Denna kandidatuppsats är skriven på initiativ av Utvecklings- och fältforskningsenheten i Umeå. Syftet med studien är att undersöka arbetsmiljön på enheten ”barn, unga och familj”, som är en del av socialtjänstens individ- och familjeomsorg, där man arbetar med barnaskyddsärenden. Ambitionen är att åskådliggöra problematiken som råder på enheten samt beskriva och analysera vilka faktorer som kan tänkas påverka socialsekreterarnas vilja att stanna kvar eller avsluta sina anställningar. Studier har nämligen visat att hög arbetsbelastning är vanligt på enheten och det i kombination med bristande stöd medför att många socialsekreterare väljer att säga upp sig från arbetsplatsen.Studien har en kvantitativ induktiv ansats genom en enkätundersökning där även kvalitativa frågor för besvarande fanns med. Resultatet visade på att arbetssituationen för de anställda som arbetar med barnaskyddsärenden är oerhört påfrestande med anledning av en hög arbetsbelastning som existerar på enheten. Hela 96, 6 procent av deltagarna anser att arbetet är psykiskt ansträngande och mer än 75 procent av socialsekreterarna är rejält trötta. Sammanfattningsvis åskådliggör resultatet på att ett utökat stöd från ledning och chefer samt möjlighet till specialistkompetens krävs, för att socialsekreterarna ska vilja stannar kvar på enheten ”barn, unga och familj”.

Syftet med studien var att beskriva vilka påfrestningar sjuksköterskor i Sverige upplever under första året i yrket, samt hur de hanterar dessa påfrestningar. En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes med åtta nyutexaminerade sjuksköterskor från två sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med hjälp av manifest och latent kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att sjuksköterskorna upplevde många olika påfrestningar under första året som sjuksköterska. De var oförberedda på många aspekter av arbetet, de kände ofta en tidsbrist och de var rädda för att ta plats. Känslan av att vara oförberedd var den största påfrestningen. Kollegornas stöd var den viktigaste faktorn för att hantera detta, men även annat stöd både på och utanför arbetsplatsen spelade stor roll. Sjuksköterskorna arbetade även mycket med att själva acceptera och anpassa sig till den nya situationen, och de använde även metoder för att ta kontroll och fokusera på det värdefulla i arbetet. Sjuksköterskornas upplevelser kunde sammanfattas under temat Många resurser – ändå ensam. De strategier sjuksköterskorna använde för att hantera påfrestningarna kan sorteras in under komponenterna Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet i Aaron Antonovskys teori om Känsla av Sammanhang. Som slutsats konstateras att såväl sjuksköterskeutbildningen som arbetsplatserna kan utvecklas för att bättre tillgodose de behovsjuksköterskor har under första året i yrket.

Bakgrund: I åldern som ungdom eller ung vuxen utvecklas personen och är i en lång period av övergångar. Autonomi, personlig identitet och känsla av tillhörighet är bara en bråkdel av faktorer som förändras för personer i den åldern. Att dessutom leva med cancer i den åldern medför att övergången till vuxenlivet ser annorlunda ut. Cancern är en av de sjukdomar som skördar flest unga människor livet, men statistik från 2015 visar att tre av fyra ungdomar och unga vuxna faktiskt botas för sin cancersjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med en botbar cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar som hittats på Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av analysmetod. Resultat: Studiens resultat beskriver upplevelser av hur cancersjukdomen förändrade livet för ungdomarna och de unga vuxna, att cancersjukdomen medförde psykiska och fysiska påfrestningar i livet, samt hur ungdomarna och de unga vuxna, trots cancersjukdomen, orkade fortsätta kämpa mot den. Efter innehållsanalysen framkom tre kategorier och sju underkategorier. De huvudkategorierna som framkom var: Att uppleva hur cancer förändrar livet, Att vara begränsad och Att orka kämpa mot sin cancersjukdom. Underkategorierna var: Att få sin cancersjukdom, Att vilja förstå sin cancersjukdom, Att uppleva psykiska påfrestningar, Att uppleva fysiska påfrestningar, Att ha hopp om att tillfriskna, Att behöva stöd och relationer och slutligen Att behöva sätta mål. Slutsats: Upplevelsen av att leva med en botbar cancersjukdom som ungdom och ung vuxen medför förändringar i vardagen, fysiska och psykiska påfrestningar och ett ständigt behov av hjälp för att orka kämpa mot cancersjukdomen. Ungdomarna och de unga vuxna upplevde att sjukvårdspersonalen inte var tillräckligt stödjande under tiden de hade cancersjukdomen. En god omvårdnad och ett ständigt stöd från sjuksköterskan kan dock hjälpa ungdomarna och de unga vuxna öka viljan för att kämpa vidare mot cancersjukdomen, vilket dessutom kan leda till ett snabbare tillfrisknande. Genom en ökad förståelse kring ämnet, kan det medföra till att sjuksköterskor utför bättre omvårdnad gentemot dessa personer.

