Målet med uppsatsen var att undersöka hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk påfrestning i sitt arbete. De frågeställningar som låg till grund för arbetet var, ’Vad anser barn- och ungdomssocialsekreterare vara psykiskt påfrestande i sitt arbete?’ och ’Vilka personliga strategier använder barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun för att hantera psykisk påfrestning?’. Metoden som användes var en kvalitativ undersökning baserad på fem stycken intervjuer. Resultaten från intervjuerna delades in i två stycken olika frågeområden: 1.  Vad anser barn-och ungdomssocialsekreterarna vara psykiskt påfrestande? samt 2. Vilka strategier använder barn-och ungdomssocialsekreterarna för att hantera psykisk påfrestning? Det första frågeområdet analyserades utifrån en konventionell innehållsanalys medan uppsatsen andra frågeområde analyserades utifrån en ”directed content analysis”. Den teori som låg till grund för uppsatsen var Richard Lazarus och Susan Folkmans copingteori (1984). Resultaten av studien visade att barn- och ungdomssocialsekreterare upplever psykiska påfrestningar i sitt arbete. Påfrestningarna bestod till stor del av en stor arbetsbörda. Andra faktorer som var påfrestande för dem var tunga ärenden, hög personalomsättning, att vara ny på arbetsplatsen, andra personers felaktiga syn på socialtjänsten, inte veta om ens arbete gör någon skillnad samt att arbetet följde med en hem. De personliga strategier som barn- och ungdomssocialsekreterarna i Uppsala kommun använde sig av var både problemfokuserade och känslofokuserade. Vanliga problemfokuserade copingstrategier var bland annat att strukturera sin arbetsdag, prioritera i ärenden, ligga i fas med dokumentationen och att ha en fritidssysselsättning. De känslofokuserade copingstrategierna som användes var framförallt att söka socialt stöd från kollegor men även att koppla bort tankar.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka de psykosociala påfrestningar som heltidsengagerade på studentnationer i Uppsala upplever i sitt arbete. Genom en kvalitativ datainsamling under sammanlagt åtta intervjuer med "heltidare" har deras arbetsmiljö kartlagts med fokus på arbetsmoment som de själva upplever som stressande eller påfrestande. Analysen har sedan skett med bakgrund av tre stressmodeller: krav-/kontroll, effort-/reward och allostatic load. Med stöd av tidigare forskning av Maslach & Leiter, Asplund och Thulin Skantze. Detta har givit en bred och heltäckande uppfattning av hur de psykosociala påfrestningarna påverkar respondenternas utifrån deras egna upplevelser av sin arbetsmiljö. Av de framkomna och analyserade resultaten har flera slutsatser uppkommit. Framför allt kan man konstatera att heltidare har ett i längden ohållbart tungt arbete sett till arbetstiderna. Samt att det finns litet eller inget utrymme för återhämtning såväl psykisk som fysisk. Man kan även se hur resurser och befogenheter inte matchar det ansvar som många heltidare har och att det inte finns stödfunktioner i organisationen som kan kompensera för dessa brister. Slutligen kan man konstatera att det generellt inte finns tillräckligt bra rutiner för överlämning och inskolning av nya heltidare. / This essay aims at investigating the psychosocial strains that full-timers are experiencing in their full time engagement at the student nations in Uppsala. Through a qualitative method, data has been collected during eight interviews with full-timers where the respondents have answered questions about which tasks they find the most stressing and psychosocially straining. The analysis has been made with reference to three stress models i.e. control/demand, effort/reward and allostatic load. Also the research made by Maslach & Leiter, Asplund and Thulin Skantze has been taken into the analysis. This has given a broader understanding as to how psychosocial strains are affecting the respondents in their work. Based on these findings, several conclusions have been made. Firstly one can state that full-timers have a very burdensome work in respect to their working hours. Especially when one considers how little time they actually have left for recovery, both physiological but also psychological. There is also the fact that the available resources and authority doesn’t outweigh the responsibility that the full-timers have; and that there aren’t enough organizational support to balance that inequality. Finally one can point out that one of the major issues is that the routines for introducing new full-timers on the job are generally imperfect and inadequate.

