The purpose of the essay is to investigate how social and materialistic surroundings bring outnorms for women. The issue with the environment that encourages norms to be upheld, automatically expects frames of genders to be abided by, which implies an impossible spectrum to comply. During the essay you will read about women in their thirties getting interviewed and describing their view, definitions and experiences of being a woman. One method that has come of use to collect how women behave in different surroundings is the observation that I made in a mall. The result shows how there are quite a few limitations for women since they are viewed through the male gaze. To be considered an object rather than a subject is the product of socialization. Since women of generations have been repeating the gender role, one's own thoughts of womanhood is considered personal and has therefore been made into the norm that is being upheld today.

Syftet med denna studie har varit att ge en fördjupad förståelse för hur lärare i skolans mellanår tänker kring deras val av högläsningsböcker ur ett genusperspektiv. Vi ville även ta reda på hur kvinnliga och manliga karaktärer framställs i olika skönlitterära verk. Metoden som tillämpats har varit en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med åtta lärare från tre olika skolor. Vi har även gjort en analys av ett antal högläsningsböcker som valts ut av oss genom intervjuerna samt efter samtal med en bibliotekarie. De teorier och den litteratur vi presenterar och använder oss av belyser vikten av högläsning och hur könsstereotyper i skönlitteratur kan påverka barn och unga negativt. Resultatet visade att lärare ofta inser vikten av att bryta könsnormerna men att de sällan prioriterar ett genusperspektiv i främsta fokus i val av högläsningsböcker. I resultatet fann vi även att de böcker vi valt ut ofta framställer kvinnor och män könsstereotypiskt men att det även förekommer könssnormbrytande karaktärer varav de flesta är kvinnor. I slutsatsen belyser vi även vikten av diskussion ur ett genusperspektiv med elever kring högläsningsböcker. Samtliga delar är skrivna av båda författare.

No description available.

Enligt Skolverkets rapport (2015) om grundskolan har det visat sig att flickor i större utsträckning får högre betyg än pojkar i skolämnen, och att detta visar sig extra tydligt inom bildämnet. Skolverket (2015) menar att intresset för bildämnet, uppfattningen att bild är ett roligt ämne och viljan att anstränga sig för att få ett bra betyg är mycket vanligare bland flickor. Tidigare forskning belyser ofta resultat omkring feminisering och genus i undervisningen i de högre åldrarna inom ämnet bild. Forskningen visar att bildämnet anses som feminint, till exempel att då det enligt läroplanen ska innefatta uttryck av känslor konnoterar det till det feminina (Wikberg, 2013). Det framkommer även att pojkar generellt sett inte har samma intresse för bildämnet som flickorna. Vår studie är inriktad mot de yngre åldrarna i grundskolan, närmare bestämt mellanstadiet. Vårt syfte är att bidra med kunskap om bildlärares uppfattningar av betydelsen av genus i bildundervisningens årskurs 4–6. Vi har för att stödja studiens syfte valt att använda oss av en fenomenografisk ansat. Inom fenomenografi är det de subjektiva erfarenheterna och uppfattningar som studeras och tolkas och resultatet av analysen kallas här för utfallsrum (Dahlgren &amp; Johansson 2019). Studien är kvalitativ och vi har valt intervjuer som metod för att vi vill undersöka informanternas uppfattningar av betydelsen av genus i bildundervisningen. I resultatet har vi analyserat likheter, skillnader och variationer i det insamlade materialet, i enlighet med ett fenomenografiskt ramverk. Genom vår analys har vi identifierat fyra kategorier, dessa kategorier är: uppfattningar om lugna flickor och stökiga pojkar, elevplaceringar i bildsalen, genusanpassad undervisning och individbaserat engagemang. Vår studie visar att man som lärare bör har ett medvetet förhållningssätt, där både genusstrukturer och elevernas individuella utveckling är i fokus. Detta är viktigt inte minst för att kunna motverka de könsnormativa och stereotypa intryck som elever utsätts för i dag, där sociala medier och mediebilder överöser våra unga. / <p>2020-06-08</p>