No description available.

I Sverige utförs en stor del av arbetet med våldsutsatta kvinnor av personer som arbetar på olika kvinnojourer. Detta arbete innefattar främst att tillhandahålla stödjande samtal till de våldsutsatta kvinnorna, som ofta kan lida av posttraumatiskt stressyndrom till följd av våldet. Dessa stödsamtal beskrivs i tidigare forskning som påfrestande för de personer som arbetar inom kvinnojouren. Stödsamtal med våldsutsatta kvinnor som lider av posttraumatiskt stressyndrom kan leda till upplevelser av sekundär traumatisering hos den som tar del av kvinnans traumatiska berättelser. Syftet med denna studie är att undersöka hur personer som arbetar inom kvinnojourer upplever de mentala påfrestningar som arbetet med våldsutsatta kvinnor kan medföra samt hur dessa påfrestningar kan förstås och hanteras. Materialet till denna studie har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem personer som arbetar inom olika kvinnojourer. Materialet har därefter analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. De flesta av intervjupersonerna berättade att de upplevt mentala påfrestningar som till exempel ilska, trötthet, frustration, vanmakt och nedstämdhet till följd av arbetet. Begreppet sekundär traumatisering var relativt okänt för de flesta av respondenterna. Många av dem kunde inte heller säga sig upplevt symtom av sekundär traumatisering till följd av arbetet. Handledning samt stöd från kollegor var viktiga komponenter gällande hanteringen av dessa påfrestningar. Ytterligare ett resultat som framkom var intervjupersonernas inställning till arbetsrollen där respondenterna delade med sig av olika föreställningar om vad arbetsrollen innebär. Av resultatet framgår således att det finns tendenser av mentala påfrestningar som i vissa fall kan förklaras med hjälp av sekundär traumatisering. Olika copingstrategier används för att hantera de påfrestningar som arbetet medför. Arbetsrollen är komplex då den bygger på en historia av en stark ideologisk övertygelse som har sin inverkan på förhållningssättet mellan empati och distans i mötet med den våldsutsatta kvinnan.