No description available.

I Sverige arbetar cirka 100 000 sjuksköterskor, en stor del av dessa arbetar inom akutsjukvård. Mötet med patienter i akuta skeden innebär ofta kaosartade situationer som är känslomässigt påfrestande för båda parter. Som sjuksköterska möter man rädsla, ångest, sorg och andra påfrestande situationer nästan dagligen. Utsätts sjuksköterskan för nämnda situationer samtidigt som nästintill allt fokus läggs på patienten är risken stor att sjuksköterskans arbetssituation blir ohållbar. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av svåra situationer inom akutsjukvården. Metoden för detta examensarbete är en litteraturstudie, baserad på Fribergs modell för litteraturöversikt. Åtta vetenskapliga artiklar användes för att få fram resultatet, varav sex stycken var kvalitativa och två stycken kvantitativa. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Efter granskning och analys av artiklarna kunde tre olika kategorier identifieras. Utöver dessa tre kategorier kunde även åtta subkategorier urskiljas. Huvudkategorierna som presenteras är: Våld- Fysiskt och verbalt, Trauma och emotionell kontakt samt Arbetsbelastning. Resultatet visar att sjuksköterskor utsätts dagligen för påfrestande händelser, exempel på detta kan vara våldssituationer, svåra trauman, eller övriga komplexa vårdfall. En gemensam nämnare för situationerna är att arbetsbelastningen ökar och kan ge sjuksköterskan en känsla av ofullständighet. Vidare framkommer det också i resultatet att sjuksköterskor är i stort behov av stöd och uppmuntran, dock är detta något som sällan erbjuds. Ytterligare faktorer av påfrestningar framkom i resultatet och detta leder i många fall till att sjuksköterskan ifrågasätter sitt yrkesval. I diskussionen uppmärksammas sjuksköterskans utsatthet och lidande samt hur detta i slutändan kan äventyra den evidensbaserade vården. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Stress kan bero på flera faktorer, det kan visa sig olika beroende på ålder. Vuxnas förhållningssätt kan påverka barns stress. Syftet med föreliggande studie är att undersöka och skapa kunskap om pedagogers erfarenheter av arbetet med barn som uppvisar stress. Vi ville få kunskaper om hur skolor behandlar detta ständigt aktuella ämne. Följande forskningsfrågor besvaras: Vilken erfarenhet har pedagogerna av elever som uppvisar stress i skolan? Hur arbetar pedagoger och skola med barn som uppvisar stress? Via en kvalitativ intervjustudie har kunskaper inhämtats om pedagogers erfarenheter i arbetet med barn som uppvisar stress. Resultatet visar att stress kan vara likt en NPF samt bero på flera bakomliggande faktorer. Pedagogers agerande kan påverka barns stress.

The focus of this essay is to further investigate and describe psychological strains experienced by child welfare workers. The method used was qualitative interviews, two group interviews. The research aimed to understand how child welfare workers were affected and handled the psychological strains generated by work through theory of coping and symbolic interactionism where humans are viewed as pragmatic actors. The research showed, as previous studies shown, that the child welfare workers experience a great deal of psychological strains generated by high turnover in staff and pressuring work demands. The child welfare workers felt inadequate and alone in their work tasks and experienced stress and anxiety. Coping was mainly used to regulate the emotional response of stressful situations instead of changing them, which is an effect of the limited possibilities to affect the working conditions. The support from colleagues was of limited resource but also an important coping strategy. The emotional strain of the high turnover in staff made the child welfare workers distanced from new staff, which leaves the workers lacking more support. The authors of this essay believes that lack of support and increased workload, affected by the high turnover in staff, results in staff leaving child welfare.

