Abstrakt Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av avvikelserapportering när det gäller venprovtagning inom primärvården. Bakgrund: Venprovtagning är ett vanligt och viktigt moment inom hälso- och sjukvården. När det gäller venprovtagning sker många misstag som kan få allvarliga konsekvenser för patienterna i form av felaktig eller försenad behandling. Trots detta är det ett fåtal av vårdpersonalen som har skrivit en avvikelserapport när det gäller venprovtagning. Enligt Socialstyrelsen skall en avvikande händelse rapporteras för att förbättra rutiner och ge patienter en säkrare vård. Vårdpersonalens erfarenheter av avvikelserapportering när det gäller venprovtagning är lite studerat och behöver belysas. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ empirisk studie. Trettio vårdpersonal intervjuades om avvikelserapportering när det gällde venprovtagning. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna visade att det fanns en otydlighet i planering och organisation, att arbetsbelastningen är hög och det finns en brist på förståelse för betydelsen av avvikelserapporter. Vidare behöver vårdpersonalen få stöd och handledning, då avvikelser är svåra att skriva och vårdpersonalen väljer att prioritera annat i arbetet. Slutligen beskrevs attityderna till avvikelserapporter variera beroende på den personliga erfarenheten. Slutsats: Provtagning på en hälsocentral i glesbygden kräver planering i verksamheten. Genom ökad kunskap och förståelse för venprovets betydelse skapas en reflektion där patientsäkerheten blir fokus. Ett korrekt taget venprov resulterar i minskad belastning på vårdpersonalen, jämnare patientflöde, mindre återbesök och säkrare behandling där rätt person får rätt provresultat. Genom ett enkätsystem kan brister identifieras, insatser planeras och preanalytiska fel minskas.   Nyckelord: avvikelserapportering, patientsäkerhet, venprovtagning, vårdpersonal.

Bakgrund: Barnets upplevelse av den första vårdkontakten är av stor betydelse, eftersom smärtsamma ingrepp på barn kan medföra problem vid framtida sjukvårdsbesök och kan orsaka långvarig sjukvårdsrädsla. På BVC kan procedurrelaterad smärta förorsakas vid venprovtagning eller vaccination. Exempel på smärtlindringsmetoder vid procedurrelaterad smärta är amning, EMLA och distraktion. Syfte: Studiens syfte var att beskriva BVC-personalens upplevelser av små barns behov av smärtlindring vid vaccination och/eller venprovtagning samt de metoder som användes för smärtlindring. Metod: För att besvara vårt syfte gjorde vi bandinspelade, semistrukturerade intervjuer med 8 personer som arbetar inom BVC med små barn i åldern 3 månader, 1-2 år och 5-6 år. Analys: Intervjutexten analyserades med kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Resultat: Vid analysen framkom följande fyra domäner: Upplevda behov av att smärtlindra barn vid vaccination och Metoder för smärtlindring av barn vid vaccination, Upplevda behov av att smärtlindra barn vid venprovtagning och Metoder för smärtlindring av barn vid venprovtagning. Det framkom vid analysen att det var få som upplevde behov av att smärtlindra små barn vid vaccination, däremot vid venprovtagning var upplevda behov att smärtlindra små barn större. Med barnets stigande ålder använder sig intervjupersonerna av flera olika metoder samtidigt, så som att distrahera eller att använda sig av leksaker. Diskussion: Resultatet jämförs med metoder för smärtlindring som har stöd i forskning. Redan använda metoders verkan bekräftas men förslag på ytterligare smärtlindringsmetoder ges. Med ökad spridning av redan befintlig kunskap, kan BVC- personal med sin lyhördhet bemöta och guida barnet på ett sätt som kan motverka och lindra procedurrelateradsmärta.

