Bakgrund – Stress påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt, för att stressen inte ska ge negativa effekter är det viktigt med återhämtning. Stress i arbetet är vanligt förekommande framförallt inom sjukvården och kan uppstå då det ställs höga krav på individen. För att undvika att stressen ska påverka individen används olika former av hanteringsstrategier, det kan vara allt från problemlösande- till emotionellstrategier. Syfte – Att beskriva vårdpersonalens hanteringsstrategier vid arbetsrelaterad stress. Metod – En litteraturstudie med elva kvalitativa studier inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Forsberg och Wengström, inspirerad av metod för innehållsanalys. Resultat – Författarnas resultat visade på två kategorier, ”problemlösande hanteringsstrategier” och ”känslomässiga hanteringsstrategier”, samt åtta underkategorier, ”att söka, ge och erhålla stöd”, ”att prioritera och planera arbetet”, ”att utföra aktiviteter”, ”reflektion och pauser”, ”att använda humor”, ”ilska och undvikande”, ”substansanvändning” och ”andlighet och tro”. Konklusion – Omvårdnadsyrket är ett krävande område där stress är oundvikligt, därför är det viktigt att hantera den stress som uppkommer i arbetet för att kunna bibehålla fokus. Mer forskning på effektiva strategier för stresshantering krävs. / Background - Stress affects the body both physically and mentally, to avoid negative effects of stress, it’s important with recovery. Occupational stress is common especially in health care personal and can occur when there are high work demands on the individual. To avoid occupational stress affect on the individual the use of various forms of coping strategies, it can vary from problemsolving- to emotional coping strategies. Purpose - To describe healthcare personnel management of occupationalstress. Method - A Literaturereview with eleven qualitative studies were included, these were analyzed by Forsberg and Wengströms, inspired by the method of content analysis. Results - The authors' results demonstrated in two categories, "problemsolving coping strategies" and "emotional coping strategies" and eight subcategories, "to seek, give and receive support", "to prioritize and plan work", "to perform activities", "reflection and breaks","use of humor", "anger and avoidance", "substance use" and "spirituality and faith". Conclusion – The nursing profession is a demanding area where stress is inevitable, therefore it is important to manage the stress that arises in the workplace in order to maintain focus. More research on effective strategies for stress management is required.

This essay is a study about how people who work at caring facilities, such as retirement homes, reflect about their role as caregivers for people that are in the last phase of their lives and how they reflect about meeting death at work. The study is conducted through interviews with six people that currently work or have worked at caring facilities.  In the essay the informants’ perceptions of a good death are discussed, and what they strive to do when caring for a dying person. The concept of a good death is also discussed in relation to euthanasia. The primary result is that it is evident how the informants use empathy and internalisation as tools to estimate what the caretakers desire. This internalisation leads to a large personal commitment to caring, and can possibly affect the person who provides the care on a personal level. Four of the six informants believe in paranormal phenomena and this is discussed in relation to their work of caring for dying people. Some of the informants report that they feel a responsibility to care well for the person before s/he dies so that they will rest in peace and not start haunting. These primary themes are discussed in relation to Berger & Luckmann’s concept of border situation, and it is shown that the informants have in different ways internalised their experiences from working with death to manage the crisis for the symbolic universe that death entails.

Bakgrund – Stress påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt, för att stressen inte ska ge negativa effekter är det viktigt med återhämtning. Stress i arbetet är vanligt förekommande framförallt inom sjukvården och kan uppstå då det ställs höga krav på individen. För att undvika att stressen ska påverka individen används olika former av hanteringsstrategier, det kan vara allt från problemlösande- till emotionellstrategier. Syfte – Att beskriva vårdpersonalens hanteringsstrategier vid arbetsrelaterad stress. Metod – En litteraturstudie med elva kvalitativa studier inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Forsberg och Wengström, inspirerad av metod för innehållsanalys. Resultat – Författarnas resultat visade på två kategorier, ”problemlösande hanteringsstrategier” och ”känslomässiga hanteringsstrategier”, samt åtta underkategorier, ”att söka, ge och erhålla stöd”, ”att prioritera och planera arbetet”, ”att utföra aktiviteter”, ”reflektion och pauser”, ”att använda humor”, ”ilska och undvikande”, ”substansanvändning” och ”andlighet och tro”. Konklusion – Omvårdnadsyrket är ett krävande område där stress är oundvikligt, därför är det viktigt att hantera den stress som uppkommer i arbetet för att kunna bibehålla fokus. Mer forskning på effektiva strategier för stresshantering krävs. / Background - Stress affects the body both physically and mentally, to avoid negative effects of stress, it’s important with recovery. Occupational stress is common especially in health care personal and can occur when there are high work demands on the individual. To avoid occupational stress affect on the individual the use of various forms of coping strategies, it can vary from problemsolving- to emotional coping strategies. Purpose - To describe healthcare personnel management of occupationalstress. Method - A Literaturereview with eleven qualitative studies were included, these were analyzed by Forsberg and Wengströms, inspired by the method of content analysis. Results - The authors' results demonstrated in two categories, "problemsolving coping strategies" and "emotional coping strategies" and eight subcategories, "to seek, give and receive support", "to prioritize and plan work", "to perform activities", "reflection and breaks","use of humor", "anger and avoidance", "substance use" and "spirituality and faith". Conclusion – The nursing profession is a demanding area where stress is inevitable, therefore it is important to manage the stress that arises in the workplace in order to maintain focus. More research on effective strategies for stress management is required.