<p>Försvarsmakten har sedan sekelskiftet gått ifrån att vara ett invasionsförsvar till att bli ett insatsförsvar. Under denna omvandling har Försvarsmakten blivit allt mindre och fått en mer internationell inriktning. Förband har lagts ned, personal sagts upp och materiel skrotats. Författaren är intresserad av att se hur detta har påverkat Försvarsmakten som en samhällsresurs.</p><p>Problemet som ställs i uppsatsen är huruvida regeringen har anpassat Försvarsmaktens uppgift att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred, mot bakgrund av den omvandling som skett. Syftet med denna uppsats är sålunda att undersöka och jämföra om uppgiften att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred har förändrats, utvecklats eller anpassats till det nya insatsförsvaret som Sverige har idag.</p><p>Som metod används en komparativ och kvalitativ textanalys av utvalda propositioner, departementsserier och regleringsbrev. De fakta i dokumenten som berör uppsatsämnet analyseras och jämförs, för att sedan sammanfattas och diskuteras. </p><p>Resultatet i uppsatsen påvisar att regeringen inte har ändrat uppgiften att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred, som ställs till Försvarsmakten. Men det påvisar även att en kontinuerlig anpassning av uppgiften sker i form av ett samarbete med andra myndigheter, denna utveckling kan följas på olika sätt i de utvalda källorna.</p><p>Författaren har dragit slutsatser kring det presenterade resultatet och kommit fram till att regeringen inte behövt ändra uppgiften. Men för att kunna effektivisera utnyttjandet av de resurser som Försvarsmakten kan tillföra vid svåra påfrestningar bör regeringen utveckla och precisera hur Försvarsmakten skall utnyttjas med störst effektivitet.</p> / <p>The Swedish Armed Forces has, since the turn of the century, transformed from an invasion defence to a type of mission oriented defence. This means that the Swedish armed forces have become smaller in volume, material has been terminated, a lot of personnel have been terminated and the amount of conscripts heavily reduced. The author is interested in how this has affected the Swedish armed force as recourse to the Swedish society.</p><p>Before and under the transformation, one of the Swedish armed forces duties has been to strengthen the Swedish society when hard tensions have emerged in peacetime. This duty has been presented in the regulations that the Swedish government give to the Swedish Armed Forces every year.  The duty is also one of the duties presented in the regulation that controls the Swedish Armed Forces activities.</p><p>The problem that is presented in the essay is how the Swedish government has adjusted this duty to the Swedish Armed Forces with this transformation in mind. The purpose of this essay is therefore to investigate and compare if the duties have been changed, developed and/or adjusted to the new Swedish armed forces as it is today.</p><p>The result of this paper shows that the government has not changed the duty to strengthen the society when hard tensions come. However, it also shows that there is a continuing adjustment to the duty in form of cooperation with other authorities. This development can be seen in different ways in the varying sources that have been presented in the essay.</p><p>The author has drawn some conclusions concerning the presented results and reached a conclusion that the government does not have to change the duty. It can be preserved as it is today. In order to use the resources that the Swedish armed forces contribute more efficiently, the government has to develop and specify how the Swedish armed forces can be used with the greatest efficiency.</p>

Försvarsmakten har sedan sekelskiftet gått ifrån att vara ett invasionsförsvar till att bli ett insatsförsvar. Under denna omvandling har Försvarsmakten blivit allt mindre och fått en mer internationell inriktning. Förband har lagts ned, personal sagts upp och materiel skrotats. Författaren är intresserad av att se hur detta har påverkat Försvarsmakten som en samhällsresurs. Problemet som ställs i uppsatsen är huruvida regeringen har anpassat Försvarsmaktens uppgift att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred, mot bakgrund av den omvandling som skett. Syftet med denna uppsats är sålunda att undersöka och jämföra om uppgiften att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred har förändrats, utvecklats eller anpassats till det nya insatsförsvaret som Sverige har idag. Som metod används en komparativ och kvalitativ textanalys av utvalda propositioner, departementsserier och regleringsbrev. De fakta i dokumenten som berör uppsatsämnet analyseras och jämförs, för att sedan sammanfattas och diskuteras.  Resultatet i uppsatsen påvisar att regeringen inte har ändrat uppgiften att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred, som ställs till Försvarsmakten. Men det påvisar även att en kontinuerlig anpassning av uppgiften sker i form av ett samarbete med andra myndigheter, denna utveckling kan följas på olika sätt i de utvalda källorna. Författaren har dragit slutsatser kring det presenterade resultatet och kommit fram till att regeringen inte behövt ändra uppgiften. Men för att kunna effektivisera utnyttjandet av de resurser som Försvarsmakten kan tillföra vid svåra påfrestningar bör regeringen utveckla och precisera hur Försvarsmakten skall utnyttjas med störst effektivitet. / The Swedish Armed Forces has, since the turn of the century, transformed from an invasion defence to a type of mission oriented defence. This means that the Swedish armed forces have become smaller in volume, material has been terminated, a lot of personnel have been terminated and the amount of conscripts heavily reduced. The author is interested in how this has affected the Swedish armed force as recourse to the Swedish society. Before and under the transformation, one of the Swedish armed forces duties has been to strengthen the Swedish society when hard tensions have emerged in peacetime. This duty has been presented in the regulations that the Swedish government give to the Swedish Armed Forces every year.  The duty is also one of the duties presented in the regulation that controls the Swedish Armed Forces activities. The problem that is presented in the essay is how the Swedish government has adjusted this duty to the Swedish Armed Forces with this transformation in mind. The purpose of this essay is therefore to investigate and compare if the duties have been changed, developed and/or adjusted to the new Swedish armed forces as it is today. The result of this paper shows that the government has not changed the duty to strengthen the society when hard tensions come. However, it also shows that there is a continuing adjustment to the duty in form of cooperation with other authorities. This development can be seen in different ways in the varying sources that have been presented in the essay. The author has drawn some conclusions concerning the presented results and reached a conclusion that the government does not have to change the duty. It can be preserved as it is today. In order to use the resources that the Swedish armed forces contribute more efficiently, the government has to develop and specify how the Swedish armed forces can be used with the greatest efficiency.