Denna studie utforskar sambandet mellan alkoholkonsumtion och psykiskpåfrestning. Genom att använda mätinstrumenten AUDIT och Kessler-10analyserades alkoholvanor och psykisk påfrestning bland 98 deltagare.Deltagarna svarade på enkäten som spridits via sociala medier, genom grupperkopplade till psykisk ohälsa eller alkoholmissbruk. Deltagarbasen bestod av42 % män och 58% kvinnor med en åldersspridning på 19–70 år.Datainsamlingen genomfördes med fullständig anonymitet för att skyddadeltagarnas integritet och säkerställa konfidentialiteten av deras svar.Självmedicinering med alkohol används som en teoretisk förklaringsmodellför att tolka resultaten. Studiens resultat stöder hypotesen om attalkoholkonsumtion är associerad med ökad psykisk påfrestning. Genom attanvända både korrelations- och regressionsanalys undersöktes sambanden ochinteraktionerna mellan dessa faktorer. Korrelationsanalysen identifieradesignifikanta och relevanta samband mellan alkoholkonsumtion och psykiskpåfrestning, vilket indikerar hur dessa variabler samverkar.Regressionsmodellen bekräftade dessa observationer, vilket visar attlogaritmen av psykisk påfrestning och ålder är signifikanta prediktorer föralkoholkonsumtion. Dessa resultat belyser det komplexa förhållandet mellanalkoholkonsumtion och psykisk påfrestning samt åldersrelaterade trender ialkoholanvändning. Resultaten kan tolkas som en indikation på att individerkan använda alkohol som en form av självmedicinering för att hantera symtomrelaterade till psykisk påfrestning. Studien bidrar till förståelsen av dettakomplexa förhållande och ger förslag för framtida forskning.

The aim of this thesis was to study nurse assistants’ experience of palliative care and to investigate how an intervention with a focus on a palliative care approach in residential care facilities influenced the nurse assistants and their work situation. The thesis is based on two qualitative and two quantitative studies, focusing on nurse assistants working at residential care facilities for older people. The qualitative studies were based on focus-group interviews before the intervention (I) and individual interviews after the intervention (IV). The quantitative studies (II, III) were based on a questionnaire, including several measurements, that was answered pre-, and post- intervention. The intervention consisted of study circles with nurse assistants, and workshops together with their leaders, focusing on improvement work. A total of 75 nurse assistants participated in the intervention and answered the questionnaire at baseline and at two follow-ups, in comparison with 110 nurse assistants who served as controls. The results show that the nurse assistants experienced that it was difficult to focus on “being”, i.e. on relationship aspects in their work, since the main discourse in residential care focused on “doing”, i.e. on task oriented aspects. Palliative care was described as something that was only applied during a short and defined phase, namely the very last days of the residents’ life. The results also show that nurse assistants experienced difficulties facing emotional and existential issues with regards to both the residents and their relatives (I). The results of study I were, in turn, used as a basis for the development of the intervention. The evaluation of the intervention showed that the nurse assistants, after the intervention, had increased their focus on the residents’ situation and to a greater extent stated that they focused on the residents’ life stories and on aspects that brought meaning to their lives (III). The nurse assistants also stated that they experienced less criticism from their superiors as well as from the residents after the intervention (II). However, the evaluation also showed that the nurse assistants had a more negative view of the leadership (II), were more critical to the medical and the nursing care (III), and that their job satisfaction had decreased (II) after the intervention. Interviews after the intervention showed that they, as a result of the intervention, had not only gained increased insight into their own significance in their encounter with residents and their relatives, but also an increased awareness of the needs of the residents and their relatives. The intervention also contributed to an increased openness in the workgroup. However, the nurse assistants also expressed frustration over barriers, primarily in the form of a lack of resources and limited leadership (IV), standing in the way of the implementation of changes. The results indicate that the nurse assistants, through discussions and reflections over praxis in their ordinary work group, developed an increased awareness about, and focus on “being”, i.e. on relationship aspects. However, it would seem that essential prerequisites, such as support from the leaders and sufficient resources for working in line with a palliative care approach, were not provided. When implementing a palliative care approach in residential care facilities, more focus on support to the leaders is needed in order to maintain sustainable changes.