Sammanfattning:  Bakgrund: Enligt muntlig kommunikation med patienter (2010) på en reumatologmottagning uttryckte flera patienter ett minskat obehag och smärta vid venprovtagning utan stas. För att minska eventuell smärta och obehag för denna patientkategori valdes att undersöka detta. Vid sökning av studier gjorda inom detta område kunde inga artiklar i ämnet om patientens upplevelse finnas. Eftersom det verkar finnas en kunskapslucka inom detta område avsågs att undersöka ämnet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter med reumatoid artrit(RA) upplever venprovstagning samt undersöka upplevd smärta och hälsotillstånd relaterat till sjukdomen. Metod: Kvantitativ design med empirisk klinisk prövning med hjälp av frågeformulär. Resultat: Huvudresultatet för denna undersökning visar att patienter med RA inte känner någon markant smärtupplevelse eller obehag av venprovstagning. Undersökningen antyder även att RA patienter verkar ha en relativt hög allmänsmärta och nedsatt hälsa. Slutsats: Vid venprovtagning på patienter med RA bör man överväga individuellt om stasbandet har avgörande betydelse för provtagningsproceduren. Om blodkärlen är tydliga och lätt palpabla kan stasband vara onödigt. Stasbandet kan ge något mer smärta och obehag samt ökar risken för felvärde av provanalysen. Nya resultat har framkommit i denna studie som kan ses som en pilotstudie. Därför vore det intressant med fler och större studier.

Bakgrund: Stickrädsla är ett vanligt problem hos barn och vuxna, vilket innebär ett lidande för dessa patienter. Rädslan och oron gör att vissa patienter även utvecklar en fobi. Sjukvården är ofta förknippad med provtagningar som innebär nålstick. Då vissa patienter är så rädda för nålar medför det att vård inte söks eller uteblir, fast vissa patienter vore i behov av vård. Det kan även gå så långt att kvinnor undviker att skaffa barn. Syfte: Syftet med denna studie är att genom litteraturstudier belysa stickrädsla och undersöka vad sjuksköterskan kan göra för att lindra lidandet hos stickrädda patienter såväl barn som vuxna. Design/ Teoretisk Referensram: Beskrivande litteraturstudie valdes som metod för denna studie, granskning skedde av 13 artiklar vilka presenteras i resultatet. Katie Erikssons teori om lidande användes som teoretisk referensram. Resultatet: I resultatet visas hur lidandet kan lindras av sjuksköterskans förhållningssätt genom: bemötande, stöd, delaktighet, miljö, farmakologiska metoder, icke farmakologiska metoder och reaktioner hos barn och vuxna. I de olika kategorierna framkommer vad som kan lindra rädslan respektive vad som bidrar till en ökad rädsla för dessa patienter. Exponering för nålar kan bidra till både en ökad rädsla. Design på den medicinsk tekniska utrustningen kan bidra till en minskad rädsla. Det gäller att se den unika patienten och vad som lindrar dennes rädsla. Slutsats: Stickrädsla innebär för många patienter ett stort lidande. Sjuksköterskor bör uppmärksamma detta lidande och lindra det genom att vidta omvårdnadsåtgärder. / Background: Needle Fear is a problem in children and adults so painful for these patients. Fear and anxiety cause some patients also to develop a phobia. While some patients are so afraid of needles it implies that care is not appealed or absent, although some patients were in need of treatment, although it may go so far that women avoid having children. Aim: The purpose of this study is, by studying literature, to highlight needle fear and examine what the nurse can do to alleviate the suffering of the needle fear patients both children and adults. Design/ Theoretical Frame of reference: Descriptive design was chosen as the method of this study, examination was done of 13 articles which are presented in the results. Katie Erikssons theory and her view of the suffering were used as a theoretical frame work. Result: The result shows how suffering can be alleviated by the nurses´ attitudes: attitude, support, participation, environment, non- pharmacological approaches, pharmacological methods and reactions in children and adults. In each category is found as can alleviate fear and in contributing to an increased fear of these patients. Exposure to needles can contribute to both an increased fear. Design of the medical technical equipment can help to reduce any fear. You have to see the unique patient and what relieves his fear. Conclusion: Needle Fear means for many patients a great deal of suffering. Nurses should pay attention to alleviate this suffering and by providing care and empathy for the patients.

