Med utgångspunkt i att aktuell forskning lyfter samtal som en metod som främjar inlärning och språkutveckling i undervisningen av andraspråksinlärare, väcktes intresset att undersöka hur samtal används som arbetsform, vilket mynnade ut i denna studie.Syftet med studien är att undersöka hur lärare på gymnasieskolan arbetar med samtal för andraspråksinlärare i ämnet svenska som andraspråk. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: På vilket sätt arbetar gymnasielärare med samtal i undervisningen för andraspråksinlärare? och Vilket undervisningsmaterial används och hur används det?Den föreliggande studien utgörs av tre teoretiska ansatser; sociokulturell teori, Mercers teori om samtal och Longs interaktionsteori. Studiens teoretiska ramverk utgörs av sociokulturell teori om språksocialisation och språk som medierande redskap. Dessutom används Mercers teori om samtal och Longs interaktionsteori som syftar på andraspråksinlärning. Studien intar en hermeneutisk ansats och utgår från kvalitativ undersökningsmetod. Materialet för studien består av fältanteckningar och bakgrundsmaterial som genererades av klassrumsobservationer, under lärarnas lektioner inom arbetsområdet strukturerade samtal och diskussioner, i svenska som andraspråk 1. För analys av bakgrundsmaterial används kvalitativ innehållsanalys.Studiens resultat visar att undervisningen erbjöd både lärarlett samtal och samtal i smågrupp och vidare visar resultatet att strukturen mellan samtalsformerna skiljer sig åt. Resultatet visar att undervisningen fokuserade på samtalsstruktur och mindre på explicit undervisning av materialets innehåll, vilket i sin tur reducerade alla elevers möjlighet till samtalsinteraktion.

Brandström, Lars och Capert, Camilla (2023). Elevers och lärares upplevelser av matematiska samtal ur ett inkluderande perspektiv. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.  Elevers perspektiv på undervisningen är sällan representerat i forskning. Denna studie förväntas visa vad som händer i matematiska samtal mellan elever men också hur de själva upplever samtalen. Studien kan också bidra med kunskap som kan främja elevers möjlighet att lära matematik.  Syftet med studien är att öka kunskapen om det matematiska samtalets inverkan på kunskapsutvecklingen i matematik utifrån elevens och lärarens perspektiv.  Hur ser några elever på matematiksamtal i grupp? Vad upplevs enligt deltagande elever som positivt och negativt? Vilket förebyggande arbete bidrar till framgångsrika matematiksamtal? Hur ser klassens lärare på matematiksamtalen?  I studien av en grupp elever i årskurs sex på en skola i södra Sverige uppmärksammades att framgångsrika matematiksamtal på ett stimulerande sätt upplevdes gynna lärandet hos elever. För att detta skulle uppnås krävdes en tydlig struktur, arbete med grupprocessen och träning i sociala färdigheter för att få önskat resultat.  I studien har sociokulturell och relationell teori använts som ramverk. En lektion som enligt planeringen skulle vara samarbetsinriktad observerades och filmades. För att få ta del av elevernas perspektiv gjordes efterföljande intervjuer med några elever. Slutligen genomfördes också en intervju med undervisande lärare. Intervjuerna var semistrukturerade.  Resultatet visar att strukturerad undervisning som gynnar kommunikationen i klassrummet kan bidra till inkludering för alla elever. För att detta ska uppnås är det viktigt att alla elever undervisas om och tränas i processfärdigheter och att gruppsammansättningen görs med omsorg, särskilt med tanke på elever med känslomässiga och beteendemässiga svårigheter. Att ständigt planera utifrån ett elevperspektiv är viktigt.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad forskning säger om elevers kommunikation vid problemlösning i matematik och vilka faktorer som påverkar kommunikationen. Problemlösning har gett människan många verktyg som vi idag ser som livsviktiga och för att utveckla samhället ytterligare behöver skolan utbilda kompetenta problemlösare. Genom att söka i databaserna ERIC, MathEduc och allt-i-ett-söktjänsten UniSearch samt leta manuellt i referenslistor hittades data för den här litteraturstudien. Resultatet visar att elever som kommunicerar väl ser varandras idéer som gemensamma resurser. För det ska vara möjligt krävs att eleverna får undervisning i vad det innebär och att de arbetar med rätt uppgiftstyp.

