Undersökningen visar vilken form av studie- och yrkesvägledning elever i år 8, i två kommuner, tagit del av. Den visar även vilken information de önskar få och vilka förväntningar de har på vägledningen inför det stundande gymnasievalet. Metoden som använts är en enkätundersökning med fasta svarsalternativ och utrymme för elevens egen åsikt. Undersökningen visar att eleverna tagit del av studie- och yrkesorientering genom åren i grundskolan. Den visar även att de vill få en personligt utformad vägledning med en vägledare de känner förtroende för. För att få studie- och yrkesvägledningen att fungera på bästa sätt för eleverna inom skolan, krävs att modeller utformas gemensamt av studie- och yrkesvägledaren, rektor och övrig personal, så att eleverna upplever att informationen de får inte är allmängiltig utan svarar mot deras enskilda behov.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar ett utav de viktigaste besluten en människa tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning är det svårt att reda ut orsaksamband eftersom det är många olika faktorer som påverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den här studien bekräftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan på yrkesvalet. Däremot visade studien att familjen och uppväxten hade större betydelse än vad tidigare forskning har visat. En faktor som inte förväntades vara en orsak till yrkesvalet var det yrkesmässiga ryktet, men som flera av deltagarna tog upp som en faktor som påverkat yrkesvalet. Eftersom fakta samlades in genom kvalitativa intervjuer, så finns det en begränsning i att studien inte berör därför faktorer som verkar undermedvetet.

Det föreliggande arbetet hade som syfte att studera unga vuxnas attityder till karriär, vilket preciserades till följande två frågeställningar: ”Vilken innebörd har karriär för unga vuxna?” och ”Vilken betydelse har olika påverkansfaktorer i unga vuxnas karriärval?” Undersökningen anknöt till tidigare forskning inom det valda området som har påvisat hur karriärbegreppet har förändrats, samt att det lyfte fram olika faktorer som har inverkat på unga vuxnas karriärval. Som teoretiska utgångspunkter användes Bourdieus fält, habitus och kapital tillsammans med teorin om careership utvecklad av Hodkinson och Sparkes. Det empiriska underlaget utgjordes av enkätsvar från sammanlagt 252 unga vuxna mellan 20 och 30 år. Resultaten från studien tydde på att karriärens innebörd till stor del har individualiserats, där flera av de främsta associationerna till karriär utgick från individen själv. Samtidigt gjordes det även vissa kopplingar till den traditionella organisatoriska karriären, som att avancera till högre positioner och sträva efter hög lön. De kvinnliga respondenterna lade större vikt vid inre omständigheter i sina val av karriär medan männen betonade yttre värden, även om de könsmässiga skillnaderna i regel var mycket små. Föräldrar var de personer som hade störst inflytande i karriärvalen, bland annat i sina roller som förebilder.

Förmågan av beslutsfattande är något som påverkar individen i alla områden i livet och för att kunna fatta ett beslut krävs det beslutsfärdigheter. Det finns fler faktorer som påverkar beslutsfattandet och ett av dem är huruvida individen tror på sig själv eller inte. Syftet med arbetet var att belysa hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan arbetar med utmaningar och möjligheter att möta elevernas behov utifrån Skolverkets allmänna råd (2013) gällande att bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativ, lära sig fatta beslut, att genomföra beslut, samt vilka utvecklingsmöjligheter de ser i relation till detta. Kvalitativa intervjuer utfördes med sex yrkesverksamma studie-och yrkesvägledare inom gymnasieskolan. Analysmetoden gjordes genom meningskoncentrering. Resultatet visade bland annat att majoriteten av studie- och yrkesvägledarna arbetade med motiverande samtal som innehöll ett lösningsfokuserat arbetssätt. Resultatet visade också vikten av att eleven fattar karriär beslutet själv och känner sig stärkt i att kunna ta ett beslut. Det som studie- och yrkesvägledarna såg som utvecklingsmöjligheter var att arbeta med gruppvägledning, ta in föreläsare och att börja med studie- och yrkesvägledning i tid.