Under hösten 2020 sände SVT (Sveriges television) tv-programmet "Våra barns hemliga liv.". I tv-programmet analyserar och kommenterar två barnpsykologer barnen, deras beteenden och handlingar. Utifrån begreppet det komptenta barnet var syftet i den här studien att undersöka vilka diskursiva sannaninga som skapas i barnspykologernas uttryck. Studien använder en femistisk poststrukturell teoribildning inspirerad av Foucault och Butler idéer om makt, subjekt och diskurser. Uppsatsen använder kritisk diskursanalys, med stöd av Fairscloughs förståelse av metoden. Studien kan synliggöra hur barnspsykologernas språkliga uttryck kan förstås i termer av funktions-, ålder- och könsdiskurser. Vidare kan studien belysa hur det komptetna barnet likställs med självständighet och hur detta kan komma att normalisera bilden av barnet som funkitionellt i relation till ålder och kön.

Könsnormen styr hur vi beter oss i mötet med andra människor och kan förhindra jämställdheten. Dessutom fostras barn in i könsroller i tidiga åldrar och därför blir det viktigt att redan i förskolan uppmärksamma och arbeta med ämnet genus. I den här studien undersöks det hur könsnormer problematiseras i boksamtal med förskolebarn genom en observation av hur barn och en vuxen samtalar om genus utifrån barnböcker. Därmed lyder forskningsfrågan: Hur samtalar barnen och den vuxne med varandra om genus utifrån barnböcker? Studien har utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen genomfördes på en förskola i södra Sverige, i den valdes tre grupper ut som läste och samtalade om två böckers innehåll och budskap i relation till genus. Boksamtalen ljudinspelades och transkriberades, samt analyserades utifrån en innehållsanalys. I resultatet framgår det att barnens tolkning av könsnormen skiljer sig åt eftersom de har olika föreställningar om vad som är stereotypt för flickor och pojkar. Slutsatsen är att barnen och den vuxne samtalar om genus utifrån de kunskaper som redan är befästa, det vill säga sin egen förståelse av genus. I boksamtalen problematiseras könsnormer genom att den vuxne ställer utmanande frågor om normerna till barnen som de sedan fortsätter att diskutera i interaktion med varandra.

Studien har genomförts för att undersöka barns föreställningar om könsnormer kring leksaker samt om de känner sig begränsade i förskolan på grund av kön. Studien är tidsaktuell och relevant i och med den nya revideringen i läroplanen för förskolan där det skrivs fram att könsmönster kan begränsa barns chans till utveckling och lärande. Empirin har samlats in genom barnintervjuer med tio barn på en förskola i Sverige. Vi använde oss av förbestämda frågor samt tog stöd av bilder och bad barnen para ihop olika leksaker med antingen en bild på en flicka, en pojke eller en bild på båda. Resultat i studien visar att barn har könsstereotypa föreställningar kring olika leksaker. De leksaker som enligt barnen var mest könsstereotypa var Barbie, bilar, att måla och spela fotboll. Genom resultatet tolkar vi det även som att barnen ibland blir begränsade på olika sätt och även begränsar andra barn genom dessa föreställningar. Till exempel genom att säga att flickor bara gillar fina saker eller att pojkar ska vara tuffa. Empirin är analyserad utifrån följande teoretiska begrepp; könsregim, könsstereotyp, maskulinitetsnorm och femininitetsnorm.

I detta arbete har idag vuxna transpersoner intervjuats angående sina minnen från deras förskoletid, om bemötande från personalen och de andra barnen och om nivån av normkritik i barnböcker de tagit del av. Svaren har kopplats till de för den tiden aktuella styrdokumenten. Dessa har utvecklats under åren gällande förskolans bemötande av könsnormsöverskridande, och ett syfte med uppsatsen var att se hur styrdokumenter etcetera efterlevs i praktiken.   Resultaten visar att respondenterna till största delen har negativa minnen av hur de blivit bemötta när de visat ett könsnormsöverskridande beteende i förskolan, både av barnen och av personalen. De har inga tydliga minnen av någon barnbok eller barnfilm som gav dem en positiv självbild eller möjlighet till identifikation. I arbetet ingår även viss analys av barnböcker som används på förskolan idag, vilken visar att könsnormer till stor del befästs även i dagens barnkultur och att könsnormsöverskridande, när det påvisas, ses som något avvikande.