Bakgrund: För att elever ska bli kreativa matematiska problemlösare måste de ges möjlighet att utveckla sin förmåga att föra samtal där resonemangsförmågan kommer till uttryck. Om elever får möjlighet att kritiskt, konstruktivt värdera och kritisera sina egna och andras lösningar kan eleverna utveckla en fördjupad kunskap i matematisk problemlösning. Då samtalet har betydelse för elevers kunskapsutveckling i matematisk problemlösning motiverade det oss att undersöka hur samtalsstrategier kan bidra till utforskande samtal där förmågorna i resonemangskompetens framkommer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva dels hur elevers förmågor i resonemangskompetens framkommer i klassrumssamtal med Talk Moves, dels hur klassrumsdialoger med hjälp av Talk Moves kan utvecklas till utforskande samtal. Metod: Vi har inspirerats av aktionsforskning som ansats för att få svar på våra forskningsfrågor där empiri insamlades med hjälp av kvalitativa observationer. Vi har genomfört lektioner i matematisk problemlösning med elever i årskurs 2. I genomförandet av lektionerna intog en av oss rollen som deltagare som observatör och använde samtalsstrategierna Talk Moves för att föra samtal kring elevernas lösningar. En av oss intog rollen som observatör som deltagare och använde två observationsscheman för att observera lektionerna. Resultat: Resultatet visar att eleverna vid den första lektionen besvarade våra frågor med korta svar som ofta fokuserade på att föra fram det korrekta svaret. Vi behövde använda Talk Moves-strategier för att eleverna skulle ge beskrivningar av sina sätt att lösa problemet. Vid det andra lektionstillfället gav eleverna fylligare beskrivningar av sina sätt att lösa problemet när vi ställde frågor utifrån Talk Moves. Under den tredje lektionen var eleverna villiga att presentera sina lösningar av problemet utan att vi behövde ställa TM-frågor. Eleverna blev aktiva i samtalet med varandra och vi kunde inta en mer passiv roll.

Syftet med studien är att undersöka hur lärares frågor kan påverka elever till utforskande samtal vid undervisning av likhetstecknets betydelse. Då en lärare valdes ut för en djupare granskning valdes en kvalitativ metod där en fallstudie ansågs lämplig. Studiens utformning influeras av learning study som skolutvecklingsmodell. Sammanställningen av resultatet visar att lärarens medvetenhet av frågor i undervisningen av likhetstecknets betydelse har stor påverkan för om ett utforskande samtal ska ta fart bland eleverna. Studiens slutsats är att matematikundervisningen i skolan bör genomgå en viktig förändring för att elever i större utsträckning ska inspireras till utforskande samtal. Detta eftersom en stark läromedelstyrd undervisning medför svårigheter för samtal och reflektioner i klassrummet. / <p>Matematik</p>

Inom skolvärlden har traditionella läromedel såsom böcker, papper och pennor alltid varit en förutsättning för att en lektion skall hållas. Idag lever vi i en mer digitaliserad värld med mycket teknik som både underlättar och effektiviserar vår vardag. Även vår skola har utvecklats och idag använder många lärare sig av olika digitala läromedel för att effektivisera undervisningen. Jag har undersökt hur elevernas delaktighet, motivation, inlärning och analysförmåga påverkas vid användning av digitala läromedel i utforskande samtal under en matematikundervisning. Detta skall göras genom en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar kommer att studeras och bearbetas. Jag har analyserat och bearbetat olika resultat som artiklarna kommer fram till. Ökad motivation, ökad delaktighet, förbättrade elevresultat och förbättrad analysförmåga är det som utgör huvudresultatet för denna studie. / In the school world, traditional teaching aids such as books, papers and pencils have always been a prerequisite for a lesson to be held. Today, we live in a more digitalized world with a lot of technology that both facilitates and streamlines our everyday lives. Our school has also developed and today many teachers use various digital teaching materials to make teaching more efficient. I have investigated how students' participation, motivation, learning and analytical ability are affected when using digital teaching materials in exploratory conversations during a mathematics lesson. This will be done through a systematic literature study where scientific articles will be studied and processed. I have analyzed and processed various results that the articles arrive at. Increased motivation, increased participation, improved student results and improved analytical ability are the main results of this study.