Digitala vårdsystem är idag ett av sjukvårdens främsta verktyg för att erbjuda en effektiv och säker vård.  Tidigare forskning har dock visat att vårdpersonalen ofta upplever både för- och nackdelar med digitala vårdsystemen. I den här studien har 800 medicinska sekreterare, undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på ett sjukhus i Region Halland fått chansen att svara på en enkät om deras upplevelse av digitala vårdsystemet VAS (Vårdadministrativt system). Studien visar att vårdpersonalen inom alla yrkesgrupper har en övervägande negativ upplevelse av VAS men att medicinska sekreterare har en mer positiv upplevelse än övriga yrkesgrupper och att läkare och sjuksköterskor har de mest negativa upplevelserna av VAS. Andra faktorer som kan påverka upplevelsen har också studerats och jämförts med resultaten av enkäten. Viss korrelation kan ses mellan upplevelse av tillräcklig utbildning, ålder och yrkesverksamma år och upplevelsen av VAS. Utifrån enkätens fritextsvar går att utläsa att vårdpersonalen i allmänhet upplever VAS som ologiskt, ineffektivt, inte särskilt användarvänligt eller intuitivt. De upplever även regelbundet tekniska problem. Vårdpersonalen uppskattar dock att många andra program de använder är integrerade med VAS och att alla vårdgivare i Halland är kopplade till samma system.

The aim of this thesis was to study nurse assistants’ experience of palliative care and to investigate how an intervention with a focus on a palliative care approach in residential care facilities influenced the nurse assistants and their work situation. The thesis is based on two qualitative and two quantitative studies, focusing on nurse assistants working at residential care facilities for older people. The qualitative studies were based on focus-group interviews before the intervention (I) and individual interviews after the intervention (IV). The quantitative studies (II, III) were based on a questionnaire, including several measurements, that was answered pre-, and post- intervention. The intervention consisted of study circles with nurse assistants, and workshops together with their leaders, focusing on improvement work. A total of 75 nurse assistants participated in the intervention and answered the questionnaire at baseline and at two follow-ups, in comparison with 110 nurse assistants who served as controls. The results show that the nurse assistants experienced that it was difficult to focus on “being”, i.e. on relationship aspects in their work, since the main discourse in residential care focused on “doing”, i.e. on task oriented aspects. Palliative care was described as something that was only applied during a short and defined phase, namely the very last days of the residents’ life. The results also show that nurse assistants experienced difficulties facing emotional and existential issues with regards to both the residents and their relatives (I). The results of study I were, in turn, used as a basis for the development of the intervention. The evaluation of the intervention showed that the nurse assistants, after the intervention, had increased their focus on the residents’ situation and to a greater extent stated that they focused on the residents’ life stories and on aspects that brought meaning to their lives (III). The nurse assistants also stated that they experienced less criticism from their superiors as well as from the residents after the intervention (II). However, the evaluation also showed that the nurse assistants had a more negative view of the leadership (II), were more critical to the medical and the nursing care (III), and that their job satisfaction had decreased (II) after the intervention. Interviews after the intervention showed that they, as a result of the intervention, had not only gained increased insight into their own significance in their encounter with residents and their relatives, but also an increased awareness of the needs of the residents and their relatives. The intervention also contributed to an increased openness in the workgroup. However, the nurse assistants also expressed frustration over barriers, primarily in the form of a lack of resources and limited leadership (IV), standing in the way of the implementation of changes. The results indicate that the nurse assistants, through discussions and reflections over praxis in their ordinary work group, developed an increased awareness about, and focus on “being”, i.e. on relationship aspects. However, it would seem that essential prerequisites, such as support from the leaders and sufficient resources for working in line with a palliative care approach, were not provided. When implementing a palliative care approach in residential care facilities, more focus on support to the leaders is needed in order to maintain sustainable changes.

