Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare (på en högstadieskola och en skola med vuxenutbildning), som träffar elever med ett annat modersmål än svenska, har för attityd till det. Modersmålet har betydelse för lärandet inom olika skolämnen och omgivningens attityd till det språket spelar en viktig roll. Avsikten är också att undersöka vad dessa lärare har för uppfattning om vad andra elever på skolan har för inställning till, att eleverna talar ett annat modersmål än svenska på lektioner och raster. Resultaten mellan de båda skolorna och skolnivåerna ska jämföras för att se likheter och skillnader. Studien ska därför besvara följande frågor:  Vad anser lärarna att det finns för olika för- och nackdelar med att elever använder ett annat modersmål än svenska i undervisningen?  Hur tror lärarna att elevernas modersmål påverkar studieresultat/betyg?  Hur möjliggör lärarna att elever, med ett annat modersmål än svenska, får användning för sitt språk i undervisningen? En enkätundersökning har genomförts. Resultatet visar att de flesta lärarna har en positiv inställning till andra modersmål än svenska. Men de menar att andra elever tycker illa om när det talas andra språk än svenska på lektionerna. Studien visar också att lärarna anser att elevernas modersmål främjar inlärningen i övriga ämnen, och att jämförelser mellan modersmålet och svenskan ökar deras förståelse. Högstadielärarna menar dock att brister i modersmålet kan vara ett problem, eftersom eleverna kanske inte kan alla begrepp som används inom skolämnena. Då blir det svårt att förstå dem på svenska också. Vuxenlärare nämner att andra elever kan uppleva utanförskap, om de inte förstår vad som sägs i klassrumssammanhang. Högstadielärarna tycker att modersmålet varken påverkar studieresultatet bra eller dåligt. Majoriteten av vuxenlärarna anser att elevernas modersmål påverkar betygen på ett negativt sätt. Lärarna uppmuntrar sina elever att använda modersmålet i undervisningen. Översättning av ord och begrepp från svenska till modersmålet är det vanligaste sättet. Lärarnas svar har också jämförts med elevsvaren i den enkätundersökning, som genomfördes till det självständiga arbetet hösten 2018.

Det flerspråkiga klassrummet är i dagens samhälle ett faktum inom skolan och läraresförhållningssätt till denna flerspråkighet är avgörande för hur eleverna utvecklas inomspråkundervisningen. I denna kvalitativa intervjustudie undersöks lärares förhållningssätt tilltransspråkande i praktiken inom svenskämnet, samt vad lärarna ser som orsaker till sittförhållningssätt. Det undersöks även vilka utmaningar och möjligheter som lärare upplever vidundervisning av flerspråkiga elever. Intervjuerna genomförs med fyra verksamma legitimeradelärare med olika lång arbetslivserfarenhet och ålder inom årskurserna F–3. Resultatet av studienvisar att transspråkande inte används regelbundet vid undervisning av flerspråkiga elever iämnet svenska. Orsakerna bakom detta är brist i form av tid och resurser, samt att behovenbland eleverna kan vara mycket varierande. De utmaningar som samtliga lärare upplevde medundervisningen av flerspråkiga elever var elevernas ordförståelse. Denna utmaning hade delärare med längre arbetslivserfarenhet alltid upplevt, oavsett om eleverna var uppvuxna iSverige eller inte. Andra utmaningar som de upplevde var läxor, att hitta rätt nivå på uppgifter,kontakt med vårdnadshavare samt skolkulturen. Utmaningarna skiljde sig mellan lärarnaberoende på hur mycket svenska de flerspråkiga eleverna kunde, samt om de hade tillgång tillstöttning i form av lärare i modersmål eller svenska som andraspråk. De möjligheter lärarnasåg med undervisningen av de flerspråkiga eleverna var en möjlighet till att utvecklas somlärare, samt att det var berikande för både elever och lärare att ta del av olika kulturer.