Brottsutredning av brott som begås i en nära relation innebär omfattande belastningar för utredarna som möter brottsutsatta och våldsutövare, granskar grafiskt material och samtidigt ska navigera sig inom en stor myndighet. Syftet med denna studie var att granska vilka belastningar som polisutredare upplever i sin yrkesutövning, vad som skyddar från belastningar och om det finns skyddsfaktorer som saknas. Dessa frågor besvarades genom intervjuers med sju utredare inom Brott i Nära Relation och en tematisk analys. Teorier om hanteringsmekanismer och systemteori har använts för att fördjupa förståelsen av det empiriska underlaget. Studien visade att de olika belastningarna kunde delas in i två fält. Det första fältet var yrkesrelaterade påfrestningar där påträngande insyn i människors liv och traumatiska berättelser var återkommande. Organisatoriska påfrestningar var det andra fältet och innefattade hög arbetsbelastning, personalbrist samt bristande förståelse från ledande aktörer inom myndigheten. Det kollegiala stödet och chefens inställning till medarbetarnas mentala hälsa var den skyddande faktor som frekvent återkom i samtliga intervjuer. Studien visade även att de skydd som erbjöds av arbetsgivaren ibland fungerade undermåligt, dels på grund av svårigheter att prioritera skydd, dels kollegors negativa inställning. Det lyftes även önskemål att skyddet skulle vara mer frekvent återkommande, och finnas i nämnare anslutning till arbetsplatsen. Slutligen önskade utredarna att ledande aktörer i myndigheten skulle få en ökad förståelse för arbetets påfrestande natur. / Investigating domestic violence entails substantial strain on the investigators that meet victims and perpetrators, reviews graphic material and simultaneously must navigate within a sizeable governmental authority. The aim of this study was to examine what strains the investigators experienced in their profession, what protective aspects where there and what protective measure was lacking. These questions were answered through interviews with seven domestic violence investigators and through thematic analysis. Theories of coping and systems theory was applied to expand the comprehension of the empirical foundation. The study showed that these strains could be separated into two factions. The first faction was strains related to the professional practice where invasive insight into people’s lives and traumatic reports where frequently occurring.  Organizational strains were the second faction and included a high workload, lack of staff and a dearth of understanding from the leaders in the authority. Support from colleagues and the closest manager’s attitude towards mental health in the employees was frequently brought up in the interviews as protective aspects. The study also showed that the protective aspects offered by the employer was deficient in some respects. This was in part because of difficulties in prioritizing the protection, and in part due to colleagues’ negative attitude towards these protections. The investigators expressed desires about how the protection could be more frequent and remain in a closer proximity to the workplace. Finally, the investigators coveted an increased understanding of the straining work from the employers.