Undersköterskors arbetsdag varierar från dag till dag beroende på hur dementa äldreboenden mår, känner och agerar. Det finns dagar då äldreboende är glada och positiva men andra dagar kan de vara oroliga, nervösa och aggressiva. Syftet med studien är “vad är det som motiverar undersköterskor till att arbeta med dementa äldreboende inom åldringsvården”. Det studien visar är om undersköterskor ska kunna klara av svåra dagar krävs det bra samarbete mellan kollegorna. Undersköterskor motiveras genom samarbete och uppskattning av äldreboende och anhöriga. När undersköterskor inte upplever ett bra samarbete eller uppskattning blir de mindre motiverade till arbetet och ineffektiva. Denna studie visar att undersköterskor föredrar att själva påverka sina arbetsuppgifter och inte vara styrda. Styrning vill undersköterskor undvika och föredrar att kunna arbeta fritt med äldreboende. Resultatet visar att undersköterskor anser att fritt arbete är det bästa för att hjälpa dementa äldreboenden på bästa sätt. / Purpose: The study focuses on assistant nurses who work with dementia accommodation and the purpose of the essay is what motivates assistant nurses to work in elderly care.Method: In order to answer the purpose, a qualitative study has been used. It gives a deeper understanding of motivation and what can lead to inefficiency. Open interview questions have been used to gather information.Grounded theory: It involves gathering information from the different respondents and analyzing it to get a result.Result: Through the empire and analysis, a result is given in this chapter. The result shows that cooperation and appreciation is the reason for motivation. While inefficiency is due to injustice due to colleagues for different reasons. Stress and use of worksheets are also ineffective for assistant nurses.

Bakgrund: Enligt studier kan möten med föräldrar som föder barn som inte lever framkalla sorg, skuld och stress hos vårdpersonal och stöd är något som efterfrågas. Trots behovet finns begränsad forskning om vilket typ av stöd som behövs. Syfte: Syftet med studien var att identifiera barnmorskors och undersköterskors behov av stöd samt vilket typ av stöd de behöver vid möten med föräldrar som föder barn som inte lever. Metod: Åtta barnmorskor och fem undersköterskor fördelade i tre fokusgrupper intervjuades på en mellanstor förlossningsavdelning i Mellansverige. Semistrukturerade frågor ställdes utifrån en intervjuguide. Analysmetoden var kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema och fem kategorier identifierades. Temat var: Viljan att göra gott. Kategorierna var: Kollegialt stöd, Verksamhetsstöd, Utbildning, Handledning och Reflektion samt Att vara oerfaren. Slutsats: Behovet av stöd varierade men samtliga deltagare ansåg att de fanns för varandra som stöd samt upplevde behov av kontinuitet i möten med föräldrarna och någon typ av utbildning. Fasta handledningstillfällen där deltagarna kunde träffas tvärprofessionellt önskades. Deltagare med lång erfarenhet av förlossningsvård kände sig tryggare i möten med föräldrar som föder barn som inte lever, än de med kortare erfarenhet. Klinisk tillämpbarhet: Studien skulle kunna leda till att stöd implementeras i verksamheten, vilket på sikt kan leda till att drabbade föräldrar får ett bättre bemötande. / Background: According to research health professionals are feeling grief, guilt and stress when they meet parents giving birth to stillborn babies. They are in need of support but research about what kind of support is limited. Aim: To identify midwives’ and assistant nurses’ need of support and what kind of support they need meeting parents giving birth to stillborn babies. Method: Eight midwives and five assistant nurses were interviewed and distributed in three focus groups. They were asked semi-structured questions based on a questionnaire. The analysis method was qualitative content analysis. Results: One theme and five categories were identified. The theme was: The will to do good. The categories were: Collegial support, Education, Support from the hospital management, Tutorial and Reflection and To be inexperienced. Conclusion: The need of support varied but all participants considered they were there for each other as a support and a need of continuity and education in their meetings with parents. They also wished for tutorials with regular occasions where they could meet with different professions in a group. Those participants with longer experience from childbirth care felt more secure in their meetings with parents giving birth to stillborn babies, compared with those with shorter experience. Clinical application: The study could lead to support being implemented in maternity units, which in the end could lead to better treatment for the affected parents.