Ungas beslutsfattande kring utbildnings- och yrkesval blir allt svårare då valmöjligheterna av både yrken och studier ökar. Konsekvensen blir att inträdet till vuxenlivet förskjuts. Utbildning spelar en nyckelroll i en ständigt föränderlig värld där individen behöver förberedas för arbetslivet och framtiden, för att kunna möta utmaningarna som det för med sig. Statistik visar att allt färre 19-åringar påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasieskolan och allt fler ungdomar väljer preliminära arbeten.    Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka bakomliggande orsaker till varför flera ungdomar väljer att inte läsa vidare på högskola direkt efter gymnasiet, och hur förberedda de känner sig för övergången till framtida utbildnings- och yrkesval. Våra frågeställningar i studien är: Varför har våra informanter valt att inte läsa vidare direkt efter gymnasiet? Vilka bakomliggande faktorer har påverkat våra informanters val till studier eller arbete? Den teoretiska grunden som vi valde att använda oss av var Hodkinson & Sparkes teori Careership och Law & Watts DOTS-modell. Några av begreppen som var användbara i analysen var kapital, habitus, handlingshorisont, beslutsfattande, möjlighetskunskap, lärande om övergångar och självkännedom. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex unga vuxna inom målgruppen 21–24 år som läst antingen samhälls- eller ekonomiprogrammet i gymnasiet.    Huvudresultatet av studien visar på flera bakomliggande faktorer som påverkar och bidrar till ungas beslutsfattande. Dessa kan sammanfattas som skolans stöd för valmöjligheter och begränsningar, påverkan av nätverk och uppväxtmiljö och påverkan av ekonomiskt kapital.

I undersökningen studerades hur en individ väljer program till universitetet. Syftet med undersökningen var att undersöka hur omgivningen samt individens perspektiv påverkar valet till universitetet. För att söka svar på det har jag genomfört en kvalitativ undersökning med sex studenter som studerar vid universitetet. Analysen av det empiriska materialet bygger på begrepp från Careership, SCCT och Pierre Bourdieu. Begreppen som tillämpas i studien är habitus, handlingshorisont, upplevd självförmåga, personliga mål och förväntat resultat. Resultatet av undersökningen visar att individer påverkas av föräldrarna när det gäller valet av program på universitetet. Även släktingar påverkar genom att rekommendera programmet eller att vara verksamma inom yrket. Det förefaller vara så att föräldrars och släktingars påverkan begränsar möjligheterna till att välja bland programmen på universitetet. Gymnasietiden påverkar intervjupersonerna när det gäller valet av program till universitetet. Det verkar som att den tiden utvidgar intervjupersonernas möjligheter när det gäller valet av program. Intervjupersonerna har tilltro till sin förmåga att klara av ett program på universitetet. De kan mäta sina prestationer på gymnasiet och välja ett program att söka för att testa om de kommer in. Ett mål med utbildningen och samtidigt ett resultat av utbildningen som kommer fram i intervjupersonernas berättelser är hur betydelsefullt det är att få ett arbete.

Att välja gymnasieprogram kan upplevas svårt och pressat för ungdomar. Ibland blir intedet valda gymnasieprogrammet som de tänkt sig, en del ångrar sitt val och gör ettprogrambyte. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som bidragit till ettprogrambyte. För att ta reda på det utgick vi från frågeställningar som undersöker vilkafaktorer som påverkade det första valet till gymnasiet samt vad som var avgörande för ettprogrambyte. Vi undersökte även vad informanter själva anser kunde hjälpt dem att görarätt val när det första valet gjordes. En kvalitativ metod har använts där sex individer somgjort ett programbyte blivit intervjuade om deras upplevelser. Den insamlade empirin haranalyserats med hjälp av teorin Careership där begreppen habitus, fält ochhandlingshorisont ska kunna förklara människors handlingsmönster och hur de utvecklas iolika sociala miljöer. Analys har även skett utifrån STF-modellen där begreppen system,individuella influenser, kontextuella influenser och processer används för att förklaraprogrambyten på gymnasiet. Resultatet av studien visar att informanter blivit påverkade av familj och vänner i sitt första val men att orsaker till programbyte oftast beror påutanförskap och konflikter i klassen samt svårigheter att klara av utbildningen.