Lantbrukare utsätts för flertalet påfrestningar i sitt dagliga arbete, vilket kan påverka deras psykiska hälsa. Svenska lantbrukares psykosociala arbetsmiljö har beskrivits som relativt god, men inte mycket är känt angående deras hantering av belastningar. Studiens syfte var att utforska, beskriva och skapa förståelse för hanteringen av belastningar genom att besvara frågeställningen: Hur hanterar lantbrukare i Sverige arbetsrelaterade påfrestande händelser? Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 svenska lantbrukare och analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultatet visade att påfrestningar och hanteringen av dem uppfattas som en del av lantbrukarnas identitet. Lantbrukarna räknade med att vissa händelser ingår i livsstilen, men mer oförutsägbara sådana skapade ökad belastning. Att införliva påfrestningar och hanteringen av dem i lantbrukaridentiteten möjliggjorde för lantbrukaren att fullfölja sitt livsval. Resultaten ökar förståelsen för varför lantbrukare, trots prövningar, är motiverade att fortsätta arbeta och hur deras hanteringsstrategier kan ha både positiva och negativa hälsoeffekter. För att främja psykisk hälsa bör insatser riktas mot att stärka lantbrukarnas befintliga, adaptiva hanteringsstrategier, exempelvis genom ökad tydlighet i myndigheters kommunikation, att stärka / Farm work is associated with strain, which can affect farmers’ mental health. Although Swedish farmers’ psychosocial work environment has been portrayed as relatively sound, little is known about how they cope with stressors. The present study aimed to explore, describe and generate understanding of this by answering the following question: How do farmers in Sweden cope with work-related strenuous events? Qualitative semi-structured interviews with 12 Swedish farmers were performed and analysed using inductive thematic analysis. The results indicated that both stress and coping were experienced as part of the farmers’ identities. Some hardships were postulated as part of the farming lifestyle but highly unpredictable events created more strain. Incorporation of both strain and coping into the farming identity enabled farmers to retain their existence. The results increase understanding of farmers’ motivation to keep working, in spite of strain and also how their coping strategies may have both positive and negative effects on mental health. Promotion of farmers’ mental health should be directed towards strengthening existing and adaptive coping strategies, for example by government agencies providing transparent communication, and increasing a sense of affinity as well as access to social support.

Långvarig smärta innebär ofta stora påfrestningar för individen med konsekvenser på många livsområden vilket utgör en utmaning för hälso- och sjukvården gällande bemötande utifrån ett helhetsperspektiv. En central aspekt av att leva med långvarig smärta är hur stress och påfrestningar hanteras exempelvis genom användning av psykologiska försvar. Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap om psykologiska försvar hos personer med långvarig smärta utifrån frågeställningen:  vilka psykologiska försvar och psykologiska försvarsstrukturer framkommer när vuxna personer med långvarig smärta intervjuas om personligt relevanta områden. Datainsamlingen bestod av tio telefonintervjuer som transkriberades och analyserades med Defense Mechanism Rating Scales (DMRS). Resultaten visade på en varians av psykologiska försvar i deltagargruppen. Mest förekommande var högadaptiva försvar, särskilt humor och anknytning.  Utmärkande var även förekomsten av flertalet medeladaptiva försvar såsom annullering, samt det lågadaptiva försvaret nedvärdering av sig själv. Resultaten kan bidra till ökad förståelse om omedvetna hanteringsstrategier som kan påverka upplevelsen av smärta och även vara av vikt för hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med långvarig smärta. Vidare forskning inom området behövs för att undersöka samband mellan psykologiska försvar och andra relevanta faktorer såsom smärtdiagnos, smärtsymtom och behandlingsutfall. / Chronic pain is associated with extensive distress for the individual with consequences on several areas of life and constitutes a challenge for the healthcare system in approaching chronic pain from a holistic perspective. How individuals cope with distresses for example by using psychological defences is of significance for the chronic pain condition. The purpose of this study was to contribute to the body of knowledge regarding psychological defences that are used by individuals with chronic pain. The research question was: what psychological defences and structures of psychological defences appear when adults with chronic pain are being interviewed on personally relevant topics.  Ten telephone interviews were conducted, the material from interviews was transcripted and analysed using Defense Mechanism Rating Scales (DMRS). The results showed a variety of different psychological defences used by participants. High adaptive defences such as humour and affiliation were the most appearing. Furthermore, the occurrence of middle adaptive defences such as undoing was also detected in the material. Among the low adaptive defences devaluation of self stood out the most. The results contribute to the understanding of involuntary coping-strategies that may influence the experience of chronic pain. In addition, the results are important for the treatment of chronic pain patients within the healthcare. Further research in this field is needed to study links between defence mechanisms and other relevant aspects such as pain diagnosis, pain symptoms and treatment outcome.