Studien kommer att belysa hur förskollärare och lärare ser på den egna flerspråkiga undervisningen. Studien behandlar tidigare forskning och intervjuer med både lärare och förskollärare. Tidigare forskning och statistik visar att barn med annan bakgrund har sämre betyg än elever med svensk bakgrund, frågan är då om det här kan förebyggas redan i förskolan. Syftet med studien är att få reda på förskollärares och lärares syn på språkundervisning med de barn som har svenska som andraspråk. Forskningen sker genom tidigare forskning och studier kring ämnet och kvalitativa intervjuer med både lärare och förskollärare för att få en tydlig inblick i de olika verksamheterna. Syftet kommer besvaras genom fyra frågeställningar. Metoden är en kvalitativ intervjustudie som behandlar strukturerade intervjuer. Resultatet av studien blev att det finns stora utvecklingsområden i förskolans undervisning kopplat till att barn med annat modersmål än svenska ska få till sig och möta sitt modersmål även på förskolan. Förskollärare anser sig inte ha kompetens till arbetet och eftersträvar verktyg och stöttning i sitt fortsatta arbete. Vilja finns där och många förskollärare belyser vikten av att arbeta flerspråkigt. Skolans undervisning är individanpassad där lärare som är delaktiga i studien inte anser att deras undervisning har en större utmaning för att lära ut till barn med annat modersmål än andra behov som finns i de olika klasserna/barngrupperna. Samtidigt belyser andra lärare att det är en stor utmaning att lägga undervisningen på individnivå. Den stöttning som lärare i skolan får är en språkstödjare som finns till hands för barn som behöver få undervisningen översatt till deras modersmål. De resurserna finns till på skolor med högt behov men saknas på skolor där behovet finns men upplevs som lågt. Anledningar till varför det är ett större antal elever med utländsk bakgrund som blir underkända i olika ämnen diskuteras också i studien. De språkstödjare som finns i skolan efterfrågas även till förskolorna då förskollärare anser att behovet av resursen är stort.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle där det talas många olika språk och trots den språkliga mångfalden sker enligt (Cummins, 2017) undervisningen på svenska. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare arbetar med flerspråkighet utifrån läroplanens undervisningsbegrepp. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare som arbetar inom ett mångkulturellt område. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp av ett normkritiskt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att förskollärare känner sig osäkra kring sin kunskap i att undervisa flerspråkiga barn samt att de saknar förutsättningar i att bedriva en likvärdig undervisning. I resultatet blir det även synligt att förskollärarna upplever att det är upp till varje enskild pedagog och dess vilja när det kommer till att bedriva undervisning med en flerspråkig barngrupp. De strategier och metoder förskollärarna beskriver att de besitter är något de fått från erfarenhet och eget engagemang.

Rapporter visar att elever med utländsk bakgrund presterar sämre i matematik än elever med svensk bakgrund i grundskolan. Vad det beror på är inte fastställt men socioekonomisk bakgrund, det svenska skolsystemets kapacitet för att utbilda elever med utländsk bakgrund och språkkunskaper i svenska diskuteras som möjliga orsaker (Skolverket, 2019). Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares uppfattningar om likvärdighet och inkludering i matematikundervisning när det gäller andraspråkselever, samt deras faktiska undervisningsstrategier. Fyra undervisande lärare i mellanstadiet och en studiehandledare intervjuades. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades sedan genom kodning och tematisering för att hitta gemensamma mönster men också skillnader. Resultatet visade att alla lärare uttrycker att andraspråkselever ska få den undervisning de behöver och att alla elever ska vara med. Hur lärare sedan arbetar i matematikundervisningen för att uppnå detta skiljer sig åt. Det var en lärare som stack ut i sin matematikundervisning då hen främst utgår från arbete i helklass och ett flerspråkigt förhållningssätt. Gemensamt för alla lärare är att de anser kartläggning, översättning och begreppsutveckling samt stöttning av andraspråkselever som särskilt viktigt i matematikundervisningen.

Syftet med uppsatsen är att se hur Garcías (2009a: 318ff) principer om social rättvisa och social träning kan tillämpas i grupper med flera olika förstaspråk. I min studie undersöker jag hur en lärare förhåller sig till dessa två strategiska principer vid arbetet med flerspråkighet som resurs i en femteklass. Jag har använt mig av fallstudie och metodologisk triangulering, en metodkombination bestående av observation, enkät och intervju.   Resultatet visar att lärarens arbete till stor del tar fasta på Garcías två strategiska principer. Läraren arbetar mycket för att elevernas attityd till varandras språk ska vara positiv och uppmuntrande. Skolan har ett flerspråkigt perspektiv med fokus på positiv förstärkning men det saknas utsmyckningar i skolans lokaler och litteratur på andra språk. Läraren arbetar aktivt med att integrera elevernas förstaspråk i undervisningen och hennes arbete har spridit sig till andra lärare men hon saknar mer samarbete med modersmålslärarna. Alla elever använder flera språk under en dag och har utvecklat sina språkkunskaper under läsåret. Föräldrarna till eleverna är mer insatta i sina barns skolarbete nu, detta tack vare hennes fokus på flerspråkighet. En svårighet är att alla språk inte har minst två talare i klassen vilket gör att alla elever inte kan använda sitt förstaspråk för att skapa ”sense-making”.

