This qualitative case study focuses on investigating the benefits and challenges when applying Radio frequency identification (RFID) for identity tracking of products at manufacturing companies in the paper industry. This study has been designed from qualitative methods such as interviews and observations at the case company. A case study was chosen as it was considered most appropriate to answer the study’s purpose and questions. In the theoretical frame of reference, advantages, challenges, and limitations regarding the application of RFID technology in manufacturing companies emerge. In summary, there are several advantages to the application of RFID technology, including economic, technological, safety, and efficiency, for example improved traceability and reduced manual handling. The limitations and challenges that emerged during the theory are also financial, security, technological, and economic. The limitations focus on the technology itself while the challenges focus on the application of the technology. The results show that RFID technology offers advantages such as increased efficiency and accuracy in unloading and inventory, improved traceability, reduced risk of manual errors, and reduced mental stress. The challenges include the risk of technical errors, the need for security measures for information sharing, and issues regarding standardization and frequency regulation. There are solutions to some challenges, such as optimization of tag reading and collaboration with external parties. However, complex security issues and the need for standardization for a smooth transition to RFID technology remain. The study was limited to the application of RFID technology in the paper industry from packing out to the customer. During the study interesting information has emerged that has not been investigated further, partly because there was no room for further research, and it extended outside the scope of the study. This resulted in suggestions for further research, it would be interesting, among other things, to investigate the possibility of placing the reader in the gates of the magazines to see what advantages this gives or to investigate the possibility of attaching the RFID tag at an earlier stage of the production line. / Denna kvalitativa fallstudie har utförts på ett fallföretag och fokuserar på att undersöka fördelar och utmaningar vid en applicering av radiofrekvensidentifiering (RFID) för identitetsföljning av produkter hos företag inom pappersindustrin. Detta arbete har utformats från kvalitativa metoder som intervjuer och observationer på fallföretaget.  En fallstudie valdes då det ansågs mest lämpligt för att besvara arbetets syfte och frågeställningar. I den teoretiska referensramen framkommer fördelar, utmaningar och begränsningar gällande applicering av RFID-teknologin i tillverkande företag. Sammanfattningsvis finns det flera fördelar med applicering av RFID-teknologi, bland annat ekonomiska, teknologiska, säkerhetsmässiga och effektivitetsmässiga, exempelvis förbättrad spårbarhet och minskad manuell hantering. De begränsningar och utmaningar som framkommit under teorin är också ekonomiska, säkerhetsmässiga, teknologiska och ekonomiska. Begränsningarna fokuserar på själva tekniken medan utmaningarna fokuserar på appliceringen av teknologin. Resultatet visade att RFID erbjuder fördelar såsom ökad effektivitet och noggrannhet i utlastning och inventering, förbättrad spårbarhet, minskad risk för manuella fel samt minskad mental påfrestning. Utmaningarna inkluderar risk för tekniska fel, behov av säkerhetsåtgärder för informationsdelning samt frågor kring standardisering och frekvensreglering. Det finns lösningar på en del utmaningar, såsom optimering av taggavläsning och samarbete med externa parter. Dock kvarstår komplexa säkerhetsfrågor och behovet av standardisering för en smidig övergång till RFID-teknologi. Arbetet avgränsades till appliceringen av RFID-teknologin inom pappersindustrin från packning till kund. Under arbetet har det framkommit intressant information som inte har undersökts vidare, bland annat på grund av att det inte fanns utrymme att forskas vidare på och att det sträckte sig utanför avgränsningen för arbetet. Detta resulterade i förslag till vidare forskning, det hade bland annat varit intressant att undersöka möjligheten att placera läsaren i portarna på magasinen för att se vilka fördelar detta ger eller att undersöka möjligheten att fästa RFID-taggen i ett tidigare skede av produktionslinjen.

Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka levnadsförhållanden bland arbetslösa ungdomar. Syftet var även att undersöka vilka konsekvenser som arbetslösheten kan föra med sig för ungdomarna. Konsekvenser som har undersökts är inom livsområdena 1)hälsa 2) sociala relationer och fritid 3) konsumtion 4) rökning, alkohol och droger 5)kriminalitet och 6) livet i sin helhet. Metoden som använts är en kvantitativ metod med enkäter, som har delats ut till arbetslösa ungdomar i två kommuner i Sverige. För att ta reda på varför vissa ungdomar påverkas negativt av arbetslösheten, medan andra förblir nästintill opåverkade har ekonomi- skammodellen använts. Utgångspunkten för ekonomi-skammodellen är att desto högre den ekonomiska påfrestningen är i relation till skamgörandeeffekter, vilka uttrycks genom en negativ attityd från omgivningen, ju mer negativ inverkanhar arbetslöshet i människors liv. Studiens resultat och analys bekräftar denna teori. En större andel av ungdomarna som upplever högre grad av ekonomisk påfrestning och skamgörande effekter har även en sämre hälsa, röker mer, dricker oftare och har provat droger i högre utsträckning samt uppskattar livet i sin helhet att vara sämre, jämfört med ungdomar som upplever lägre grad av ekonomisk påfrestning och skamgörande effekter. Oavsett påfrestning bedömer ungdomarna generellt sett sina sociala relationer och fritid på likartade sätt, varpå modellen ej kan användas för att förklara variationer inom detta livsområde. I föreliggande studie undersöktes även hur ungdomarna påverkas av att vara arbetslösa i ett konsumtionssamhälle där normen är att konsumera. Resultat och analys visar att det är de ungdomar med mest påfrestning som konsumerar i högre grad, vilket förklaras utifrån att de kompenserar för den statusförlust som arbetslösheten medfört. / The aim of the study was to investigate living conditions amongst unemployed youths. The aim was also to examine the effects unemployment can have on young people. Consequences that have been explored are within the following areas of life: 1) Health 2) Social relationships and leisure activity 3) Consumption 4) Smoking, alcohol and drug abuse 5)Crime and 6) Life in its entirety. The method used is a quantitative method with questionnaires, which were distributed to unemployed youths in two towns in Sweden. To find out why some young people are adversely affected by unemployment, while others remain virtually unaffected the economy-shame model was used. The starting point for this model is that the higher the economic stress is in relation to the humiliating effects, which are expressed through a negative attitude from people in the environment, the more negative impact unemployment has in people's lives. The results and analysis in this study confirms the theory. A greater proportion of young people who experience higher levels of economic stress and shame also have poorer health, smoke more, drink more often and are more likely to have tried drugs and have a negative outlook on life, as opposed to adolescents who experience lower levels of economic stress and shame. Overall the model can not be used to explain variations in areas of life concerning social relations and leisure activities. The study also looked into how young people are affected by being unemployed in a consumer society where the norm is to consume. Results and analysis shows that it is young people who experience a greater level of economical distress and shame who consume the most. The explanation for this might be that they are compensating for the loss of status resulting from unemployment.