Den svenska hälso- och sjukvården har genomgått stora organisatoriska och institutionella förändringar sedan 1980-talet, det decenniet som denna studie i huvudsak tar avstamp i. Dessa förändringar har bland annat inneburit en utökad primär- och kommunalvård och satsning på specialisering av ett mindre antal storsjukhus. Vården har specialiserats och organisationsmodellen idag är marknadsinspirerad och syftar till att effektivisera hälso-och sjukvårdens produktion- vårdtjänsterna. Detta vill man uppnå genom en tydlig uppdelning där var instans och vårdrelaterad verksamhet har sitt givna ansvarsområde, och så även yrkeskategorierna. Denna specialisering har också gynnats av den framskridande utveckling inom teknik och digitalisering som också brutit stor mark inom medicin och sjukvård. Dessa förändringar har på olika vis påverkat alla yrkeskategorier som vården innefattar och denna studie fokuserar på de medicinska sekreterarna, och huruvida förändringen de genomgått är förenlig med teorier om professionaliseringsprocesser. Detta undersökt mot att med litterära källor kartlägga huvuddragen i hälso-och sjukvårdens förändring och vårdadministratörernas del i det mot ett antal professionaliseringsteorier. Även ett subjektivt perspektiv tillförs studien genom att semistrukturerade intervjuer förs med tre stycken yrkesverksamma medicinska sekreterare om hur de har upplevt denna förändring. Genom att ställa resultatet av den kvalitativt insamlade empirin mot teorierna kan man se att medicinska sekreterare har flera överensstämmande beröringspunkter med en professionaliseringsprocess- men inte fullständigt. Författaren för också en diskussion om aspekter som skulle kunna vara bidragande orsaker till att vårdadministratöryrket fortfarande har en låg status, där det faktum att yrket är starkt genuskodad anses vara en.

Vårdadministratörer är en viktig del i svensk hälso- och sjukvård, både på sjukhus och vård­centraler. Idag upplever vissa arbetsgivare att det är svårt att få tillräckligt många sökande till de utannonserade tjänsterna. De behöver få insikt i hur de ska skapa intresse för arbetsplatsen för att ändra på detta.  Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som motiverar vårdadministratörer när de väl­jer en tjänst. Studien baserades på motivationsteori, som beskriver hur inre och yttre faktorer påverkar personer på olika sätt. De yttre faktorerna är av grundläggande karaktär, exempelvis lön och förmåner, social arbetsmiljö och hur attraktiv arbetsplatsen bedöms vara. De inre fak­torerna handlar om personlig utveckling och en känsla av att själv bestämma över sin arbetssi­tuation. Det kan vara karriärmöjligheter eller möjlighet till flexibel arbetstid och distansarbete. I studien användes en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod. Först skickades en enkät­undersökning ut till 121 vårdadministratörer och därefter utfördes fyra kompletterande inter­vjuer. Resultatet visar att de yttre faktorerna överträffar de inre faktorerna i betydelse när vårdadmi­nistratörer får välja, både vid första arbetet efter examen och när de byter arbetsplats senare. Den yttre faktorn lön verkar först ha en mindre betydelse, men när vårdadministratörerna får skriva fritt märks det tydligt att också lönen är viktig. Även i intervjuerna kunde vi se detta. Studien visar också att över hälften av de tillfrågade vårdadministratörerna tror att de kommer att byta arbetsplats i framtiden. För att skapa intresse för en platsannons bör den ha mycket information och vara tydlig om arbetsuppgifter och kultur på arbetsplatsen. Resultatet visar betydelsen av teamkänsla på arbetsplatsen, bra samarbete med kollegor och en tillgänglig chef. Arbetsgivare kan använda detta resultat för att fundera på hur de kan skapa större attraktivitet hos sin arbetsplats och bidra till en god social arbetsmiljö. De kan också tänka på att göra platsannonser tydliga och att vara transparenta med organisationskulturen. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Background Today's healthcare administrators have a broad professional role with several tasks and with education spread throughout the country to be able to meet the increased need for administrative expertise in healthcare and the profession has changed markedly since the 1920s. Purpose The purpose of the study is to investigate the importance of care administrators in health careand how other treating care professions perceive care administrators as an asset in their daily work, but also whether there are similarities and differences in the perception of care administration among different treating care professions. Method We used both quantitative and qualitative methods in the data collection, in the form of questionnaires and interviews. The interviews were then compiled in a text analysis where we extracted the important keywords to analyze the results. Conclusion After compiling the information we have collected during our work on our thesis, we have concluded that the care administrator is a well-liked, appreciated and necessary professional role for the entire workflow in healthcare. The integrity of their work and the trust that their colleagues give them are of a very high standard. Healthcare administrators bring both administrative expertise and an information hub where other treating healthcare professionals finds a sense of comfort and security when it comes to information and where to find it. The care administrators also increase the security of patients in terms of minimizing errors that may occur in medical records and lowering the waiting time when the need to visit the hospital arises / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Digitala vårdsystem är idag ett av sjukvårdens främsta verktyg för att erbjuda en effektiv och säker vård.  Tidigare forskning har dock visat att vårdpersonalen ofta upplever både för- och nackdelar med digitala vårdsystemen. I den här studien har 800 medicinska sekreterare, undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på ett sjukhus i Region Halland fått chansen att svara på en enkät om deras upplevelse av digitala vårdsystemet VAS (Vårdadministrativt system). Studien visar att vårdpersonalen inom alla yrkesgrupper har en övervägande negativ upplevelse av VAS men att medicinska sekreterare har en mer positiv upplevelse än övriga yrkesgrupper och att läkare och sjuksköterskor har de mest negativa upplevelserna av VAS. Andra faktorer som kan påverka upplevelsen har också studerats och jämförts med resultaten av enkäten. Viss korrelation kan ses mellan upplevelse av tillräcklig utbildning, ålder och yrkesverksamma år och upplevelsen av VAS. Utifrån enkätens fritextsvar går att utläsa att vårdpersonalen i allmänhet upplever VAS som ologiskt, ineffektivt, inte särskilt användarvänligt eller intuitivt. De upplever även regelbundet tekniska problem. Vårdpersonalen uppskattar dock att många andra program de använder är integrerade med VAS och att alla vårdgivare i Halland är kopplade till samma system.

Reproductive health is important for the individual. The ability to control if and when to have children are of major importance, where both birth control pills, and sterilization are central features in family planning. For couples and singles whose only wish to have a child but for different reasons aren’t possible, becomes involuntarily childless. For those individuals could differently types of assisted reproduction be an alternative. In both cases medical procedures are done in the public healthcare and have different subventions from the state. But the common healthcare lacks resources and therefore distribution and priorities become necessary.Priorities are difficult and different ethical principles are established for guidance. Notwithstanding, priorities for family planning and the involuntarily childless are characterized with practical difficulties. This essay examines how two country councils have put decision of prioritization of family planning and treatment for involuntary childless in to practice. By looking at material from governmental decisions and reasonings this paper observes inequalities both between the councils but also between men and women. There is no consensus how the actual priorities should be realized and from whose perspective it should be done, from the individual or from the society. This is important both for the well-being of the individual but also for the legitimacy of the society.

