<p>Prestationens betydelse och normer kring presterandet kopplat till organisationen och individen är viktiga att studera inom dagens föränderliga yrkesliv. Försvarsmakten är idag under strukturell och kulturell förändring med den enskilde yrkesofficeren allt mer i fokus. Syftet med denna studie var att få förståelse för yrkesofficerens upplevelse runt begreppet prestation samt lyfta fram synpunkter utifrån ett könsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med både manliga och kvinnliga yrkesofficerare tillhörande Försvarshögskolan eller Signalregemente 1. Analysmetoden som användes var induktivt tematisk. Av resultaten framträdde en enhetlig bild kring förståelsen av begreppet prestation där en kollektiv dimension betonas. Övriga teman antyder även att yrkesprestationen är betydelsefull för individen, att prestationsnormerna inom Försvarsmakten skiftar betydligt, att yrkesofficerare bibehåller prestationsnivån trots organisatoriska svårigheter vilket kan få konsekvenser på välmående samt att de kvinnliga officerarnas prestationer bedöms något annorlunda. Studien har lyft fram kunskap om intressanta företeelser i yrkesofficerens arbetsvardag som är praktiskt användbar och kan ligga till grund för nya frågeställningar.</p>

Prestationens betydelse och normer kring presterandet kopplat till organisationen och individen är viktiga att studera inom dagens föränderliga yrkesliv. Försvarsmakten är idag under strukturell och kulturell förändring med den enskilde yrkesofficeren allt mer i fokus. Syftet med denna studie var att få förståelse för yrkesofficerens upplevelse runt begreppet prestation samt lyfta fram synpunkter utifrån ett könsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med både manliga och kvinnliga yrkesofficerare tillhörande Försvarshögskolan eller Signalregemente 1. Analysmetoden som användes var induktivt tematisk. Av resultaten framträdde en enhetlig bild kring förståelsen av begreppet prestation där en kollektiv dimension betonas. Övriga teman antyder även att yrkesprestationen är betydelsefull för individen, att prestationsnormerna inom Försvarsmakten skiftar betydligt, att yrkesofficerare bibehåller prestationsnivån trots organisatoriska svårigheter vilket kan få konsekvenser på välmående samt att de kvinnliga officerarnas prestationer bedöms något annorlunda. Studien har lyft fram kunskap om intressanta företeelser i yrkesofficerens arbetsvardag som är praktiskt användbar och kan ligga till grund för nya frågeställningar.

Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av gruppsammanhållning idialektisk beteendeterapi vid behandling av borderline personlighetssyndrom. Utifrån dettasyfte formulerades frågeställningarna: Hur beskriver BPS-patienter sin upplevelse avgruppsammanhållning vid dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid borderlinepersonlighetssyndrom? Vilka teman uppstår vid beskrivning av upplevelsen? Vilket kärntemakan användas för att förstå gruppsammanhållning utifrån patientperspektivet?Nio deltagare rekryterades och intervjuades angående deras erfarenheter avgruppsammanhållning i DBT-grupper och intervjuerna analyserades med induktiv tematiskanalys. Av analysen kunde fyra huvudteman som beskriver upplevelsen avgruppsammanhållning identifieras: trygghet, socialt samspel, emotionell påverkan och kontextför behandling. Samverkan mellan dessa fyra huvudteman sammanfattades i ett kärntema: Denkomplexa processen att utveckla gemenskap vid emotionell relationell ovisshet och emotionellinstabilitet. Av denna studie framkommer det att detta kärntema utgör d en teori som möjliggörförståelse för och förklarar upplevelsen av gruppsammanhållning.

Syftet med denna studie var att undersöka vinterbad utifrån den mänskliga upplevelsen av fenomenet. Hur beskriver vinterbadare sin upplevelse? Vilken tematik finns i deras beskrivelse? Vilket kärntema kan upplevelsen av vinterbad bäst förstås utifrån? Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 10 deltagare och analyserades genom induktiv tematisk analys. Av analysen kunde fyra huvudteman identifieras: Självförverkligande, Interaktion, Närvaro och Känslopåslag. Dessa huvudteman sammanfattades i ett kärntema: Självförverkligande genom emotionell interaktion och djupgående närvaro. Studien framhåller att vinterbad ger en mångbottnad upplevelse där självförverkligande, interaktion, närvaro och känslopåslag samverkar. Vinterbadandet beskrivs av deltagarna fungera som en katalysator för självförverkligande. Genom denna studie blir det tydligt att förståelsen för vinterbadupplevelsen kan fördjupas genom kärntemat som framkommit. Resultatet diskuteras utifrån olika psykologiska teorier som flow, hållande, attention restoration theory och teorier inom känsloreglering.

