About half of million deaths caused by colorectal cancer (CRC) has been reported worldwide every year. Programmes for early diagnosis of CRC has reduced mortality due to this disease, as the cancer is diagnosed in earlier stages which can be treated more successfully. Programme for early CRC diagnosis in Lithuania has been based on the faeces occult blood test (FOBT). If positive FOBT result is obtained, patients should be referred for colonoscopy (CS) examination. Based on the data from the National Health Fund, during the first three years CS examination was carried out for a little bit more than half of the patients participating in the programme and presenting with positive FOBT result. Aiming to improve accuracy of CRC diagnostics we have suggested alternative CS examination – computed tomography colonography (CTC). The aim of our study was to establish diagnostic value of CTC examination in the identification of neoplastic alterations in the patients with positive FOBT result and to specify factors having influence on the examination quality. CTC examinations were carried out and their results were compared with the findings of CS. We discovered that CTC is of high diagnostic value for detection of lesions sized ≥ 6 mm and of very high diagnostic value for detection of large ( ≥ 10 mm) polyps in a colon. We found out that the length of colon had no influence on how patients tolerated this examination and on patients well-being during CTC procedure, and colon cleaning... [to full text] / Pasaulyje kasmet nuo storosios žarnos vėžio (SŽV) miršta apie pusė milijono žmonių. SŽV ankstyvosios diagnostikos programos sumažina mirtingumą nuo šios ligos, nes vėžys tada yra aptinkamas anksčiau ir galima jį lengviau išgydyti. Lietuvoje SŽV ankstyvosios diagnostikos programa yra paremta slapto kraujo išmatose nustatymo testu (FOBT). Po teigiamo FOBT atsakymo pacientai yra nukreipiami kolonoskopijai (KS). Valstybinės ligonių kasos duomenimis per pirmuosius trejus metus iš pacientų, dalyvavusių programoje, kuriems nustatytas teigiamas FOBT, iš jų tik kiek daugiau nei pusei pacientų atlikta KS. Norint dažniau diagnozuoti SŽV, pasiūlėme alternatyvų KS tyrimą - kompiuterinės tomografijos kolonografiją (KTK). Taikydami KTK ir lygindami jos rezultatus su KS, norėjome išsiaiškinti KTK tyrimo diagnostinę vertę nustatant neoplastinius pakitimus pacientams su teigiamu FOBT bei nustatyti tyrimo kokybei darančius įtaką faktorius. Nustatėme, kad KTK pasižymi didele diagnostine verte nustatant ≥6 mm dydžio pakitimus bei labai didele diagnostine verte nustatant didelius (≥10 mm) polipus, storojoje žarnoje. Nustatėme, kad storosios žarnos ilgis neturi įtakos KTK tyrimo tolerancijai ir paciento savijautai KTK metu, o žarnos išsivalymo kokybė prieš KTK tyrimą nepriklauso nuo anatominių storosios žarnos savybių – tokių, kaip ilgis. Išsiaiškinome, kad KTK tyrimas yra jautrus nustatant storosios žarnos neoplastines adenomas ir vėžį, bet nesiekia KS tyrimo jautrumo, todėl KTK taikyti... [toliau žr. visą tekstą]

I Sverige har screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer startat enbart i regionen Stockholm-Gotland. Screeningprogrammet startade 2008. Sedan 2014 rekommenderar Socialstyrelsen screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer i Sverige. Inom några år är det därmed möjligt att förvänta ett nationellt införande. För att uppnå en god effekt av screeningprogrammet, med en minskad mortalitet i tjock- och ändtarmscancer hos befolkningen är det väsentligt med ett högt screeningdeltagande. Därför krävs en gedigen och aktuell kunskap hos vårdgivarna om de faktorer som påverkar deltagandet. I ett screeningprogram med provtagning genom ett tvåstegsförfarande avser det både deltagandet vid den initiala provtagningen för dolt blod i avföringen men framförallt även vid den uppföljande diagnosgrundande koloskopiundersökningen av de som selekterats med ett positivt initialt prov. Dessutom behövs kunskap om dessa faktorer för att stödja de selekterade individerna i processen fram till genomförd koloskopi. Eftersom dessa har en förhöjd risk för tjock- och ändtarmscancer och screeningprogrammet har ett etiskt ansvar för att ingen person ska behöva lämnas med ett provsvar som innebär ett hot om dödlig sjukdom. Syftet var att undersöka patienternas faktorer i valet att göra eller avstå sin uppföljande koloskopiundersökning efter positivt FOBT inom screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer. För att besvara syftet gjordes en litteraturöversikt för att skaffa en nutidsbild av aktuell forskning inom ämnet. Studier, oavsett studiedesign, skrivna på engelska, publicerade 2010 eller senare söktes i PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Även manuella sökningar gjordes. Alla femton artiklar som ingår i litteraturöversikten har genomgått peer review och har godkännande från etisk kommitté eller har beskrivit ett tydligt etiskt övervägande. Resultatet redovisade olika patientfaktorer som både gynnar och hindrar deltagandet i den uppföljande koloskopin. Gynnande faktorer var till exempel informationssamtal med en ”screening specialist practitioner”, informationsmöten i grupp med möjlighet till informationsmöten på flera språk, muntlig