This study aims to investigate what preparations can facilitate the introduction of speech recognition at a healthcare unit in Region Västra Götaland. The Region has decided on a widespread introduction of speech recognition as a preparation for the upcoming change of record system.   The aim is to investigate the healthcare staff’s perceptions before the introduction of speech recognition and the handling of administrative tasks in a healthcare unit.   To answer our study, we conducted a qualitative survey at the commissioning unit and a semi-structured interview at a healthcare unit where they tested speech recognition.   In the study, we received two proposals on how administrative tasks connected to dictations can be handled. The first proposal is that the doctors make an administrative dictation in the dictation program Medspeech. The second proposal is that the medical secretaries go through the appointments based on a list in the patient administrative system Elvis. For a successful implementation of new routines, communication, training, environmental monitoring, routine descriptions, and technical conditions are important. In the study, we have also identified examples of current tasks the medical secretaries need to spend more time on as well as new tasks that they can undertake. Further lessons from the study are to let changes take time and to have a positive attitude toward new ways of working as an employee. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Region Jönköpings län står inför ett införande av taligenkänning där målet är att effektivisera hälso- och sjukvården. Taligenkänning möjliggör för vårdpersonal att tala in patientjournalan­teck­ningar i journalsystemet och direkt få det skrivet i text utan att en vårdadministratör eller lä­karsekreterare behöver transkribera. Syftet med denna studie är att utforska för- och nackdelar med taligenkänning och att försöka besvara de frågor som vårdadministrativ personal ute i Region Jönköpings län kan tänkas ha inför införandet. I studien så har kvalitativa metoder använts eftersom vi ville förstå och tolka människors handlingar, upplevelser, tankar och syn på verkligenheten. Vi har använt oss av intervjuer samt digitala enkäter och på så sätt samlat in information från både vårdadministrativ personal och sakkunniga inom taligenkänning.      Resultatet visar att en större del av de vårdadministratörer och läkarsekreterare som besvarade enkäten ser minst en nackdel med införandet av taligenkänning. De uttrycker att de saknar in­formation kring taligenkänning och många känner oro över hur det ska påverka deras arbetssi­tuation i framtiden. Enligt de sakkunniga innebär taligenkänning en effektivisering av hälso- och sjukvården som gynnar både personal och patienter. De menar att den vårdadministrativa personalen inte behöver oroa sig över framtiden då deras profession kommer att behövas lika mycket om inte mer, men att arbetet kommer att förändras och delvis ersättas av andra administra­tiva arbetsuppgifter.        I studien så kom vi fram till att taligenkänning frigör tid för den vårdadministrativa personalen, vilket i sin tur ger behandlare mer tid till patientbesök. Patientjournalsanteckningar hamnar på plats direkt vilket effektiviserar vården och stärker patientsäkerheten. TIK innehåller dessutom många hjälpmedel som bidrar till en minskning av bland annat felstavningar. Nackdelarna med TIK är enligt studien att arbetsredskapet inte passar alla behandlare och att språkkvaliteten i patientjournalen riskerar att försämras då vårdadministrativ personal inte längre ser över den. / The Jönköping County Region is about to introduce the use of speech recognition and the purpose of this is to make healthcare more efficient. Speech recognition enables healthcare professionals to directly speak medical records into the medical record system and have it written in text, without the need for a healthcare administrator or medical secretary to transcribe. The purpose of this study is to explore the pros and cons of speech recognition and to try to answer the questions that healthcare administrative personnel in the Jönköping County Region may have before the introduction.   The study was conducted with the use of qualitative methods because we wanted to understand and interpret people's actions, experiences, thoughts, and views of reality. We have conducted interviews and digital surveys to collected information from both healthcare administrative personnel and experts on speech recognition.   The results show that a larger part of the healthcare administrators and medical secretaries who answered the survey see at least one disadvantage with the introduction of speech recognition. They express that they lack information about speech recognition, and many are worried about how it will affect their work situation in the future. According to the experts, speech recognition is going to make healthcare more effective by providing benefits for both personnel and patients. They believe that the healthcare administrative personnel should not worry about the future as their profession will be needed just as much if not more, but that the work tasks will change and be partially replaced by other administrative tasks.   In the study, we concluded that speech recognition frees up time for the healthcare administrative personnel, which in turn gives healthcare professionals more time for patients. Medical records end up in the medical journal immediately, which streamlines healthcare and improves patient safety. TIK also contains many tools that contribute to a reduction of misspellings, among other things. According to the study, the disadvantages of TIK are that the work tool does not suit all healthcare professionals and that the language quality in the medical records risks deteriorating as healthcare administrative personnel no longer review them. / <p>Examensarbete i Vårdadministration; 20 yhp</p>