Bakgrund: En av sjuksköterskans grundläggande uppgifter är att lindra patientens lidande i samband med vård. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg för att minska patienters upplevelser av stress och smärta vid flera procedurer inom sjukvården. Parametrar som hjärtfrekvens och blodtryck kan påverkas av musiken. Frisättning av hormoner och signalsubstanser kan minska patientens känslor av obehag av olika slag. Venös blodprovtagning utförs rutinmässigt på vårdcentraler över hela landet. Inom primärvården saknas dock riktlinjer för hur lugn musik kan användas för att öka patientens välmående i denna vårdsituation.  Syfte: Denna studies syfte var att undersöka huruvida lugn bakgrundsmusik påverkar patienters skattning av stress och smärta i samband med venprovtagning på vårdcentral samt att undersöka skillnader i skattning av stress och smärta vid venprovtagning beroende av patientkarakteristika.  Metod: En kvantitativ interventionsstudie med enkätundersökning på vårdcentral genomfördes. Frågeformulär delades ut direkt efter provtagningstillfället till 70 patienter. Av dessa hade 35 exponerats för lugn bakgrundsmusik under proceduren och 35 fått venprovet genomfört utan musik.  Resultat: Inga signifikanta skillnader kunde påvisas mellan musikinterventionsgruppen och kontrollgruppen. Signifikanta skillnader kunde påvisas i skattning av stress och smärta mellan patienter relaterat till åldersgrupp där yngre patienter skattade stress och smärta högre än äldre patienter. Mellan manliga och kvinnliga patienter kunde en signifikant skillnad i smärtskattning påvisas där kvinnor skattade högre än män. De patienter som uttryckte stickrädsla skattade stress och smärta högre än övriga patienter. Ingen skillnad i skattning av stress eller smärta kunde påvisas mellan de patienter som ansågs vana och de som ansågs ovana vid venprovtagning.  Slutsats: Ingen signifikant skillnad i skattning av stress och smärta relaterat till bakgrundsmusiken i interventionen kunde genom denna studie påvisas. Mot bakgrund av tidigare forskning kan dock tänkas att mer omfattande studier på samma ämne kan leda till ett annat resultat. Majoriteten av de fynd som relaterades till patientkarakteristika verkar stämma överens med tidigare forskning. / Background: One of the basic tasks of the nurse is to alleviate the patient’s suffering associated with health care. Relaxing music has proven to be an effective tool to reduce patients’ experiences of stress and pain during many health care procedures. Parameters as heart rate and blood pressure can be affected by the music. Release of hormones and signal substances can reduce the patient’s feelings of different kinds of discomfort. Venous blood sampling is performed as a routine at health care centers across Sweden. In primary health care there are no guidelines on how relaxing music can be used to increase the patient’s well-being in this care situation.  Aim: The aim of this study was to investigate whether relaxing background music has an impact on the health center patient’s grading of stress and pain during venipuncture, and to examine differences in grading of stress and pain during venipuncture dependent on patient characteristics.  Method: A quantitative intervention study with a survey at a health center was performed. Questionnaires were distributed immediately after venous blood sampling to 70 patients. Of these, 35 had been exposed to relaxing background music during the venipuncture, and 35 had not been exposed to any music during the procedure.  Main results: No significant differences were found between the music intervention group and the control group. Significant differences were found in grading of stress and pain between patients dependent on their age group, younger patients ranked their stress and pain higher than older patients. Between male and female patients a significant difference in grading of pain were found, women ranked their pain higher than men. The patients who expressed a fear of needles ranked their stress and pain higher than other patients. No difference in grading of stress or pain could be found between those patients who were considered accustomed, and those who were not considered accustomed to venipuncture.  Conclusion: No significant difference in grading of stress and pain could be found related to the music intervention in this study. Based on previous studies, there is still a possibility that more extensive research on the same topic can produce a different result. The majority of findings related to patient characteristics seems to be aligned with previous research in this field.

Sammanfattning   Introduktion: Väntetiderna ökar på landets akutmottagningar och i och med det ökar patientriskerna. Förbättringsarbete som syftar till skapa en obruten vårdkedja kan i sin tur leda till minskade väntetider för patienten. Problemområde: Syftet med studien var att undersöka om prehospital venprovstagning har betydelse för väntetiderna på akutmottagningen för enligt RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System) grön- och gulprioriterade patienter som anländer med ambulans.   Metod: I föreliggande studie med kvantitativ ansats granskades journaldata där 364 patienter inkluderades under tidsperioden 16-08-01 till 16-12-31. Deltagarna i studien var enligt RETTS grön- och gulprioriterade patienter som anlände till akutmottagningen med ambulans. Två grupper med patienter där prehospital venprovtagning utförts respektive inte utförts studerades avseende total tid på akutmottagningen. Tiden på akutmottagningen anges som medeltid plus/minus standardavvikelse och de undersökta gruppernas tid på akutmottagningen jämfördes med t-test. Resultat: Studien visade på en signifikant minskning (p=0,005) av den totala tiden på akutmottagningen för de patienter som fått prehospital venprovtagning. Väntetiden var knappt 4 ½ timme i gemomsnitt för gruppen med prehospital venprovtagning medan kontrollgruppens väntetid låg på drygt 5 timmar. Klinisk slutsats: Den minskade väntetiden innebär att liknade förbättringsarbete kan införas vid fler verksamheter. Nyckelord: Akutmottagning, förbättringsarbete, patientsäkerhet, prehospital venprovtagning, väntetider

