Syftet med studien är att undersöka hur lärares frågor kan påverka elever till utforskande samtal vid undervisning av likhetstecknets betydelse. Då en lärare valdes ut för en djupare granskning valdes en kvalitativ metod där en fallstudie ansågs lämplig. Studiens utformning influeras av learning study som skolutvecklingsmodell. Sammanställningen av resultatet visar att lärarens medvetenhet av frågor i undervisningen av likhetstecknets betydelse har stor påverkan för om ett utforskande samtal ska ta fart bland eleverna. Studiens slutsats är att matematikundervisningen i skolan bör genomgå en viktig förändring för att elever i större utsträckning ska inspireras till utforskande samtal. Detta eftersom en stark läromedelstyrd undervisning medför svårigheter för samtal och reflektioner i klassrummet. / <p>Matematik</p>

This study examines what kinds of questions teachers and students ask during science lessons in three primary schools in Sweden. The study is based on the following questions: What kinds of questions do the teachers ask? How do the teachers describe the question asking behavior they use in the lessons? How do the teachers follow up students' answers? What kinds of questions do the students ask and how do teachers handle these inclass? This is a qualitative study based on interviews of four primary school teachers and observations of their Science lessons, covering topics as the solar system, electricity and the lives of the magpie and the squirrel. The theoretical frame of the study is social constructivism, which focuses on how knowledge is constructed in the social context of the classroom through language and other semiotic means. The questions asked by teachers and students are classified into two levels (high-order and low-order questions) based on Bloom's taxonomy. The results of the study shows that teachers mostly ask low-order questions during these lessons and that they ask three times as many questions as the students. In lessons where more “abstract” topics were discussed, such as the solar system, the low-order questions were more frequently asked by the teachers. The students asked questions when they were “invited” to do so and they asked more high-order questions during lessons where “abstract” topics were discussed.

Elever ska få möjlighet att utveckla sina muntliga förmågor. Syftet med studien är att undersöka muntlighetskulturen i klassrummet med utgångspunkt i lärares sätt att formulera frågor i helklassundervisning. Vi fokuserar därför på att undersöka lärarens roll när det kommer till den muntliga miljön vid ett undervisningstillfälle. För att uppnå studiens syfte gjordes två ljudinspelade observationer där elevernas svarsfrekvens observerades samt att lärarnas frågor analyserades i efterhand och kategoriserades med öppna- och slutna frågor. Sedan kategoriserades samtliga frågor med hjälp av begreppet frihetsgrader. Observationerna gjordes i två olika klasser, båda i årskurs 5. Vi observerade två lärare under två svensklektioner. Resultatet visar att 33 av 40 elever fick chansen att svara på frågor under lektionerna. Lärarnas strategier för att fördela frågor påverkade fördelningen av frågorna. Analysen av frågorna visar att eleverna har möjlighet att svara fritt på 14 av 49 frågor som ställdes under observationerna. Resultatet framhäver att lärarens frågor påverkar muntligheten i klassrummet, lärares tekniker för formulering av frågeställning och tekniker för att avgöra vem som ska svara på frågan är av stor vikt och något lärare bör reflektera över vid planeringen av undervisningen.

Läroplanen, Lgr 11, vilar på en sociokulturell syn på lärande där lärande genom interaktion och kommunikation är en naturlig del. Kommunikationens men också de matematiska resonemangens betydelse för elevers matematiklärande råder samstämmighet kring inom forskningen. En viktig del i att skapa givande samtal är lärares frågor. Syftet med studien är att undersöka vilka slags frågor matematiklärare använder sig av vid problemlösningslektioner och i vilken uträckning frågorna leder till så kallade utforskande samtal. Undersökningen genomfördes genom strukturerade observationer via ett egenkonstruerat analysverktyg utifrån teorier om olika slags frågor och utforskande samtal. Studien visar att de vanligast förekommande frågorna är de som gäller fakta eller procedur och att de utforskande samtalen är sparsamt förekommande. Vidare synliggörs att det finns stora skillnader lärare emellan gällande vilka frågor som ställs och vad de ger upphov till samt att förekomsten av både frågor som uppmuntrar till resonemang och utforskande interaktion är vanligare vid grupparbete än i helklassinteraktion. Dominansen av fakta och procedurfrågor visar att traditionella frågemönster består, även om en förändring eventuellt kan skönjas. Studien har gett en inblick i förekommande frågor vid matematikundervisning samt huruvida de ger upphov till utforskande samtal. Därmed har kunskap skapats om elevernas möjlighet att kommunicera och resonera matematiskt med utgångspunkt i lärares frågor. Studien har även bidragit till att lärares frågor och hantering av elevsvar uppmärksammas, något som kan leda till att djupare matematiska diskussioner blir mer vanligt förekommande / The Swedish curriculum is grounded in a sociocultural view of learning where learning through interaction and communication comes naturally. Research unanimously emphasizes the role of communication and mathematical reasoning for students’ learning in mathematics. Teachers’ questions are important when creating fruitful discussions. The purpose of this study is therefore to examine what kind of questions mathematics teachers pose in problem-solving lessons and the extent to which the questions lead to so-called exploratory talks. The study was conducted through structured observations via a self-constructed analysis tool which was based on theories regarding questions and exploratory talks. The study shows that the most common questions are about facts or procedures and that exploratory talks sparsely occur. Furthermore, there are great differences between teachers regarding what kind of questions are asked and what kind of communication these generate. Questions that encourage reasoning and exploratory talks are more common in group work than in whole-class interaction. The domination of factual and procedure questions shows that traditional question-patterns persist, although a change may be discernible. The study has provided an insight into the kind of questions mathematics teachers pose in their teaching and whether they generate exploratory talks. Thus, knowledge has been created about students’ possibilities to communicate and reason mathematically based on teachers’ questions. In addition, this study has drawn attention to teachers’ questions and handling of students’ answers, which can lead to deeper mathematical discussions becoming more common.