In an everchanging world where information flows freely and we are continually awash with new truths, we need to equip our children and our youth with the ability to face it with confidence and knowledge. To understand values such as democracy and the equal value of all, reflection and argumentation must take place in the room. Our young people must be able to communicate, critically examine and take a position on arguments. Our young people also need to be able to create trusting relationships and develop other pro-social skills. The school is an arena that has the mission to educate and equip our young people with these skills. The educational system must therefore create opportunities for our pupils to become part of their word not just a person in the world. Key to philosophical dialogue as a method, on which this intervention study is based, is the common exploration of different perspectives and arguments. To listen to and show respect for the thoughts and opinions of others but still, in a constructive way, dare to challenge each other's thoughts and ideas. The purpose of this study was to investigate whether a series of six conversations, based on the model of philosophical dialogue, contributed to students experiencing an increased sense of participation in conversations with each other and the teacher. To investigate this, the special education authority's (SPSM) definition of participation was used through the six aspects of the participatory model (Delaktighetsmodellen), accessibility, belonging, autonomy, recognition, engagement, and co-operation. The study involved two intervention groups and two control groups; the two intervention groups participated in the philosophical dialogue series. Before the intervention started, the groups conducted a pre-survey and after the intervention was completed, a final survey was carried out. The results of the surveys were analyzed and after that a respondent validation was carried out with some of the participants. In comparison with previous studies, this study is considered a short intervention. The results of this study showed that even a short series of philosophical dialogue had a bearing on students' sense of participation. Not for the intervention group as a whole but for some of the participants. Participants described that with these dialogues they have gotten to know each other better and gained an increased sense of security. The participants also told us that it has been fun to talk to each other and to listen to other people's opinions and share their own with others. / I en föränderlig värld där informationen flödar fritt och vi översköljs av nya sanningar kontinuerligt krävs det att vi rustar våra barn och ungdomar att möta den med tillförsikt och kunskap. För att förstå värden som demokrati och allas lika värde måste reflektionen och argumentationen ta plats i rummet. Våra unga måste kunna kommunicera, kritiskt granska och ta ställning till argument. Våra unga behöver också kunna skapa tillitsfulla relationer och utveckla andra prosociala färdigheter. Skolan är en arena som har uppdraget att utbilda och rusta våra unga med dessa färdigheter. Skolan måste därför skapa möjligheter för våra elever att bli delaktiga i sin omvärld. Centralt för metoden filosofiska samtal, som denna interventionsstudie bygger på, är det gemensamma utforskandet av olika perspektiv och argument. Att lyssna till och visa respekt för andras tankar och åsikter men ändå, på ett konstruktivt sätt, våga utmana varandras tankar och idéer. Syftet med denna studie var att undersöka om en serie på sex samtal, baserade på modellen filosofiska samtal, bidrog till att eleverna upplevde en ökad känsla av delaktighet i samtal med varandra och läraren. För att undersöka detta användes specialpedagogiska skolmyndighetens definition av delaktighet genom Delaktighetsmodellens sex aspekter, tillgänglighet, tillhörighet, autonomi, erkännande, engagemang, och samhandling. I studien deltog två interventionsgrupper och två kontrollgrupper, de två interventionsgrupperna deltog i den filosofiska samtalsserien. Innan interventionen startade gjorde grupperna en förenkät och efter att interventionen avslutades genomfördes en slutenkät. Resultatet av enkäterna analyserades och efter det genomfördes en respondentvalidering med några av deltagarna. I jämförelse med tidigare forskning är denna studie att betrakta som en kort intervention. Resultatet av denna studie visade att även en kort serie med filosofiska samtal har betydelse för elevers känsla av delaktighet. Inte för interventionsgruppen som helhet men hos några av deltagarna. Deltagare beskrev att de i och med dessa samtal hade lärt känna varandra bättre och fått en ökad känsla av trygghet. Deltagarna berättade också att det var roligt att få samtala med varandra och att få lyssna på andras åsikter och få delge sina egna till andra.