The aim of this study is to examine women’s night work and conceptions surrounding it, with a special focus on nursing assistants. This is done in part trough a genealocial method and in part discourse analysis of historical as well as contemporary documents. The study is based on a Foucauldian approach in which mainly discourse, power/knowledge, discipline, and problematization are used. The analysis shows that there are a number of different discourses present in both the historical and the contemporary documents, mainly risk discourse and health discourse. The analysis also shows that women in general through these discourses are considered more at risk of certain illnesses and that they appear as vulnerable subjects. At the same time the analysis indicates that night working nursing assistants are marginalized and somewhat unseen in both their work place and in general as far as research is concerned.

Ledarskap är en viktig faktor för att en verksamhet ska fungera bra, och det är chefens uppgift att se till att det fungerar. Syftet med studien är att undersöka om chefens kommunikation, motivation, konflikthantering och närvaro påverkar upplevelsen av ledarskapet inom äldreomsorgen. Metoden som har använts i studien är kvantitativ där datamaterialet samlades in via enkäter i en grupp på sociala medier. För att ta reda på om det fanns något samband mellan upplevelsen av ledarskapet och de fyra teman så genomfördes hypotesprövningar i form av chi-två test. Teorin beskriver de fyra teman, kommunikation, motivation, konflikthantering samt närvaro och varför det kan vara viktiga delar i ett ledarskap, det är detta som sedan kommer förhållas till i analysen. Denna studie påvisar att många av respondenterna är missnöjda med ledarskapet inom äldreomsorgen. Studien visar även att det finns ett samband mellan hur nöjda respondenterna är med ledarskapet och chefens kommunikation, motivation, konflikthanteringen samt närvaro. Studien visar att alla fyra teman har starkt samband med upplevelsen av ledarskapet. Det tema som visar starkast samband är motivation och upplevelse av ledarskap. / Leadership is an important factor for a business to function well, and it is the job of the manager to ensure that it works. The purpose of the study is to investigate whether the manager's communication, motivation, conflict management and presence affect the experience of leadership in the elderly care. The method used in the study is quantitative where the data was collected via surveys in a group on social media. To find out if there was any connection between the experience of leadership and the four themes, hypothesis tests were conducted in the form of chi-two tests. The theory describes the four themes, communication, motivation, conflict management and attendance and why it can be important parts of a leadership, this is what will then be related to in the analysis. This study shows that many of the respondents who are dissatisfied with the leadership in elder care. The study also shows that there is a connection between how satisfied the respondents are with the leadership and the manager's communication, motivation, conflict management and attendance. The study shows that all four themes are strongly associated with the experience of leadership. The theme that shows the strongest connection is motivation and experience of leadership.

Sverige kommer inom en snar framtid vara i behov av ett stort antal undersköterskor, ett behov som kommer vara svårt att möta upp och som kommer kräva åtgärder. I ett försök att möta upp kommande utmaningar ses ”ett förlängt arbetsliv”, att fler blir kvar längre i arbetslivet, som en given strategi. Denna studie syftar till att öka förståelsen för vilka faktorer som är av betydelse för ett förlängt arbetsliv hos undersköterskor inom den kommunala äldreomsorgen. Studien avser att utifrån en kvalitativ ansats undersöka - Vilka arbetsrelaterade faktorer som varit framträdande hos respondenterna i deras beslut om pension? Samt vad respondenterna hade önskat för arbetsrelaterade åtgärder för att möjliggöra ett förlängt arbetsliv? I följande undersökning har 6 stycken semistrukturerade intervjuer tillämpats. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och har kodats efter marginalmetoden. Utifrån intervjumaterial, tidigare forskning och tillämpad teori, Antonovskys - Känsla av sammanhang, har vi haft möjligheten till en fördjupad förståelse utifrån studiens syfte. Resultatet visar på flera faktorer som bidragit till beslut om pension. Respondenterna upplever minskad tid med vårdtagare vilket leder till att det centrala i arbetet får minskat utrymme som leder till att arbetet inte upplevs lika meningsfullt. Bristen på förståelse och stöd från arbetsledningen leder ofta till orimliga mål och visioner och respondenterna upplever ökad arbetsbelastning på grund av detta. Andra faktorer som påverkat respondenterna negativt är nya scheman där fler och kortare arbetspass tillämpas vilket leder till sämre återhämtningsmöjligheter. Undersökningens resultat tyder på minskad meningsfullhet och låg hanterbarhet utifrån rådande förutsättningar.