Under våra praktikperioder blev vi väldigt nyfikna på hur studie-och yrkesvägledaren bemöter elever som mår dåligt av olika skäl och där studiesituationen och framtida karriärval därför blir begränsade. Den forskning vi presenterar tyder på att det nedsatta psykiska välbefinnandet hos unga personer i Sverige fortsätter att öka och vi funderar på om studieoch yrkesvägledarens kompetens behöver utvecklas. Våra frågeställningar blir därmed att undersöka vilka metoder och verktyg som studie-och yrkesvägledaren använder sig av i samtalet med elever som har nedsatt psykiskt välbefinnande samt vilka utmaningar en studieoch yrkesvägledare upplever i vägledningsprocessen av denna karaktär. Syftet med studien är att ta reda på hur nedsatt psykiskt välbefinnande påverkar karriär-och vägledningsprocessen. Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat sex stycken verksamma studie-och yrkesvägledare inom grundskolor och gymnasieskolor i Skåne för att få en djupare förståelse för hur de bemöter elever med nedsatt psykiskt välbefinnande. Genom Hodkinson & Sparkes (1997) karriärteori Careership samt Lent, Hackett & Browns (2002) Social cognitive career theory (SCCT) förklarar, analyserar och diskuterar vi det empiriska materialet. Viktiga begrepp för vår studie är bland annat brytpunkt, habitus och handlingshorisont från Hodkinson & Sparkes och self-efficacy (upplevd självförmåga) outcome expectation (förväntat utfall) och personal goals (personliga mål) från Lent, Hackett & Brown. Huvudresultatet tyder på att den främsta utmaningen för studie-och yrkesvägledaren i karriär-och vägledningsprocessen av denna karaktär är att bemöta eleverna på ett professionellt sätt då de upplever att detta ligger utanför deras kompetensområde, samt att de upplever att eleverna inte kan göra väl underbyggda karriärval på grund av sitt nedsatta psykiska mående. De främsta verktyg och metoder som används i karriär-och vägledningsprocessen med elever som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande är motivationshöjande insatser samt elevhälsoteamet som stöd för vidare åtgärder.

No description available.

SammanfattningVårt syfte med denna studie är vad som påverkar hur SFI elever med akademisk bakgrund gör för att välja till deras karriärval. För att förstärka syftet har vi valt att fokusera på elevernas övergång från SFI- utbildningen till arbetsmarknaden eller framtida studier, som omfattar deras brytpunkter och på vilket sätt de har en påverkan på deras val av karriär. Centrala teorier som används för undersökningen är planned happenstance som är utvecklad teori från Krumbolts och vi har även careership som är skriven av Hodkinson och Sparkes. Brytpunkter kan innebära när en individs handlingsmönster förändras från hur det har sett ut tidigare till den nuvarande situationen. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där vi har intervjuat fyra elever som befinner sig på SFI-utbildningen. Respondenterna som har deltagit i vår undersökning är fyra personer med akademisk bakgrund och i åldrarna från 30 års ålder och äldre. De teorier som har använts och haft en stor betydelse under studiens gång är om Careership- teorin. I Careership- teorin läggs det stor vikt på att individens erfarenheter påverkar deras karriärbeslut. De andra teorier som har kommit till användning är inom det sociologiska perspektivet där vi har utgått från Pierre Bourdieus syn på habitus och kultur. Teorierna har varit hjälpmedel för att förstå hur det kommer sig att individen väljer sina karriärval som den gör och hur begreppet handlingshorisont förklaras i careership- teorin. Resultaten visar att respondenterna som har deltagit i vår kvalitativa undersökning har haft olika karriärbanor till deras nuvarande situation. .Alla har det gemensamt att de flyttat, frivilligt eller av tvång. En del informanter har haft en planerad karriärval medan andra har påverkats eller styrts av brytpunkter i deras karriärbana. De har alla en akademisk bakgrund som har flyttat med en frivillig eller påtvingad brytpunkt till ett nytt land. Informanterna har flyttat pga. olika skäl som att komplettera sina tidigare studier, påbörja nya studier eller till exempel kärleken. Med olika anledningar till deras flytt från deras tidigare hemland har alla respondenter ett mål som de strävar efter och det är att uppnå en slutförd akademisk utbildning i det nya landet.