Studiens syfte är att bidra med en ökad förståelse av elevernas upplevelser av att delta imatematiska samtal i helklass. Arbetet tar avstamp i följande frågeställningar: Vad för slags deltagarmönster framträder i helklassamtal? Och Hur upplever elever delaktighet i matematiska samtal i helklass och vilka faktorer gör att delaktigheten upplevs så? Den metod som använts för att besvara syftet är semistrukturerad intervju samt observation. Studien genomfördes på en grundskola i tre olika klasser, samtliga i årskurs två. För att få en djupare förståelse av elevernas upplevelser valde vi att observera de klassrum som eleverna befann sig i under matematiklektionerna. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och de vårt ramverk vi utgått från är utforskande samtal. Studiens mest framträdande resultat visar att eleverna upplevde sitt deltagande som osäkert i matematiksamtal. De ville inte dela med sig av svar de var osäkra på samt tyckte att det var jobbigt att svara fel. Ett annat framträdande resultat var att två av eleverna upplevde praktiken som trygg. De hade inga problem med att dela med sig av svar de inte var säkra på och ansåg att de alltid hann tänka klart när läraren ställt en fråga. Faktorer som bidrog till elevernas upplevelser handlar om de frågor läraren ställer, att läraren endast väljer elever som räcker upp handen samt den korta betänketid som eleverna gavs. / The study aims to contribute an increased understanding of students´ experiences ofparticipating in mathematical whole-class conversations. The work is based on the following questions: What kind of participant pattern emerges in whole-class conversations? And How do students experience participation in mathematical whole-class conversations and what factors contribute? The method we used was semi-structured interviews with the students and observations during lessons in mathematics. The study was conducted at an elementary school in three different classes, all in grade two. To gain a deeper understanding of the students´ experience, we chose to study the environment they stayed in to relate their answers to the practice. The study is based on a socio-cultural perspective on learning and the framework we used is exploratory conversations. The study's most prominent results show that students experienced their participation as insecure in mathematics conversations. They did not want  to share answers they were unsure of and thought it was hard to answer incorrectly. Another result shows that two of the students experienced their participation as safe. They had no problem sharing answers they were not sure about and felt that they always had time to think when the teacher asked a question. Factors that contributed to the students' experiences are about the questions the teacher asks, focus on the right answer, that the teacher only chooses students who raise their hand, and the short reflection time that the students were given.

Läroplanen, Lgr 11, vilar på en sociokulturell syn på lärande där lärande genom interaktion och kommunikation är en naturlig del. Kommunikationens men också de matematiska resonemangens betydelse för elevers matematiklärande råder samstämmighet kring inom forskningen. En viktig del i att skapa givande samtal är lärares frågor. Syftet med studien är att undersöka vilka slags frågor matematiklärare använder sig av vid problemlösningslektioner och i vilken uträckning frågorna leder till så kallade utforskande samtal. Undersökningen genomfördes genom strukturerade observationer via ett egenkonstruerat analysverktyg utifrån teorier om olika slags frågor och utforskande samtal. Studien visar att de vanligast förekommande frågorna är de som gäller fakta eller procedur och att de utforskande samtalen är sparsamt förekommande. Vidare synliggörs att det finns stora skillnader lärare emellan gällande vilka frågor som ställs och vad de ger upphov till samt att förekomsten av både frågor som uppmuntrar till resonemang och utforskande interaktion är vanligare vid grupparbete än i helklassinteraktion. Dominansen av fakta och procedurfrågor visar att traditionella frågemönster består, även om en förändring eventuellt kan skönjas. Studien har gett en inblick i förekommande frågor vid matematikundervisning samt huruvida de ger upphov till utforskande samtal. Därmed har kunskap skapats om elevernas möjlighet att kommunicera och resonera matematiskt med utgångspunkt i lärares frågor. Studien har även bidragit till att lärares frågor och hantering av elevsvar uppmärksammas, något som kan leda till att djupare matematiska diskussioner blir mer vanligt förekommande / The Swedish curriculum is grounded in a sociocultural view of learning where learning through interaction and communication comes naturally. Research unanimously emphasizes the role of communication and mathematical reasoning for students’ learning in mathematics. Teachers’ questions are important when creating fruitful discussions. The purpose of this study is therefore to examine what kind of questions mathematics teachers pose in problem-solving lessons and the extent to which the questions lead to so-called exploratory talks. The study was conducted through structured observations via a self-constructed analysis tool which was based on theories regarding questions and exploratory talks. The study shows that the most common questions are about facts or procedures and that exploratory talks sparsely occur. Furthermore, there are great differences between teachers regarding what kind of questions are asked and what kind of communication these generate. Questions that encourage reasoning and exploratory talks are more common in group work than in whole-class interaction. The domination of factual and procedure questions shows that traditional question-patterns persist, although a change may be discernible. The study has provided an insight into the kind of questions mathematics teachers pose in their teaching and whether they generate exploratory talks. Thus, knowledge has been created about students’ possibilities to communicate and reason mathematically based on teachers’ questions. In addition, this study has drawn attention to teachers’ questions and handling of students’ answers, which can lead to deeper mathematical discussions becoming more common.