Studiens syfte är att undersöka hur flerspråkiga gymnasieelever som studerar svenska som andraspråk samt deras respektive lärare upplever att tidigare inlärda språk används i undervisningen. Vidare ämnar studien analysera huruvida respondenternas upplevelser överensstämmer med translanguaging som pedagogiskt perspektiv. Forskningsstrategin består av en metodkombination med en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjuundersökning. Utifrån ett bekvämlighetsurval insamlades enkätsvar från sex lärarrespondenter och deras sju klasser med sammantaget 87 elever. Åtta av dessa elever deltog sedan i två ljudinspelade fokusgruppssamtal. Datan analyserades sedan utifrån ett translanguagingperspektiv. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att det förekommer elevstyrd translanguaging i samtliga klasser och att samtliga lärare ställer sig positiva till flerspråkighet. Men för att translanguaging ska räknas som pedagogisk strategi behöver lärarna vara mer explicita i sin uppmuntran till flerspråkande samt planera in flerspråkiga uppgifter mer kontinuerligt.

Sammanfattning Sverige är ett kulturellt heterogent samhälle, och på skolorna runt om i Sverige finns därför en stor språklig variation. Det betyder att det ställs allt högre krav på lärare att hitta fungerande strategier för att stärka och stötta flerspråkiga elevers språkutveckling i relation till att det föreligger en resultat-klyfta mellan olika elevgrupper. Syfte Syftet med denna undersökning är att synliggöra hur grundskollärare förhåller sig till flerspråkiga elever och deras språkliga resurser samt undersöka vilka undervisningsmetoder som används i svenskundervisningen för att stötta och främja andraspråkselevers språkliga utveckling i svenskämnet. Frågeställningarna är; Hur beskriver lärare sitt förhållningssätt till flerspråkiga elever och deras språkliga resurser? samt Vilka undervisningsmetoder används för att stötta flerspråkiga elever i svenskundervisningen? Metod Studien utgår från en kvalitativ metod i form av intervjuer med sju stycken verksamma lärare. Denna undersökning avgränsades till att bara inkludera lågstadielärare. Studiens utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet samt Jim Cummins teorier om andraspråksinlärning. Resultat Lärarna i denna studie har en positiv syn på flerspråkighet och betonar vikten av ett medvetet förhållningssätt och tryggt klassrumsklimat vid arbete med andraspråkselever. Vidare framgår det i resultatet att lärarna ger utrymme för eleverna att använda sina förstaspråk i klassrummet och att lärarna jobbar för att andraspråkselever ska utveckla sina kulturella och språkliga identiteter. Det framkommer även att lärarna behöver förhålla sig till flera svårigheter som är relaterade till att undervisa flerspråkiga elever, men att lärarna trots detta har en positiv syn på flerspråkighet. Vidare framgår det att lärarna använder flera olika metoder och strategier för att stötta andraspråkseleverna i deras språkliga utveckling. Samtliga lärare använder visuella stöd och digitala verktyg för att tydliggöra undervisningen, samt kooperativt lärande och mycket stöttning. Ytterligare en resurs som merparten av lärarna använder är studiehand-ledare. Det framkommer även att lärarna inte inkorporerar elevernas förstaspråk i den utsträckning som forskningen menar är lönsamt för flerspråkiga elever. Endast två lärare i denna studie använder en flerspråkig undervisningsstrategi, translanguaging. Studiens slutsats är att det finns en okunskap och osäkerhet bland verksamma lågstadielärare när det kommer till flerspråkiga undervisningsstrategier och att lärarna behöver fördjupade kunskaper om flerspråkig undervisning för att implementera det.

The aim of the study is to investigate how multilingualism can be expressed in a classroom. With the aid of a qualitative approach applying the sociocultural perspective and with translanguaging as a theoretical framework, a fifth-grade class has been observed during three lessons in Swedish and mathematics. The class teacher was also asked to answer questions by email about how the pupils’ multilingualism was manifested in the classroom. The result shows that the teacher promotes the pupils’ opportunities for developing knowledge, language and identity by letting them translate words and summaries of texts from Swedish into their mother tongue. The pupils are helped by being allowed to use their multilingualism since they can help each other with words they do not understand and can carry on conversations with each other with no linguistic obstacles. By working in language groups, the pupils are allowed to converse with each other by switching between their languages and thereby creating further conditions for accomplishing the tasks with which they are presented.