The purpose of this study was to examine second language learner’s possibilities to use a subject specific language in class. The literacy perspective is constant throughout the study as well as theories on second language learning and theories on conversations about texts. By answering the questions below good examples and possible difficulties with second language learning was also exemplified. In which situations where the students offered to speak subject specifically and how does the teachers motivate the ongoing conversations? In what way is conversations about texts being used as a tool for further comprehension? In what way does the second language learners benefit from the conversations? Through interviews and observations following conclusions can be made. Students are relatively often offered to use a subject specific language during class but more can be done since subject specific conversations almost never take place in the first grade. More conversations about texts from early ages is being presented as a possible solution to this issue.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation. För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen. För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder. Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation. Vad gäller bruket av olika bisatsgrupper visar undersökningen att båda inlärargrupperna använder sig av alla tre bisatstyperna attributiva, nominala och adverbiella bisatser men att frekvensen av attributiva och adverbiella är högre i L2-uppsatserna medan frekvensen av nominala bisatser är lägre. Vad gäller bisatsinledare visar undersökningen att de fyra bisatsinledare som, att, vilken och när har högst frekvens i båda grupperna. Undersökningen visar också att mer än 50 % av de bisatser som undersökningen omfattar används av båda grupperna medan cirka 25 % används endast av L1-inlärarna och 23 % används av endast L2-inlärarna.

Our essay is about the grammar structure that the participants in A- and B- level of a school in the middle of Sweden, in the subject, Swedish as a second language, process. We have collected written productions from an A-level group and a B-level group and made a comparison between them morphologically and syntactically according to the processability theory by Pienemann. Processability theory was applied to Swedish by Pienemann & Håkansson (1999), with five steps in syntax and four steps in morphology. It turned out that the B-level group had much higher processing level of grammar than the A level group and one of the reasons for this can be that grammar is explicitly taught during the first year of studying Swedish as a second language in the school we have chosen to study.

<p><p>Our essay is about the grammar structure that the participants in A- and B- level of a school in the middle of Sweden, in the subject, Swedish as a second language, process. We have collected written productions from an A-level group and a B-level group and made a comparison between them morphologically and syntactically according to the processability theory by Pienemann.</p><p>Processability theory was applied to Swedish by Pienemann & Håkansson (1999), with five steps in syntax and four steps in morphology. It turned out that the B-level group had much higher processing level of grammar than the A level group and one of the reasons for this can be that grammar is explicitly taught during the first year of studying Swedish as a second language in the school we have chosen to study.</p></p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket arbetssätt som är effektivast av grupparbete och individuellt arbete för andraspråksinlärare (L2-inlärare) vid explicit grammatikinlärning. Uppsatsen består av blandade metoder, en kvantitativ studie som jämför de båda pedagogiska arbetssätten; grupparbete och individuellt arbete bland vuxna andraspråksinlärare som studerar sfi. Den kvalitativa studien består av elevintervjuer som speglar elevernas åsikter om de olika arbetssätten. Bland eleverna gick åsikterna isär, en del ansåg att individuellt arbete var att föredra medan andra tyckte att grupparbete var ett bättre arbetssätt. En tredje åsiktvar att en kombination av de båda arbetssätten var bäst. Det framkom att studietiden spelade roll.De som studerat längst på C-kursen tyckte grupparbeten var den bästa arbetsformen medan de som studerat kortast tid föredrog det individuellaarbetssättet. Den kvantitativa studien visar ingen större resultatskillnad mellan de båda arbetssätten direkt efter explicit undervisning av ett grammatiskt moment. Däremot skiljer sig resultaten tre veckor efter undervisningstillfället. Då de som grupparbetade hade ett bättre resultat än de som arbetade individuellt. Det framkommer också,att inget av de båda arbetssätten självklart fungerar optimalt utan kräver någon typ av inlärning eller utbildning för att vara effektiva. Hur läraren organiserar undervisningen samt agerar i rollen som ledare och handledare har dessutom stor betydelse för elevernas inlärning.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare (på en högstadieskola och en skola med vuxenutbildning), som träffar elever med ett annat modersmål än svenska, har för attityd till det. Modersmålet har betydelse för lärandet inom olika skolämnen och omgivningens attityd till det språket spelar en viktig roll. Avsikten är också att undersöka vad dessa lärare har för uppfattning om vad andra elever på skolan har för inställning till, att eleverna talar ett annat modersmål än svenska på lektioner och raster. Resultaten mellan de båda skolorna och skolnivåerna ska jämföras för att se likheter och skillnader. Studien ska därför besvara följande frågor:  Vad anser lärarna att det finns för olika för- och nackdelar med att elever använder ett annat modersmål än svenska i undervisningen?  Hur tror lärarna att elevernas modersmål påverkar studieresultat/betyg?  Hur möjliggör lärarna att elever, med ett annat modersmål än svenska, får användning för sitt språk i undervisningen? En enkätundersökning har genomförts. Resultatet visar att de flesta lärarna har en positiv inställning till andra modersmål än svenska. Men de menar att andra elever tycker illa om när det talas andra språk än svenska på lektionerna. Studien visar också att lärarna anser att elevernas modersmål främjar inlärningen i övriga ämnen, och att jämförelser mellan modersmålet och svenskan ökar deras förståelse. Högstadielärarna menar dock att brister i modersmålet kan vara ett problem, eftersom eleverna kanske inte kan alla begrepp som används inom skolämnena. Då blir det svårt att förstå dem på svenska också. Vuxenlärare nämner att andra elever kan uppleva utanförskap, om de inte förstår vad som sägs i klassrumssammanhang. Högstadielärarna tycker att modersmålet varken påverkar studieresultatet bra eller dåligt. Majoriteten av vuxenlärarna anser att elevernas modersmål påverkar betygen på ett negativt sätt. Lärarna uppmuntrar sina elever att använda modersmålet i undervisningen. Översättning av ord och begrepp från svenska till modersmålet är det vanligaste sättet. Lärarnas svar har också jämförts med elevsvaren i den enkätundersökning, som genomfördes till det självständiga arbetet hösten 2018.

