Att ge eleven formativ bedömning gällande sina muntliga förmågor i svenskämnet är en sak, att visualisera dessa förmågor och samtidigt synliggöra progressionen för eleven är en annan och kan upplevas som problematiskt. I denna fallstudie undersöks hur videokameran kan användas som pedagogiskt verktyg för problematiseringen i föregående mening samt hur användandet av nämnt verktyg även kan göra undervisningen mer lustfylld och värdeskapande, samtidigt som det underlättar dokumentation och utvärdering. I undersökningen har en trianguleringsmetod använts där kvalitativa metoder, genom observation, analys och intervju, har kombinerats. Undersökningen innefattar en specifik lärares användande av videokameran i undervisningen. Både nya och äldre filmer har analyserats för att ta del av hur progressionen synliggörs. Att använda sig av digitala verktyg är dessutom helt rätt i tiden med tanke på en digitaliserad revidering av gällande läroplan. Resultatet av fallstudien visar på att videokameran är ett ypperligt verktyg för ovannämnda delar. Intervjuad lärare drar dessutom kopplingar till ökad självkänsla och motivation hos eleverna, i och med att de får möjlighet att se sin utveckling och att deras uppgifter får en mottagare, vilket gör undervisningen mer värdeskapande. / <p>2018-06-15</p>

Oral ability is a fundamental part of children’s literacy development, as is observed in the Swedish curriculum with its requirement that teaching should help pupils to develop a multifaceted oral ability. The teacher is responsible for supporting this development in various ways. The aim of the study is therefore to ascertain how teachers use questions in their interaction with pupils and how the subsequent conversation creates the conditions for developing oral skills. Systematic observation combined with transcriptions of audio recordings was applied to analyse question types and dialogue as used by two teachers in compulsory school. The observations were made in grade 5 and 6 during lessons in civics, geography and Swedish. The results of the study show that closed questions with open, guiding questions occurred most frequently. The ensuing dialogue was usually short, but when support was given it created conditions for the development of oral skills in the pupils. The results underline the importance of teachers reflecting on which questions to ask in the classroom and how the interaction regarding questions supports the development of pupils’ oral abilities.

Elever ska få möjlighet att utveckla sina muntliga förmågor. Syftet med studien är att undersöka muntlighetskulturen i klassrummet med utgångspunkt i lärares sätt att formulera frågor i helklassundervisning. Vi fokuserar därför på att undersöka lärarens roll när det kommer till den muntliga miljön vid ett undervisningstillfälle. För att uppnå studiens syfte gjordes två ljudinspelade observationer där elevernas svarsfrekvens observerades samt att lärarnas frågor analyserades i efterhand och kategoriserades med öppna- och slutna frågor. Sedan kategoriserades samtliga frågor med hjälp av begreppet frihetsgrader. Observationerna gjordes i två olika klasser, båda i årskurs 5. Vi observerade två lärare under två svensklektioner. Resultatet visar att 33 av 40 elever fick chansen att svara på frågor under lektionerna. Lärarnas strategier för att fördela frågor påverkade fördelningen av frågorna. Analysen av frågorna visar att eleverna har möjlighet att svara fritt på 14 av 49 frågor som ställdes under observationerna. Resultatet framhäver att lärarens frågor påverkar muntligheten i klassrummet, lärares tekniker för formulering av frågeställning och tekniker för att avgöra vem som ska svara på frågan är av stor vikt och något lärare bör reflektera över vid planeringen av undervisningen.