I denna kvalitativa studie undersöks positiva aspekter av att vara verksam inom socialt arbete, hur erfarna socialarbetare beskriver sina drivkrafter och vilka faktorer som påverkar välbefinnande i arbetet. Intervjuer gjordes med fem socialarbetare som arbetat inom yrket i 30 år eller mer. Intervjumaterialet analyserades utifrån Antonovskys teori känsla av sammanhang (KASAM) och begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Under analysen framkom några områden som centrala för syftet. Dessa handlade om en god atmosfär på arbetsplatsen och i arbetsgruppen, relationer med klienten, vikten av humor, rörlighet som strategi samt hur påfrestning kan vändas till drivkraft. Resultaten visade att påfrestningar som en socialarbetare möter utgör en viktig del för att känna drivkraft och meningsfullhet i arbetet. Viktigt för att känna välbefinnande är en god arbetsgrupp, en god atmosfär på arbetsplatsen och relationer med klienter. / In this qualitative study, the positive aspects of social work and how experienced social workers describe their motivation and well-being, are examined. Five experienced social workers, who all had worked for 30 years or more, were interviewed. The theory Sense of coherence (SOC) by Antonovsky, and the constructs comprehensibility, manageability and meaningfulness, were used to analyze the material from the interviews. During the analysis a few themes appeared to be of more importance for the purpose of the study. These were: a good atmosphere at the workplace and among colleagues, relations with clients, the importance of humor, mobility as a strategy and how stress can be turned into motivation. The results showed that the stress the social worker meets, is a significant source for the ability to be motivated and feel meaningfulness in social work. A good atmosphere at the workplace and among colleagues and good relations with clients were of importance for a sense of well-being among the social workers in the present study.

Purpose: The purpose of this study is to examine how unemployed individuals in different gender groups experience and value their mental health.  Method: The paper explores unemployment in relation to the sense of coherence (SOC) theory by Antonovsky (1996), Jahoda's deprivation model (1982) and Marmot’s (2015) discussion on the health gap that exists in society. A survey was used to measure how men and women assess and experience their good mental well-being and mental disorder during their time of unemployment. The statistical software SPSS was used to analyze the data where a Mann-Whitney U test was conducted.  Results: The result showed no statistically significant difference for good mental well-being or mental disorder for unemployed men or women. However, the result showed statistically significant differences with good mental well-being and mental disorder grouped by marital status (single and other), economic stability (yes and no) and for mental disorder grouped by age (above 30 and below 30) for both unemployed men and women.  Conclusion: Although only statistically significant differences were found for both men and women, it cannot be ruled out that men and women valued their mental health and well-being differently. / Syfte: Att undersöka hur arbetslösa kvinnor och män upplever och värderar sin psykiska hälsa. Metod: Uppsatsen utforskade arbetslöshet i relation till teorin för känsla av sammanhang (KASAM) av Antonovsky (1996), Jahodas deprivationsmodell (1982) och Marmots (2015) diskussion om den hälsoklyfta som finns i samhället. En enkät användes för att mäta hur män och kvinnor värderar och upplever gott psykiskt välbefinnande och psykisk påfrestning under sin arbetslöshetstid. Datorprogram för statistisk analys SPSS användes för att analysera data där ett Mann-Whitney U test utfördes. Resultat: Ingen statistiskt säkerställd skillnad påvisades för gott psykiskt välbefinnande eller för psykisk påfrestning för arbetslösa män eller kvinnor. Resultatet påvisade dock statistiskt signifikanta skillnader för gott psykiskt välbefinnande och psykisk påfrestning grupperade efter civilstånd (singel och annan), ekonomisk stabilitet (ja och nej) och för psykisk påfrestning grupperad efter ålder (över 30 och under 30) för både arbetslösa män och kvinnor. Slutsats: Även om endast statistiskt signifikanta skillnader hittades för både män och kvinnor, så kan det inte uteslutas att män och kvinnor värderade sin psykiska hälsa och sitt välbefinnande olika.