information och förberedelser inför koloskopi samt att beskriva deras reflektioner inför undersökningen. Kvalitativ metod användes i studien och baseras på åtta intervjuer med patienter som skulle genomgå en planerad koloskopiundersökning. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide med semistrukturerade intervjufrågor. Genom kvalitativ innehållsanalys bearbetades och analyserades det insamlade materialet. I resultatet framkom att patienters reflektioner och upplevelser kunde indelas i tre kategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: Reflektioner inför koloskopi, upplevelser och reflektioner gällande laxering samt upplevelse av informationen inför laxering och koloskopi. Slutsatsen tyder på att koloskopi är en undersökning som framkallar många tankar och känslor hos den som ska undersökas. Förberedelserna inför undersökningen upplevs krävande och påverkar det vardagliga livet i varierande omfattning. Informationen som patienterna erhöll från endoskopimottagningen har upplevts som klar och tydlig, men samtidigt har det i studieresultatet framkommit synpunkter på att informationen från inremittenten är bristfällig. / Colonoscopy is a common examination conducted to investigate symptoms and possible diseases of the rectum, colon and the last part of the small intestine. The examination can be inconvenient and painful and requires several days of preparation. Prior to the examination, the patient should undergo purgation to cleanse the bowel so that the mucosa can be accurately inspected. Information on preparation and examination is an important part of preparing the patient, both mentally and physically. A well-cleaned intestine contributes to increase the quality of the examination and the risk of health damage is reduced. The aim was to describe patients' experiences of information and preparation for colonoscopy and to describe their reflections before the examination. Qualitative method was used in the study and based on eight interviews with patients who would undergo a scheduled colonoscopy. The interviews were conducted on the basis of an interview guide with semi-structured interview questions. Through qualitative content analysis the collected material were processed and analyzed. The result showed that the patients' reflections and experiences could be divided into three categories and eight subcategories. The main categories were: Reflections before the colonoscopy, experiences and reflections regarding purgative experience and the information for the purgation and colonoscopy. The conclusion indicates that colonoscopy is an examination that evokes many thoughts and feelings of the person to be examined. Preparations for the examination perceive demanding and affects everyday life in varying degrees. The information that patients received from endoscopy clinic has been perceived as clear, but at the same time the study results has revealed views that the information from the house doctor is flawed.