och skriftlig information, telefonsamtal med en sjuksköterska som informerar om provsvar och förberedelser, att ha en större upplevelse av hot från sjukdom och död i tjock- och ändtarmscancer, att ha erfarenhet av tjock- och ändtarmscancer inom familjehistorien, att ha ett allmänt högre hälsomedvetande, att ha en lägre grad av barriärer för att genomföra undersökningen. De hindrande faktorerna var till exempel vägran att göra undersökningen, inte följt diet- och laxeringsregim, lägre grad av rädsla för tjock- och ändtarmscancer, tro/övertygelse att FOBT-svaret är falskt, prioritering av egna andra angelägenheter och logistiska barriärer. Slutsatsen var att litteraturöversiktens redovisade faktorer som påverkar patienternas deltagande i den uppföljande koloskopin antyder att sjuksköterskan har en betydande omvårdnadsfunktion för att personcentrerat stödja de selekterade individerna att göra ett informerat autonomt val avseende sitt deltagande. Litteraturöversiktens artiklar representerar screeningprogram från flera olika länder i världen med en varierande grad av organisation vilket innebär en osäkerhet om generaliserbarheten för svenska förhållanden. Det har givit en insikt om att forskningsfrågan behöver studeras ytterligare, även inom det svenska regionala screeningprogrammet.

This thesis examines the benefits and costs of screening for colorectal cancer in the context of an organised population screening programme. It uses microsimulation modelling to derive an optimally cost-effective screening protocol for various combinations of the available screening tests. ¶ First a mathematical model for the natural history of colorectal cancer is derived, based on analyses of Australian population and hospital-based cancer registries combined with data from published studies. Then a model for population based screening is derived based mainly on data from published screening studies, including the four major published randomised controlled trials of faecal occult blood test (FOBT) screening. These two models are used to simulate the application of a screening programme to the Australian population. The simulations are applied to a period of 40 years following 1990 (the study’s base year), with both costs and benefits discounted back to the base year at an annual rate of 3%.¶ The models are applied to simulating a population screening programme based on FOBT with a colonoscopy follow up of positive tests. This simulation suggests that the optimal application of such a programme would be to offer annual screening to people aged 50 to 84 years. Such a programme would lead to a cumulative fall in years of life lost to colorectal cancer (YLL) of 28.5% at a cost per year of life saved (YLS) of $8,987. These costs and benefits are consistent with those arising from other currently funded health interventions. They are also consistent with the cost per YLS which Australian governments appear willing to pay for health interventions when justified on the basis of cost-effectiveness. The fall in colorectal cancer deaths from this screening programme should be first detectable by a national monitoring system after around three years of screening. However the full benefits from screening would not be realised before around 30 years of screening.¶ These simulations are based on the standard guaiac FOBT, but the results suggest that significant cost-effective gains could be made by using the newer immunochemical FOBT. Further cost-effect gains could be made by offering sigmoidoscopy every five years in addition to annual FOBT.¶ The models are then applied to simulating population screening programmes using colonoscopy and sigmoidoscopy as primary screening tools. Offering colonoscopy every ten years to all people aged from 45 to 85 leads to an overall fall in cumulative YLL of 37.6%, at a cost of $15,585 per YLS. Offering sigmoidoscopy every three years to all people aged 40 to 85 leads to an overall fall in cumulative YLL of 29.1%, at a cost of $4,862 per YLS. Both of these cost and benefit results are also consistent with the cost per YLS which Australian governments appear willing to pay. The fall in deaths with colonoscopy screening would also be detectable after three years of screening but the fall with sigmoidoscopy screening would not be detectable until after six years of screening. Sigmoidoscopy would need around 35 years of screening to reach its potential gains while colonoscopy screening would not reach its full potential during the 40 year screening period.¶ Finally the models are applied to targeting people at higher risk of cancer. The results show that offering colonoscopy every five years to people at higher risk because of a family history of colorectal cancer is a cost-effective addition to the annual FOBT screening programme.¶ An earlier version of chapter two of this thesis has been published as Stevenson CE 1995. Statistical models for cancer screening. Statistical Methods in Medical Research; 4: 19–23.¶ An expanded version of chapter two, along with parts of chapter one, has been published as Stevenson CE 1998. Models of screening. In: Encyclopedia of Biostatistics. Armitage P, Colton T, eds. John Wiley and Sons Ltd, pp 3999–4022.