<p>Karriärval kan påverkas av strukturella och individuella faktorer samt av andra aktörer i omgivningen. Att välja karriärväg ses inte som någon engångsföreteelse. I dagens föränderliga och globaliserade värld aktualiseras individens val och handlingsstrategier ständigt. Det är därför angeläget att undersöka vad som i dag styr individers studie- och yrkesval. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka juridikstuderandes upplevelse av vad som påverkat dem i deras beslut om framtida karriärer. Kvalitativa intervjuer utfördes med sju stycken studenter. Induktiv tematisk analys visade att motiv till karriärvalet, förhållningssätt till utbildningen och ambition efter utbildningen var faktorer som studenterna upplevde hade styrt dem i deras val. Dessa teman var också intimt relaterade till varandra. Förebilder, yrkeserfarenhet och utbildningens struktur verkar vara viktiga faktorer som styr hur studenten lyckas och som i förlängningen påverkar ambitionen. Resultatet kan komma till användning för institutioner vid utformning av utbildningsstrukturer och för arbetsgivare vid rekrytering av jurister.</p>

<p>Syftet i denna undersökning är att kvalitativt beskriva hur symboldramaterapeuter använder sig av, tänker om och värderar symboldrama. Den består av nio intervjuer med utbildade symboldramaterapeuter. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av induktiv tematisk analys. Symboldramaterapeuter beskriver att de genom metoden får en unik kontakt med klientens inre värld. De menar att symboldramametoden har fördelar av att den använder sig av både ord- och bildkommunikation. De lyfter fram att den målade bilden av dramat hjälper till att fokusera det terapeutiska samtalet och menar också att det är en hjälp för att skapa den terapeutiska triangeln, det vill säga klient och terapeut i gemensamt arbete med klientens problem. Symboldramaterapeuterna beskriver att den målade bilden har en viktig funktion, eftersom den tvingar dem att refl ektera över sin egen upplevelse av klientens drama. Genom terapiarbetet med den målade bilden kan klienten få nya erfarenheter av att vara sedd och att ha uträttat något värdefullt, vilket symboldramaterapeuter menar kan vara ett första steg i att bygga upp sin självkänsla.</p>

Karriärval kan påverkas av strukturella och individuella faktorer samt av andra aktörer i omgivningen. Att välja karriärväg ses inte som någon engångsföreteelse. I dagens föränderliga och globaliserade värld aktualiseras individens val och handlingsstrategier ständigt. Det är därför angeläget att undersöka vad som i dag styr individers studie- och yrkesval. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka juridikstuderandes upplevelse av vad som påverkat dem i deras beslut om framtida karriärer. Kvalitativa intervjuer utfördes med sju stycken studenter. Induktiv tematisk analys visade att motiv till karriärvalet, förhållningssätt till utbildningen och ambition efter utbildningen var faktorer som studenterna upplevde hade styrt dem i deras val. Dessa teman var också intimt relaterade till varandra. Förebilder, yrkeserfarenhet och utbildningens struktur verkar vara viktiga faktorer som styr hur studenten lyckas och som i förlängningen påverkar ambitionen. Resultatet kan komma till användning för institutioner vid utformning av utbildningsstrukturer och för arbetsgivare vid rekrytering av jurister.

Syftet i denna undersökning är att kvalitativt beskriva hur symboldramaterapeuter använder sig av, tänker om och värderar symboldrama. Den består av nio intervjuer med utbildade symboldramaterapeuter. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av induktiv tematisk analys. Symboldramaterapeuter beskriver att de genom metoden får en unik kontakt med klientens inre värld. De menar att symboldramametoden har fördelar av att den använder sig av både ord- och bildkommunikation. De lyfter fram att den målade bilden av dramat hjälper till att fokusera det terapeutiska samtalet och menar också att det är en hjälp för att skapa den terapeutiska triangeln, det vill säga klient och terapeut i gemensamt arbete med klientens problem. Symboldramaterapeuterna beskriver att den målade bilden har en viktig funktion, eftersom den tvingar dem att refl ektera över sin egen upplevelse av klientens drama. Genom terapiarbetet med den målade bilden kan klienten få nya erfarenheter av att vara sedd och att ha uträttat något värdefullt, vilket symboldramaterapeuter menar kan vara ett första steg i att bygga upp sin självkänsla.

