Genom observation av tre klasser med elever i mellanåren, med ett fokus på hur genus kan påverka undervisningen i matematik, har studien fokuserat att ta reda på om flickor och pojkar har likvärdiga förutsättningar och likvärdigt deltagande i matematikundervisningen. Den tidigare forskning som finns i ämnet visar att matematik är ett maskulint kodat ämne, vilket skulle kunna ge slutsatser om att flickor inte får eller vill ta en lika stor plats i matematikundervisningen som pojkar. Det forskningsresultat som framkommit av studien visar att flickor får, vill och kan ta plats i matematikundervisningen men inte i lika hög utsträckning som pojkar. Studien visar vidare att lärarens förhållningssätt och genusarbete påverkar delaktigheten i den matematiska kontexten. Studiens blygsamma omfång lämnar frågetecken som kräver vidare forskning för att tydliggöra. Det bidrag som studien lämnar är att elever i mellanåren i stort får ta lika stor plats i matematikundervisningen oavsett genustillhörighet, men att de egenskaper som skiljer pojkar och flickor åt påverkar deras förutsättningar för en optimal inlärning, kanske oberoende av ämne.

Vår uppsats är baserad på en enkätundersökning som är gjord i region Gävleborg och respondenterna består av 136 svensklärare i skolans mellanår. Vi har undersökt hur mycket tid lärare lägger på sin egen lustläsning, vilka läsförståelsestrategier de använder samt lär ut, hur de arbetar med högläsning samt hur de vägleder eleverna i valet av bänkbok. Vi har kommit fram till att de flesta lärarna lustläser och de som läser mest både använder och lär ut flest strategier. Nästan alla lärare arbetar med högläsning men de har olika syften med den. Det är också en relativt jämn fördelning vad gäller vilka strategier för läsförståelse lärarna lär ut i samband med sin högläsning. Endast 12 procent av lärarna uppgav att eleverna får välja bänkbok helt fritt och resterande lärare vägleder sina elever i valet av bänkbok.

Flertalet av de studier vi läst inför detta examensarbete har riktat sig icke ämnesspecifikt mot de digitala verktygens användande. Forskning kring elevernas uppfattningar av sitt lärande saknas i Sverige, vilket efterfrågas från flera håll. I vår studie har vi intervjuat elever och genomfört digitala enkäter, så kallad mixed methods, med elever från grundskolans årskurser 4, 5 och 6. Totalt har 53 elever deltagit på ett eller annat sätt. Riksdagen ger uttryck för att ytterligare forskning behövs för att säkerställa på vilket sätt de digitala verktygen påverkar elevernas inlärning och framförallt hur de (eleverna) själva kan se detta (Utbildningsutskottet 2015/16:RFR18). Befintlig forskning visar att motivationen till skolarbetet höjs vid användandet av digitala verktyg, vilket i slutändan kan påverka elevernas resultat positivt (Kvarnsell et al 2015, Blomgren 2016, Cunska et al 2012). I grundskolans senare år minskar intresset för de naturvetenskapliga ämnena vilket enligt flera forskare kan bero på att ämnena upplevs som opersonliga, verklighetsfrånkopplade och faktatyngda med få inslag av fenomenförstärkande illustrationer som gör det abstrakta greppbart (Ottander 2015, Kvarnsell 2012, PISA 2015). Med fenomenförstärkande illustrationer avses här till exempel att animationer eller filmer kan belysa naturvetenskapliga fenomen. Elevernas förståelse för abstrakta fenomen kan på så vis underlättas vid användandet av digitala verktyg (Cunska & Savicka, 2012). Resultatet i vår studie talar för att eleverna uppfattar att de lär sig lättare och mer med hjälp av digitala verktyg. Eleverna uttrycker också att de får ett större intresse för de naturvetenskapliga ämnena beroende på i vilken utsträckning läraren kan fungera som den guidande pedagogen och även i vilken utsträckning eleverna får dela sina upplevelser med andra i ett sociokulturellt lärande. Studien kan bidra till att bringa mer ljus på möjligheterna att använda digitala verktyg i olika former i undervisningen i naturvetenskap. Syftet möter också de frågeställningar som utbildningsutskottet (2015/16 RFR) efterfrågar, att undersöka elevernas uppfattningar om sitt eget lärande med hjälp av digitala verktyg i grundskolans mellanår inom det naturvetenskapliga området.