The aim of this study is to investigate the approach taken by upper primary school teachers to the development of pupils’ verbal communication skills in Swedish as a school subject. The study also looks at to what degree quieter pupils receive support in the development of these skills. A qualitative study was undertaken in which interviews were conducted with four qualified upper primary school teachers. All four teachers reported that they organized their teaching so as to suit all their pupils. All the teachers described their methodology as interactive where the pupils are involved and active. Three teachers described the work with the development of pupils’ verbal communication skills as not to be prioritized in comparison to the other parts of the Swedish subject. According to the teachers, pupils often practice these skills in other subjects. The teachers talked about the need for a supportive classroom environment if pupils are to be willing to speak while others are listening. Nevertheless, the teachers also found creating a disciplined and accepting classroom environment to be a challenge. In each of their classes the teachers had a couple pupils who did not follow the classroom rules and that effected other pupils in the class. All the teachers described quieter pupils in their classes. Three teachers reported that they supported quieter pupils through a good contact with both the pupils and the parents. Otherwise, the quieter pupils didn’t get any specific support. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på att utveckla elevers samtalsförmågor i svenskämnet i skolans mellanår. Syftet är vidare att undersöka hur mer tystlåtna elever får stöd i detta arbete samt vilka utmaningar som lärare upplever i utvecklingen av elevers samtalsförmågor. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer av fyra legitimerade och verksamma lärare i skolans mellanår. De deltagande lärare beskriver att de utformar arbetssätt som präglas av att eleverna är aktiva. Arbetssätten beskrivs som utformade för att passa så många som möjligt av eleverna i klassrummet. Tre av fyra lärare beskriver att utvecklingen av elevers samtalsförmågor är lågprioriterad i jämförelse med andra delar av svenskan vilket lärarna menar kan bero på att samtal sker kontinuerligt i flera ämnen. Alla lärare beskriver betydelsen av ett tryggt klassrumsklimat för att elever både ska våga och vilja ta ordet i klassrummet när andra lyssnar. Lärarna beskriver att upprätthållandet av ett tryggt klassrumsklimat kan vara en utmaning eftersom ett par elever i varje klass på olika sätt inte förhåller sig till gemensamma regler. Det i sin tur menar lärarna kan påverka andra elever i klassrummet. Alla lärare beskriver även att det finns mer tystlåtna elever i klassrummet. Det stöd som de mer tystlåtna eleverna får i utvecklingen av samtalsförmågorna beskrives som dialoger med elev och vårdnadshavare angående tystlåtenheten samt genom positiva förstärkningar. I övrigt stöttas inte dessa elever på något specifikt sätt.

Detta examensarbete handlar om hur lärare i grundskolans tidigare år ser på arbetet med elevernas muntliga förmågor, och då speciellt i förhållande till skolans demokratiuppdrag. Muntlig förmåga är en viktig del av de kunskaper du behöver besitta för att fungera i en demokrati. I dagens samhälle krävs att du har förmågan att tala för din sak och att du kan försvara din åsikt, dessa förmågor blir allt viktigare i ett allt mer individualiserat samhälle. Enligt skollagen skall skolan ge eleverna de kunskaper och förmågor som krävs för att fungera i livet utanför skolan. Frågan som undersökningen ställer är om yrkesaktiva lärare ser kopplingar mellan demokratiuppdraget och arbetet med elevernas muntliga förmågor. Undersökningen visar att lärarna och forskningen är överens om att det finns starka band mellan dessa områden. Det är svårt att leva och vara aktiv i en demokrati om du inte kan samtala med andra människor. Lärarna i undersökningen förmedlar en oro över många elevers bristfälliga kompetenser vad det gäller att kommunicera genom samtal. Forskningen har påvisat att eleverna behöver träna sina muntliga förmågor mer än vad som görs idag, men att många lärare idag saknar kunskap om hur de skall hjälpa eleverna. / This Exam is about the teacher’s outlook of their student’s oral abilities in relation to the democratic mission of the educational body. Oral abilities are crucial to function in a democratic. To be able to make your point and defend your opinion on different subject, is demanded of you today and these skills are even more important in todays individualized society. According to the school act, the school must implement the knowledge and skills necessary for the students to cope with life outside school. The question this study raises is, do the faculty at school acknowledge the connection between the democratic mission and the oral skills of their students. This study shows that educators and research agree on the strong connections between these areas. It is difficult to be active in a democracy if you are not able to express yourself to other people. The teachers in this study are expressing a concern of the lack of skills regarding the ability to communicate orally that many of the students show. Studies has shown that students do need to practice their oral skills more than it is done today but many teachers lack in knowledge in how to help their students. Keyword: oral proficiency, Oral abilities, school`s previous years, school`s democracy mission, rhetoric at school,