The purpose of this study was to examine second language learner’s possibilities to use a subject specific language in class. The literacy perspective is constant throughout the study as well as theories on second language learning and theories on conversations about texts. By answering the questions below good examples and possible difficulties with second language learning was also exemplified. In which situations where the students offered to speak subject specifically and how does the teachers motivate the ongoing conversations? In what way is conversations about texts being used as a tool for further comprehension? In what way does the second language learners benefit from the conversations? Through interviews and observations following conclusions can be made. Students are relatively often offered to use a subject specific language during class but more can be done since subject specific conversations almost never take place in the first grade. More conversations about texts from early ages is being presented as a possible solution to this issue.

Under senare tid har språk blivit ett allt större fokusområde när det kommer till inlärning. Forskning säger att det inte räcker med kunskap om matematik för att lära ut matematik. Lärare behöver också en förmåga att kommunicera ämnet till elever på ett sätt som möjliggör lärande. I detta examensarbete på avancerad nivå behandlas ämnet matematikens ämnesspecifika språk. Genom att intervjua verkande matematiklärare i årskurs sju till nio besvaras studiens syfte som är att undersöka hur matematiklärare i årskurs sju till nio arbetar och undervisar med matematikens ämnesspecifika språk samt undersöka vilka effekter lärarna upplever att arbetet har på elevers förmågeutveckling. Studiens resultat har analyserats med Vygotskij (1999) teori om lärande och språk samt Nachlieli och Tabach (2015) ramverk för matematisk diskurs. Gällande lärarnas syn på matematikens ämnesspecifika språk så var svaren ganska vaga men ändå samstämmiga i vissa definitioner såsom begrepp och att matematik och matematikens ämnesspecifika språk har en tydlig koppling. I sina svar upplevdes att lärarna är begränsade i sin uppfattning om vad det innebär att arbeta med matematikens ämnesspecifika språk. Slutsatsen som kan dras är att lärarna har en ganska vag uppfattning om hela innebörden av matematikens ämnesspecifika språk men man lyckas ändå genomföra undervisning med mycket av innehållet i matematikens ämnesspecifika språk.  Resultatet påvisar flera metoder i lärarnas arbetssätt. Exempelvis berättar lärarna att matematikens ämnesspecifika språk ska brukas på ett korrekt sätt i kommunikationen. Ett annat arbetssätt är att låta eleverna arbeta i grupper. Resultatet visar även att lärarna ser att alla de matematiska förmågorna påverkas positivt av deras arbete med matematikens ämnesspecifika språk. De slutsatser som kan dras är att lärarna jobbar på flera olika sätt med matematikens ämnesspecifika språk som var för sig uppfattas gynna eleverna i deras lärande av matematik.

Syftet med denna studie var att undersöka andraspråkselevers ämneslitteracitet i deras textproducerande uppgifter. Frågeställningarna som skulle besvaras i denna studie var hur använder sig andraspråkselever av ideationella grammatiska metaforer i sina texter?vilka röster framträder i andraspråkselevernas texter? För att besvara frågeställningarna användes den deduktiva ansatsen, det insamlade materialet analyserades mot två teorier. Dessa två teorier som användes var ideationella grammatiska metaforer och Coffins (2002) röstteori från ramverket Appraisal, vilka ingår i Hallidays systematiskt funktionell lingvistik. Resultat i studien visade att användandet av ideationella grammatiska metaforer var större i elevtexterna från årskurs 1 jämfört med årskurs 2. Trots att ordantalet i elevtexterna i årskurs 2 var större än i årskurs 1. Resultatet synliggjorde också att eleverna använde sig till största delen av den återberättande rösten från Coffins (2002) röstteori. Men det synliggjordes också att om det hade en fjärde röst, den beskrivande rösten, i röstteorin hade resultatet sett annorlunda ut. En slutsats till denna studie påvisade att eleverna inte hade svårt att använda sig av ämneslitteracitet i deras texter eftersom texterna innehöll flera ideationella grammatiska metaforer. En annan slutsats till denna studie var att det skulle behövas en fjärde röst, den beskrivande rösten, som hade underlättat för eleverna med användning av bakgrundsfakta i deras texter. Den sista slutsatsen var att historielärare måste arbeta med det ämnesspecifika språket med andraspråkselever för att de ska kunna utveckla deras språkliga register.