Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad forskning säger om elevers kommunikation vid problemlösning i matematik och vilka faktorer som påverkar kommunikationen. Problemlösning har gett människan många verktyg som vi idag ser som livsviktiga och för att utveckla samhället ytterligare behöver skolan utbilda kompetenta problemlösare. Genom att söka i databaserna ERIC, MathEduc och allt-i-ett-söktjänsten UniSearch samt leta manuellt i referenslistor hittades data för den här litteraturstudien. Resultatet visar att elever som kommunicerar väl ser varandras idéer som gemensamma resurser. För det ska vara möjligt krävs att eleverna får undervisning i vad det innebär och att de arbetar med rätt uppgiftstyp.

Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma lärare i årskurserna F-3 upplever fördelar respektive begränsningar i arbetet med kooperativa lärandemetoder och hur lärare legitimerar användningen av kooperativa lärandemetoder i språkutvecklande syfte hos elever med svenska som andraspråk i språkligt heterogena klassrum. Teoretiska perspektiv som används är dialogisk undervisning, muntlig interaktion ur ett andraspråksperspektiv, kooperativt lärande och kooperativa strukturer. Studien bidrar med lärares uppfattningar om användningen av kooperativa lärandemetoder i de yngre skolåren. Det är en kvalitativ intervjustudie med åtta yrkesverksamma lärare från olika kommuner i Skåne. För att analysera vår insamlade empiri har vi utgått från en tematisk analys genom våra transkriberingar, kodning av empirin och tematisering. I resultatanalysen har vi sammanställt lärarnas syn på kooperativa lärandemetoder generellt och för elever med svenska som andraspråk, med både fördelar och begränsningar. Genom att eleverna får arbeta i mindre grupper har lärarna upplevt att de vågar språka vilket de i förlängningen anser gynna språkutvecklingen, speciellt hos elever med svenska som andraspråk. Begränsningar som framkom var främst tid och personalresurser. Sammanfattningsvis legitimerar lärarna kooperativa lärandemetoder genom att gruppinteraktionen ger eleverna större talutrymme vilket gynnar elevernas språk- och kunskapsutveckling. Vi diskuterar den rådande enspråksnormen i svenska klassrum och diskuterar kooperativa lärandemetoder utifrån ett flerspråksperspektiv.

Rollspelet Dungeons and Dragons innefattar gruppinteraktion ledd av en spelledare. Enligt spelets officiella guideböcker har spelledaren mest kontroll i interaktionen, men i denna uppsats undersöks maktfördelningen i praktiken med hjälp av interaktionsanalytiska metoder. För att ta reda på hur makten i interaktionen fördelas i spelet ställs följande två frågor: Vad kontrollerar spelledaren och vad kontrollerar spelarna? Hur visas auktoritet av spelledaren och hur visas det av spelarna? Studien utgår ifrån interaktionsanalytiska teorier och metoder. Detta innefattar ljud- och videoinspelning av en spelträff, samt transkribering och analys. Materialet och resultaten diskuteras även i samband med tidigare forskning som har gjorts inom området. De övergripande resultaten visar att makten i interaktionen fördelas jämnare mellan spelledare och spelare än vad de officiella guideböckerna föreslår, trots att spelledaren generellt sett kontrollerar samtalet till större grad. Spelledaren kan kontrollera interaktionen genom att fördela turer, ställa och svara på frågor, tillåta eller neka spelarnas önskemål, och tillägga anekdoter i spelet. Spelarnas makt syns genom frågorna som ställs och tillåtande av varandras beslut. Spelledaren och spelarna har dock inte makt inom samma områden. Något som observerats är att två olika områden av spelet framträder; ena innefattar fasta spelregler som gäller oavsett spelets handling, och den andra spelets handling. Auktoritet i interaktionen kan skifta mellan spelledare och spelare beroende på vilket av spelets områden som är aktuellt i samtalet just då; spelledaren har mer makt över handlingen och spelarna har mer makt när de är uppbackade av spelreglerna.