Syftet med studien var att undersöka hur följsamheten av handhygien vid venprovtagning var på en vårdcentral i södra Sverige.Bakgrund. Varje år drabbas tusentals patienter av vårdrelaterade infektioner, VRI. Den vanligaste smittvägen i vårdarbete är kontaktsmitta via händer. Det viktigaste och lättaste sättet att minska smittspridning är genom god handhygien. Tidigare studier visar på både positiva och negativa resultat angående följsamhet av handhygien.Metod. Studien utfördes genom 100 observationer av venprovtagningar, genomförda av sjukvårdspersonal, på en vårdcentral i södra Sverige. Datainsamlingen skedde utifrån ett strukturerat protokoll utformat efter Vårdhandbokens riktlinjer för god handhygien.Resultatet visade att sjukvårdspersonal brister i handdesinfektion före och efter patientkontakt och vid användning av handskar. I 89 % (n=89) av fallen desinficerades inte händerna innan patientkontakt och 76 % (n=76) utförde inte handdesinfektion efter.Slutsats. Handhygiens rutiner inom primärvården måste uppmärksammas mer, än vad det har gjorts fram tills idag. Detta kan uppnås genom till exempel fler studier och utbildning av personal. / The aim, with the study, was to examine how the compliance of hand hygiene during venous sampling was in a health clinic in southern Sweden.Background. Each year thousands of patients are affected by healthcare-associated infection, HCAI. The most important and the easiest way to prevent microorganism from spreading is through good hand hygiene compliance. Previous studies show both positive and negative results according to hand hygiene compliance.Method. The study was conducted by 100 observations of venous samplings, executed by healthcare workers, at a health clinic in southern Sweden. Data was collected through a structured protocol based on guidelines, for good hand hygiene, from Vårdhandboken (patient care handbook).Results revealed that the healthcare personnel failed in their hand hygiene compliance before and after contact with patients and in usage of gloves. In 89 % (n=89) of the cases the personnel didn’t disinfect their hands before contact with patients and 76 % (n=76) didn’t use hand disinfection afterwards.Conclusion. Hand hygiene routines, in healthcare settings, should be given greater attention and emphasis than today. This could be achieved with for example more studies and education for the personnel.

I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att utifrån gällande föreskrifter och säkerhetsrutiner kunna hantera medicinsk-tekniska produkter samt att arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskornas följsamhet gentemot de riktlinjer som finns publicerade i Handbok för hälso- och sjukvård gällande sticksituationer. Datainsamlingen gjordes på en kirurgisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige genom 14 strukturerade observationer av sjuksköterskor i situationer då de antingen satte perifer venkateter (PVK) eller genomförde venprovtagning. Datan analyerades med manifest innehållsanalys och hade en kvantitativ del i form av frekvensdata och en kvalitativ del i form av fältanteckningar. Studiens resultat varierar mellan de olika subkategorierna i checklistan. Positiva fynd har hittats gällande enhandsteknik som användes korrekt i åtta av elva fall, medan handdesinfektion både innan och efter moment samt identitetskontroll var punkter där resultatet tyder på brister i följsamhet. / The Swedish competence description for nurses includes handling medical-technical products, and to be able to work on the basis of approved guidelines, hygiene principles and safety routines. The aim of the study was to inquire into what extent the nurses are following the guidelines published in the Swedish Handbook for healthcare. Data was collected at a surgical clinic in a hospital in the south of Sweden through 14 structured observations in situations where nurses inserted peripheral venous catheters or took venous blood tests. The data was analysed with content analysis had both a quantitative and a qualitative approach with fieldnotes to support the results. The results varied between the different headlines in the checklist that was used. The study came across positive findings under the headline “one hand technique” which was used correctly in eight of eleven situations. Less positive was the findings under the headlines “hand disinfection” and “identity controls” where the results indicate obvious lack of compliance.