SFI-undervisningen är en viktig hörnsten för integration av migranter till Sverige. Tidigare studier har dock visat att SFI-kursdeltagare ofta avslutar sin kurs sent. Detta är något som försvårar integrationen av dessa grupper till samhället och medför således kostnader. Sedan 2010 har ett ekonomiskt belöningssystem, SFI-bonus, använts för att motivera eleverna. Det är i nuläget dock oklart om hur effektiva sådana belöningssystem är. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur några SFI-kursdeltagare uppfattar att SFI-bonusen påverkar deras studiemotivation jämfört med andra faktorer som påverkar motivationen. Eftersom motivationen har en stor betydelse för inlärningen, är ämnet också intressant ur ett lärarperspektiv. Kan en ekonomisk belöning fungera som ett pedagogiskt instrument och ge kursdeltagare bättre motivation? I uppsatsen kartläggs även likheter och skillnader i elevernas uppfattningar samt övriga faktorer som motiverar kursdeltagarna. Vidare diskuteras vilka elever som gynnas av detta ekonomiska belöningssystem. Studien är kvalitativ och metoden är samtalsintervju. Materialet i studien är intervjuer med åtta SFI-kursdeltagare i en stor stad i Mellansverige. De teoretiska perspektiven jag utgår ifrån i analysen är faktorer som påverkar andraspråksinlärningen, varav motivation som den viktigaste, samt attityd och det affektiva filtret. Resultaten visar att samtliga intervjupersoner anser att det är viktigt att kunna svenska, och det som motiverar kursdeltagarna mest är att kunna erhålla arbete i Sverige. SFI-bonusen säger de flesta inte påverkar deras studiemotivation alls och de gör inte heller någonting extra för att få denna bonus – dock har de en positiv attityd till att få bonusen. Hälften av eleverna har läst de kurser som krävs för att få SFI-bonusen på mindre än hälften av den utsatta tiden. De andra läser i vanlig takt och har fortfarande möjligheten till SFI-bonusen. Samtliga av de förstnämnda har läst svenska i sina hemländer, och därför kan det inte påstås att SFI-bonusen skulle ha haft en stor inverkan på deras studietakt.

