<p>Syftet i denna undersökning är att kvalitativt beskriva hur symboldramaterapeuter använder sig av, tänker om och värderar symboldrama. Den består av nio intervjuer med utbildade symboldramaterapeuter. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av induktiv tematisk analys. Symboldramaterapeuter beskriver att de genom metoden får en unik kontakt med klientens inre värld. De menar att symboldramametoden har fördelar av att den använder sig av både ord- och bildkommunikation. De lyfter fram att den målade bilden av dramat hjälper till att fokusera det terapeutiska samtalet och menar också att det är en hjälp för att skapa den terapeutiska triangeln, det vill säga klient och terapeut i gemensamt arbete med klientens problem. Symboldramaterapeuterna beskriver att den målade bilden har en viktig funktion, eftersom den tvingar dem att refl ektera över sin egen upplevelse av klientens drama. Genom terapiarbetet med den målade bilden kan klienten få nya erfarenheter av att vara sedd och att ha uträttat något värdefullt, vilket symboldramaterapeuter menar kan vara ett första steg i att bygga upp sin självkänsla.</p>

Syftet i denna undersökning är att kvalitativt beskriva hur symboldramaterapeuter använder sig av, tänker om och värderar symboldrama. Den består av nio intervjuer med utbildade symboldramaterapeuter. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av induktiv tematisk analys. Symboldramaterapeuter beskriver att de genom metoden får en unik kontakt med klientens inre värld. De menar att symboldramametoden har fördelar av att den använder sig av både ord- och bildkommunikation. De lyfter fram att den målade bilden av dramat hjälper till att fokusera det terapeutiska samtalet och menar också att det är en hjälp för att skapa den terapeutiska triangeln, det vill säga klient och terapeut i gemensamt arbete med klientens problem. Symboldramaterapeuterna beskriver att den målade bilden har en viktig funktion, eftersom den tvingar dem att refl ektera över sin egen upplevelse av klientens drama. Genom terapiarbetet med den målade bilden kan klienten få nya erfarenheter av att vara sedd och att ha uträttat något värdefullt, vilket symboldramaterapeuter menar kan vara ett första steg i att bygga upp sin självkänsla.

Inledning: ISTDP-metoden har en växande evidensbas. Metoden kräver högre grad av aktivitet och direkthet från terapeutens sida jämfört med klassiskt psykodynamiskt förhållningssätt. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om psykoterapeutstuderandes upplevelser av att lära sig och arbeta med ISTDP parallellt med andra utbildningsinslag. Frågeställningar: Fokuserar på psykoterapeutstuderandes upplevelser av lära och integrera ISTDP-metoden med andra psykodynamiska arbetssätt. Metod: Kvalitativ intervjustudie med psykoterapeutstuderande som utbildats i ISTDP under psykoterapeututbildningen. Resultat: Upplevelserna av ISTDP-momentet skiljer sig mellan intervjupersonerna, som beskriver en ambivalens: dels uppskattning över att ha lärt sig metoden, dels utmaningen i att vara aktiv, uppmärksam och samtidigt tänka ut lämpliga interventioner. Initial osäkerhet avtog med ökad erfarenhet och gav större mod och trygghet i terapeutrollen. Metoden upplevs underlätta tydlighet, fokus och ångestreglering i patientarbetet. ISTDP-momentet gavs stort utrymme vilket begränsade utrymmet för andra ämnen. Diskussion: Denna studie visar på svårigheter förknippade med att lära sig en metod där arbetssättet skiljer sig från övriga utbildningsmoment. Studien belyser vikten av balans mellan utmaning och trygghet i lärsituationen med hänsyn taget till studenternas tidigare kunskaper och begränsade erfarenhet. Faktorer som gynnar respektive hämmar lärandet diskuteras. / Introduction: ISTDP, a method with a growing evidence base, requires a greater degree of activity and directness from the therapist than the classical psychodynamic approach. The purpose of this study is to gain knowledge of psychotherapy students' experience of learning ISTDP in parallel with other educational features. Questions: Focus on psychotherapy students' experience of learning ISTDP and integrating it with other ways to work in psychodynamic therapy. Results: Interviewees describe ambivalence: on one hand an appreciation of having learned the method, on the other the challenges of being active, attentive, and finding appropriate interventions. Growing experience led to greater courage and sense of security in the therapist role. The method was perceived to facilitate clarity, focus, and regulation of anxiety in patient work. Discussion: This study demonstrates the difficulties involved when learning a method where working ways differ from those taught in other courses. The study underlines the importance of a balance between challenge and security in the learning situation, considering the students' previous knowledge and limited. Factors that promote and impede learning are discussed.