Syftet med denna studie har varit att ge en fördjupad förståelse för hur lärare i skolans mellanår tänker kring deras val av högläsningsböcker ur ett genusperspektiv. Vi ville även ta reda på hur kvinnliga och manliga karaktärer framställs i olika skönlitterära verk. Metoden som tillämpats har varit en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med åtta lärare från tre olika skolor. Vi har även gjort en analys av ett antal högläsningsböcker som valts ut av oss genom intervjuerna samt efter samtal med en bibliotekarie. De teorier och den litteratur vi presenterar och använder oss av belyser vikten av högläsning och hur könsstereotyper i skönlitteratur kan påverka barn och unga negativt. Resultatet visade att lärare ofta inser vikten av att bryta könsnormerna men att de sällan prioriterar ett genusperspektiv i främsta fokus i val av högläsningsböcker. I resultatet fann vi även att de böcker vi valt ut ofta framställer kvinnor och män könsstereotypiskt men att det även förekommer könssnormbrytande karaktärer varav de flesta är kvinnor. I slutsatsen belyser vi även vikten av diskussion ur ett genusperspektiv med elever kring högläsningsböcker. Samtliga delar är skrivna av båda författare.

No description available.

No description available.

The aim of this study is to investigate the approach taken by upper primary school teachers to the development of pupils’ verbal communication skills in Swedish as a school subject. The study also looks at to what degree quieter pupils receive support in the development of these skills. A qualitative study was undertaken in which interviews were conducted with four qualified upper primary school teachers. All four teachers reported that they organized their teaching so as to suit all their pupils. All the teachers described their methodology as interactive where the pupils are involved and active. Three teachers described the work with the development of pupils’ verbal communication skills as not to be prioritized in comparison to the other parts of the Swedish subject. According to the teachers, pupils often practice these skills in other subjects. The teachers talked about the need for a supportive classroom environment if pupils are to be willing to speak while others are listening. Nevertheless, the teachers also found creating a disciplined and accepting classroom environment to be a challenge. In each of their classes the teachers had a couple pupils who did not follow the classroom rules and that effected other pupils in the class. All the teachers described quieter pupils in their classes. Three teachers reported that they supported quieter pupils through a good contact with both the pupils and the parents. Otherwise, the quieter pupils didn’t get any specific support. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på att utveckla elevers samtalsförmågor i svenskämnet i skolans mellanår. Syftet är vidare att undersöka hur mer tystlåtna elever får stöd i detta arbete samt vilka utmaningar som lärare upplever i utvecklingen av elevers samtalsförmågor. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer av fyra legitimerade och verksamma lärare i skolans mellanår. De deltagande lärare beskriver att de utformar arbetssätt som präglas av att eleverna är aktiva. Arbetssätten beskrivs som utformade för att passa så många som möjligt av eleverna i klassrummet. Tre av fyra lärare beskriver att utvecklingen av elevers samtalsförmågor är lågprioriterad i jämförelse med andra delar av svenskan vilket lärarna menar kan bero på att samtal sker kontinuerligt i flera ämnen. Alla lärare beskriver betydelsen av ett tryggt klassrumsklimat för att elever både ska våga och vilja ta ordet i klassrummet när andra lyssnar. Lärarna beskriver att upprätthållandet av ett tryggt klassrumsklimat kan vara en utmaning eftersom ett par elever i varje klass på olika sätt inte förhåller sig till gemensamma regler. Det i sin tur menar lärarna kan påverka andra elever i klassrummet. Alla lärare beskriver även att det finns mer tystlåtna elever i klassrummet. Det stöd som de mer tystlåtna eleverna får i utvecklingen av samtalsförmågorna beskrives som dialoger med elev och vårdnadshavare angående tystlåtenheten samt genom positiva förstärkningar. I övrigt stöttas inte dessa elever på något specifikt sätt.

Efter nyligen utförd lärarutbildning bör nyexaminerade lärare vara bekanta med nyare forskning som är relevant inom utbildningsvärlden. Redan verksamma lärare som genomgått utbildning för en längre tid sedan, kanske inte kan förväntas ha samma uppdaterade syn på vad forskningen anser vara den mest gynnsamma undervisningspraktiken. Enligt de forskningsbelägg som finns bör engelska undervisas på engelska i första hand för att gynna elevers lärande. Av tidigare forskning kan utläsas att alla lärare inte är bekväma med att använda endast målspråket. Forskningen visar även på att elevers förstaspråk kan vara användbart, till exempel genom arbetssätt som bygger på translanguaging eller användandet av kodväxling. Vet aktiva lärare om hur förstaspråket och målspråket kan samverka? Här undersöks hur verksamma lärare ställer sig till forskning som finns om att engelskundervisning bör hållas på engelska så långt det är möjligt. Dessutom är det av relevans att svara på om lärarnas tankar kring sin undervisning liknar eller skiljer sig från den praktik som forskningen förespråkar. Därför ställs frågan också hur lärare undervisar och använder sitt muntliga språk samt varför. En mindre grupp lärare som undervisar i engelska 4–6 intervjuas och delger sina tankar om hur de undervisar och varför. Resultatet av denna studie visar hur några verksamma lärare kan anses ha en syn på undervisningspraktik som stämmer överens med det aktuell forskning förespråkar.