I denna studie undersöks vilka aspekter lärare i årskurs F-3 beskriver som centrala för att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina samtalsförmågor i svenskundervisningen, samt vad som är lärarnas syfte med samtal i svenskundervisningen. Syftet med studien är att ge lärarstudenter, verksamma lärare och oss själva en fördjupad förståelse av samtalets möjligheter i svenskundervisningen. Arbetet utgår från ett sociokulturellt perspektiv på samtal och Matres (2019) teorier om samtal som ett verktyg för lärande och utveckling. Studien är genomförd med kvalitativa undersökningsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer och öppna observationer. Sju lärare i årskurs F-3 har intervjuats, och fyra av lärarna har även blivit observerade i sin svenskundervisning. Det insamlade materialet är analyserat utifrån tematisk analys för att identifiera, analysera och beskriva våra teman. Analysen av vårt resultat visar att lärarnas arbete med att utveckla elevernas samtalsförmågor främst bygger på fyra aspekter vilka är grupp, planering, tid och trygghet. Lärarnas syfte med samtal i svenskundervisningen varierar beroende på vad lektionens innehåll består av. Lärarna använder sig av samtal i svenskundervisningen i språk- och textutvecklande syfte, kunskapsutvecklande syfte och i identitetsutvecklande syfte.

The aim of this study is to investigate the approach taken by upper primary school teachers to the development of pupils’ verbal communication skills in Swedish as a school subject. The study also looks at to what degree quieter pupils receive support in the development of these skills. A qualitative study was undertaken in which interviews were conducted with four qualified upper primary school teachers. All four teachers reported that they organized their teaching so as to suit all their pupils. All the teachers described their methodology as interactive where the pupils are involved and active. Three teachers described the work with the development of pupils’ verbal communication skills as not to be prioritized in comparison to the other parts of the Swedish subject. According to the teachers, pupils often practice these skills in other subjects. The teachers talked about the need for a supportive classroom environment if pupils are to be willing to speak while others are listening. Nevertheless, the teachers also found creating a disciplined and accepting classroom environment to be a challenge. In each of their classes the teachers had a couple pupils who did not follow the classroom rules and that effected other pupils in the class. All the teachers described quieter pupils in their classes. Three teachers reported that they supported quieter pupils through a good contact with both the pupils and the parents. Otherwise, the quieter pupils didn’t get any specific support. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på att utveckla elevers samtalsförmågor i svenskämnet i skolans mellanår. Syftet är vidare att undersöka hur mer tystlåtna elever får stöd i detta arbete samt vilka utmaningar som lärare upplever i utvecklingen av elevers samtalsförmågor. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer av fyra legitimerade och verksamma lärare i skolans mellanår. De deltagande lärare beskriver att de utformar arbetssätt som präglas av att eleverna är aktiva. Arbetssätten beskrivs som utformade för att passa så många som möjligt av eleverna i klassrummet. Tre av fyra lärare beskriver att utvecklingen av elevers samtalsförmågor är lågprioriterad i jämförelse med andra delar av svenskan vilket lärarna menar kan bero på att samtal sker kontinuerligt i flera ämnen. Alla lärare beskriver betydelsen av ett tryggt klassrumsklimat för att elever både ska våga och vilja ta ordet i klassrummet när andra lyssnar. Lärarna beskriver att upprätthållandet av ett tryggt klassrumsklimat kan vara en utmaning eftersom ett par elever i varje klass på olika sätt inte förhåller sig till gemensamma regler. Det i sin tur menar lärarna kan påverka andra elever i klassrummet. Alla lärare beskriver även att det finns mer tystlåtna elever i klassrummet. Det stöd som de mer tystlåtna eleverna får i utvecklingen av samtalsförmågorna beskrives som dialoger med elev och vårdnadshavare angående tystlåtenheten samt genom positiva förstärkningar. I övrigt stöttas inte dessa elever på något specifikt sätt.