Föreliggande studies syfte var att undersöka yrkesverksamma psykologers erfarenheter och hantering av yrkesetiska dilemman kopplat till sociala medier. Studien utgjordes av en kvalitativ ansats och baserades på sex semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades genom induktiv tematisk analys, som mynnade ut i tre huvudteman: Psykologen på sociala medier- föreställningar och förväntningar, Gränser samt Vägledning. Två huvudteman bestod i sin tur av två underteman vardera. Resultatet visade att psykologers erfarenheter av yrkesetiska dilemman bestod av både konkreta erfarenheter och en generell medvetenhet inför potentiella dilemman på sociala medier. De yrkesetiska dilemman som framkom i relation till sociala medier berörde i huvudsak interaktion med patienter, hantering av information om patienter samt självutlämnande information om psykologen. En central aspekt av yrkesetiska dilemman berörde samspelet och gränsdragningen mellan rollen som privatperson och rollen som psykolog på sociala medier. Hanteringen av yrkesetiska dilemman bestod av förebyggande åtgärder och strategier som syftade till att tydliggöra och dra gränser mellan de olika rollerna, där yrkesetiska principer och stöd från arbetsplatsen fungerade vägledande. Studiens resultat kan bidra till att skapa en dialog på arbetsplatser och utbildningar kring etiska dilemman. Därtill belyser studien värdet av en medveten reflektion kring ämnet, vilket kan vara till nytta för den enskilde psykologen i arbetet med patienter. Den kunskap som studien bidrar med kan även vara relevant vid en eventuell uppdatering av Psykologförbundets yrkesetiska principer. / The aim of the present study was to explore psychologists' experiences of ethical dilemmas related to social media, and how these ethical dilemmas are managed. This was explored using a qualitative approach and was based on six semi-structured interviews. The data was analyzed through inductive thematic analysis, which resulted in three main themes: The psychologist on social media - perceptions and expectations, Boundaries and Guidance. Two of the main themes consisted of two sub-themes each. The results showed that psychologists' experiences of ethical dilemmas consisted of concrete experiences and a general awareness of potential dilemmas on social media. The ethical dilemmas that emerged in relation to social media concerned interaction with patients, managing information about patients and self-disclosing information about the psychologist. A central aspect of ethical dilemmas concerned the interplay and demarcation between the private role and the role as a psychologist on social media. The management of ethical dilemmas consisted of preventive measures and strategies aimed at clarifying and establishing boundaries between the various roles, where ethical principles and support from the workplace acted as a guide. The results of the study can contribute to creating a dialogue in workplaces and educational systems about ethical dilemmas. In addition, the study highlights the value of awareness about the subject, which can be useful for the individual psychologist in working with patients. The study may also act as a basis in an eventual update of the Swedish Psychological Association's professional ethical principles.

Traditionella metoder för Safety Management har bidragit till en exceptionellt hög flygsäkerhet. Händelser inom flygindustrin och ökande systemkomplexitet har dock aktualiserat att systemteori kan ge kompletterande perspektiv och bidra till flygsäkerhet. Syftet med studien var att beskriva och förstå piloters och chefers erfarenheter av flygsäkerhet, risk och anpassning av arbetssätt. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem piloter och fem flygchefer/Safety Managers i civila flygbolag och Flygvapnet. En induktiv tematisk analysmetod användes. Resultaten identifierade teman för konflikter och motsägelser i de studerade systemen. Resulterande konfliktteman var mellan produktion och säkerhet, ett starkt system och individens roll, standardisering och piloters beslutsutrymme, efterlevnad och flexibilitet, förtroende och avstånd, samt flygsäkerhetskultur och flygsäkerhetsmätning. Systemen som undersöktes uppvisade komplexa egenskaper, vilket visade på en risk för systemolyckor och gjorde systemkonflikter svårare att lösa. Olösta konflikter mellan till exempel produktion och säkerhet var kopplade till organisatorisk och praktisk glidning/avdrift, ibland förvärrad av hemlighållande. Konflikterna uppträdde olika i olika organisationer. Studiens resultat visar på vikten av att använda kvalitativa data för att få flera olika perspektiv, öka systemanpassningsförmågan och övervaka balansen mellan produktion och säkerhet. Storleken på piloternas beslutsutrymme bör medvetet hanteras och tillägg av ytterligare traditionella säkerhetsbarriärer bör utvärderas utifrån påverkan på systemets transparens och komplexitet. / Traditional aviation safety management methods have contributed to exceptional aviation safety. Recent aviation events and increasing system complexity has actualised that a systems theory approach could provide complementary perspectives and contribute to aviation safety. The purpose of the study was to describe and understand pilots’ and managers’ experiences of flight safety, risk and adaptations of work practises. Qualitative interviews were performed with five pilots and five managers/safety managers in civil airlines and an air force. An inductive thematic analysis method was used. The results identified themes of conflicts and contradictions inherent in the aviation systems studied. The conflict themes were production and safety, a strong system and role of the individual, standardisation and discretionary space, compliance and flexibility, trust and distance, and safety culture and safety measurement. The systems studied showed complex characteristics, making them liable to systems accidents and making system conflicts more difficult to solve. Unresolved conflicts such as between production and safety was connected to organisational and practical drift, in some cases compounded by secrecy. The conflicts appeared differently in different organisations. The study results highlight the importance of using qualitative data to gain a multitude of perspectives, increase system adaptability, and monitor the balance between production and safety. The size of the pilots’ discretionary space should be deliberately managed and added traditional safety barriers should be evaluated by their effect on system opaqueness and complexity.