Many researchers believe that employees' ability to share the knowledge they create, recognize, store, access, and apply in the performance of their tasks; and the ability to make it available to others, is critical to organizational success. Unfortunately, the knowledge of an individual is not easily converted into organizational knowledge, and some research suggests that individuals, for various reasons, sometimes tend to withhold their knowledge. When it comes to more extensive education initiatives and skills development in Swedish healthcare, medical secretaries are a rarely prioritized group. Instead, education is something that often is being arranged locally and internally, which in practice requires the exchange of knowledge to function at least satisfactorily, but even better really good, between co-workers. The purpose of this study is to contribute to a better insight into the experiences, attitudes and behaviours that may exist in the internal exchange of knowledge and skills development within the medical secretarial profession. In this study, a qualitative method was used where data from six semi-structured interviews were analysed with personal narratives analysis and empirically evaluated in relation to Huxham and Hibbert’s (2008) theoretical framework; inter-partner learning in collaboration. There is reason to problematize the exchange of knowledge that occurs in the everyday interaction between medical secretaries. The findings also imply that there is not a single, simple and unambiguous answer to the research question, but rather confirms the complexity Huxham and Hibbert’s (2008) explanatory model demonstrate, with both selfish and altruistic approaches to knowledge exchange. This study also shows that there is a complexity in how accountability versus renouncement of responsibility for knowledge exchange is manifested in the everyday interaction of medical secretaries.

Respekt och ett starkt skydd för individens integritet i en tid av snabbdigital utveckling var syftet med Dataskyddsförordningen (GDPR).Förordningen berör all verksamhet som behandlar personuppgifter, attden implementeras och följs är således av största vikt för att den alltmer digitaliserade hälso- och sjukvården ska utgöra en trygg plats föross som individer. Medicinska sekreterares arbetsuppgifter är, genomhantering av patientjournaler, remisser och vissa fall uppgifter somrör personal, tätt kopplade till GDPR. Syftet med studien var attundersöka hur Dataskyddsförordningen (GDPR) har implementeratspå en klinik i Region Västernorrland med frågeställningen, hur har demedicinska sekreterarna upplevt implementeringen av GDPR och hurpåverkar förordningen deras dagliga arbete? Empiri till studieninhämtades genom en semistrukturerad gruppintervju med tremedicinska sekreterare och som teoretisk utgångspunkt användesimplementeringsteori benämnd som förstå, vilja och kunna. Studiensresultat visar att de medicinska sekreterarna upplevt en viss otydlighetkring GDPR kopplat till övergripande och allmän information ochutbildning. De har inte fått någon uppföljande utbildning kringGDPR men uppger att de kan vända sig till regionens jurister ocharbetsplatsens intranät vid frågor. Yrkesstolthet och att göra ett braarbete uttrycks utgöra motivationen att arbeta enligt GDPR. Till vissdel baserat på den information och utbildning som tillhandahållits,men framförallt baserat på vana att arbeta med sekretess i fokus,uppger de medicinska sekreterarna att de känner sig trygga i sinakunskaper om GDPR. Inga slutsatser eller generaliseringar är möjligadå urvalet inte är representativt.

Digitala vårdsystem är idag ett av sjukvårdens främsta verktyg för att erbjuda en effektiv och säker vård.  Tidigare forskning har dock visat att vårdpersonalen ofta upplever både för- och nackdelar med digitala vårdsystemen. I den här studien har 800 medicinska sekreterare, undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på ett sjukhus i Region Halland fått chansen att svara på en enkät om deras upplevelse av digitala vårdsystemet VAS (Vårdadministrativt system). Studien visar att vårdpersonalen inom alla yrkesgrupper har en övervägande negativ upplevelse av VAS men att medicinska sekreterare har en mer positiv upplevelse än övriga yrkesgrupper och att läkare och sjuksköterskor har de mest negativa upplevelserna av VAS. Andra faktorer som kan påverka upplevelsen har också studerats och jämförts med resultaten av enkäten. Viss korrelation kan ses mellan upplevelse av tillräcklig utbildning, ålder och yrkesverksamma år och upplevelsen av VAS. Utifrån enkätens fritextsvar går att utläsa att vårdpersonalen i allmänhet upplever VAS som ologiskt, ineffektivt, inte särskilt användarvänligt eller intuitivt. De upplever även regelbundet tekniska problem. Vårdpersonalen uppskattar dock att många andra program de använder är integrerade med VAS och att alla vårdgivare i Halland är kopplade till samma system.