Studiens syfte är att bidra med kunskap kring hur genus och jämställdhet framträder i den barnlitteratur som erbjuds i förskolan. Studien undersöker därför hur representationen samt porträtteringen av kvinnliga respektive manliga huvudkaraktärer ser ut i de böcker som erbjuds barnen på två svenska förskolors femårsavdelningar. Undersökningsinstrumentet som används är en genus- och jämställdhetsanalys som appliceras på böckerna där huvudkaraktärernas kön, utseende samt egenskaper studeras. Resultatet som framkommer visar att en övervägande del av huvudkaraktärerna i de böcker som undersöks är manliga. Resultatet visar också att en övervägande del av huvudkaraktärerna följer könsnormen när det kommer till utseende medan en stor andel av huvudkaraktärer bryter könsnormen vad gäller egenskaper. Vidare framkommer att kvinnliga huvudkaraktärer oftare utmanar den stereotypa könsnormen än vad manliga huvudkaraktärer gör. Förhoppningen är att studien ska kunna bidra till att pedagoger i förskolan får insyn i hur genus kan framträda i barnlitteruren samt att det analysverktyg som används i studien ska kunna användas av pedagoger för att granska den egna förskolans böcker.

Deodoranter är en produkt som har samma funktion för alla kön, men förpackningarna skiljer sig för att attrahera olika målgrupper. Tydligt könskodade förpackningar skulle kunna leda till att människor känner sig tvingade att välja en produkt som är anpassad för ett kön. Syftet är att undersöka hur deodorantförpackningar skiljer sig beroende på vilket kön de riktas till samt utforma designförslag för hur könsneutrala deodorantförpackningar kan formges. Utöver detta syftar studien till att undersöka om resultat som fastställts av tidigare forskning även är relevant för deodoranter. Syftet besvarades genom kartläggning samt Design and Creation. Datainsamlingsmetoderna som användes var litteraturstudie och visuell innehållsanalys. Studien begränsas till förpackningarnas färg, typografi och grafiska element. Litteraturstudien gav en djupare förståelse om ämnet som genererade riktlinjer för utformandet av ett designförslag. Innehållsanalysen utfördes för att fastställa hur deodorantförpackningar skiljer sig beroende på vilket kön de rikas till. För Design and Creation användes Sless arbetsmodell vid utformandet av de egna designförslagen. För att testa och utvärdera designförslagen på målgruppen utfördes semistrukturerade intervjuer. Deodoranter till skillnad mot andra produkter har inte några stora skillnader mellan produkterna som riktar sig till kvinnor respektive män. Skillnaderna finns i färgvalen och nyanserna i dessa. Studien visar även hur en deodorantförpackning kan utformas för att uppfattas könsneutral. Detta visas genom två designförslag som riktlinjer för hur en könsneutral deodorantförpackning kan utformas. Resultat från tidigare studier kan liknas med resultaten från denna studie även om de skiljer sig en aning. Detta gör att denna studie kan ses som ett komplement till tidigare forskning och framtidiga arbete i utformandet av könsneutral förpackningsdesign. / Deodorants is one of many products that has the same function for all genders, but the packaging differs to attract different target groups. Clearly gender coded packaging could lead to people feeling compelled to choose a product that is tailored to a particular gender. The study aims to investigate how deodorant packages differs depending on the gender that is targeted and also determine how a deodorant package can be designed to be considered gender neutral. In addition to this, the study aims to investigate whether results established by previous research are relevant for deodorants. The purpose was answered though a survey and the strategy Design and Creation. The data collection methods were literature study and visual content analysis. The study is limited to the colour, typography and graphic elements of the packaging. The literature study provided a deeper understanding of the subject that generated guidelines for the design of the prototype. The content analysis was conducted to determine how deodorant packaging differs depending on the targeted gender. For Design and Creation, the Sless´ work model was used. To test and evaluate the design of the target group, semi structured interviews were conducted. Deodorants, unlike other products, don´t differ that much between products designed for women and men. The differences are in the colours and the shades of them. The study also shows how a deodorant package can be designed to be perceived as gender neutral. This is shown by two design proposals and guidelines for how gender neutral deodorants can be designed. Results from previous studies can be compared with the results from this study, although they differ slightly. This means that this study can be seen as a complement to previous research and future studies in the design of gender neutral packaging design.