I denna uppsats har svenskans ordföljd, och dess problematik för inlärare, i huvudsats och bisats i påståendesats samt huvudsats och bisats i direkta frågesatser undersökts och jämförts utifrån texter från två olika grupper som lärt sig svenska vid två skilda institutioner. Mer specifikt har felplacering av subjekt, verb och satsadverbial samt avsaknad av subjekt, verb och bisatsinledare studerats. Metoden har varit både kvantitativ och kvalitativ men även komparativ. Resultatet visar att det finns svårigheter att producera korrekt ordföljd men att skillnaderna mellan grupperna är relativt små. Problematiken följer i de flesta avseenden samma mönster och ingen grupp utmärker sig markant specifikt inom något område.

Syftet med denna studie är att utifrån existerande forskning undersöka på vilka sätt datorspel som inte är utformade i undervisningssyfte påverkar elevers vokabulär i engelska samt vilka aspekter från datorspel vi kan använda oss av i engelskklassrummet. Det finns många studier som menar att datorspel gynnar barn och ungdomars utveckling av engelskt vokabulär och språkinlärning i allmänhet. Andra studier visar att datorspel stjälper språkinlärning genom att skapa aggressivitet och fokus på fula ord. Det finns många spel som tekniskt sett har beståndsdelarna för att vara en bra miljö för andraspråksinlärare av engelska. Denna studie undersöker vad forskning säger om detta och ställer deras resultat mot och med varandra för en sammanställning. Studien berörs av artiklar som är både svenska och internationella eftersom syftet handlar om engelska för andraspråksinlärare vilket innebär att det appliceras till alla barn och ungdomar som spelar datorspel oavsett ursprung. Artiklarna vi har valt att använda oss av handlar om hur datorspel påverkar språkinlärning på ett eller annat sätt. Vi har valt att avgränsa oss till spelgenren ”mmorpg” (massivley multiplayer online role playing game) av anledningen att det är den spelgenren som enligt forskning tilltalar flest barn och ungdomar i form av intresse. Resultatet visar att datorspel kan bidra till ett utökat ordförråd i engelska för andraspråksinlärning. Dock för att datorspel ska kunna bidra till det på bästa sätt bör andraspråksinläraren ha ett intresse för datorspel eller vara villig att lägga ner mycket tid för att skapa ett intresse. Resultatet visar också att det finns aspekter från datorspel som dess uppbyggnad, design och dess mål- och belöningssystem som kan implementeras i engelskundervisningen för att bygga upp ett intresse om ämnet och skapa motivation.

Med utgångspunkt i att aktuell forskning lyfter samtal som en metod som främjar inlärning och språkutveckling i undervisningen av andraspråksinlärare, väcktes intresset att undersöka hur samtal används som arbetsform, vilket mynnade ut i denna studie.Syftet med studien är att undersöka hur lärare på gymnasieskolan arbetar med samtal för andraspråksinlärare i ämnet svenska som andraspråk. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: På vilket sätt arbetar gymnasielärare med samtal i undervisningen för andraspråksinlärare? och Vilket undervisningsmaterial används och hur används det?Den föreliggande studien utgörs av tre teoretiska ansatser; sociokulturell teori, Mercers teori om samtal och Longs interaktionsteori. Studiens teoretiska ramverk utgörs av sociokulturell teori om språksocialisation och språk som medierande redskap. Dessutom används Mercers teori om samtal och Longs interaktionsteori som syftar på andraspråksinlärning. Studien intar en hermeneutisk ansats och utgår från kvalitativ undersökningsmetod. Materialet för studien består av fältanteckningar och bakgrundsmaterial som genererades av klassrumsobservationer, under lärarnas lektioner inom arbetsområdet strukturerade samtal och diskussioner, i svenska som andraspråk 1. För analys av bakgrundsmaterial används kvalitativ innehållsanalys.Studiens resultat visar att undervisningen erbjöd både lärarlett samtal och samtal i smågrupp och vidare visar resultatet att strukturen mellan samtalsformerna skiljer sig åt. Resultatet visar att undervisningen fokuserade på samtalsstruktur och mindre på explicit undervisning av materialets innehåll, vilket i sin tur reducerade alla elevers möjlighet till samtalsinteraktion.