<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur väl eleverna når de nationella målen för årskurs 3 i matematik rörande längd och mätning. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur stor förståelse eleverna i årskurs 3 och 4 har av längdbegreppet.</p><p>45 elever ur årskurs 3 och 4 deltog i undersökningen som består av enkäter och intervjuer. Två olika modeller har använts för analys av elevernas svar. Den ena är Lowerys modell som innefattar tre faser. Denna modell är inriktad mot vad eleverna kan inom mätning. Den andre är Battistas modell som är uppdelad i tre nivåer och fokuserar på elevers förståelse av längdbegreppet.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att eleverna i årskurs 4 når de uppnåendemål för årskurs 3 som rör jämförelse, uppskattning och mätning av längder. Eleverna i årskurs 3 klarar också av jämförelse och mätning men har svårare för uppskattning av längder.</p><p>Av resultatet framgår även att både eleverna i årskurs 3 och 4 har en del kvar för attuppnå full förståelse för längdbegreppet.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elevers självskattade kunskap i förhållande till målen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hälsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad. Stämmer elevernas självskattade kunskap överrens med de nationella målen som ska vara uppnådda efter avslutad kurs i Idrott och hälsa A 100 p? Hur skiljer sig den självskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad? Metod I denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter. En kvantitativ undersökning var lämplig för studien då den behandlade en bred syn på elevernas självskattade kunskaper beträffande uppnåendemålen inom kursen Idrott och hälsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet från åtta klasser, varav fyra klasser var från en storstad och fyra var från en mindre stad. Till grund för enkäten ligger skolverkets nationella mål för kursen Idrott och hälsa A 100 poäng. Målen konkretiserades till frågor där eleverna fick skatta sin kunskap på en sexgradig skala. Resultat Resultaten visar att knappt 50 % av eleverna upplever att de har de kunskaper som står utskrivna i målen. De frågor som skiljde sig mest från de övriga frågorna var gällande friluftsliv och dans. Den enkätfråga som eleverna skattade sig ha lägst kunskap i, var frågan beträffande huruvida eleverna var förtrogna med några utvalda danser, såsom bugg, salsa och vals. Uppnåendemålet som flest självskattar sig ha kunskap om är målet: hur olika faktorer påverkar människors hälsa. Slutsats Slutsatsen sammanfattas med att det råder tydliga brister när det handlar om elevernas självskattade måluppfyllelse. Om denna studie speglar verkligheten är det uppenbart att någon förändring krävs, då 50 % av eleverna i studien självskattar att de inte når uppnåendemålen. Det krävs enligt oss en diskussion om vart idrottsämnet är på väg, ska det vara ett kunskapsämne eller är det enbart ett avlastningsämne från den teoretiska undervisningen? / Aim The aim of this study is to examine students' estimates of knowledge in regards of the goals in the national curriculum, in the course Physical Education A, as well as to examine whether there is a difference when comparing a big city and a smaller town. Are students´ real knowledge equal to the national goals to be achieved after completing the course in Physical Education A 100 p? How does self-rated knowledge differ from students in a big city versus students in a small town? Method In our thesis, we have used a quantitative method in form a questionnaire.  A quantitative study was suitable for this study because it considered a relatively broad view of students´ self-rated knowledge regarding the achievements of goals in the course Physical Education A. A total of 170 students from eight classes - four classes from a big city, and four from a smaller town - participated in the study. The basis for the survey is the National School Board's goals for the Physical Education course. The goals were made to question and the students rated their knowledge on a six-point scale.   Results The results showed that about 50 % of the students felt that they have the knowledge which is printed in the National School Board's goals. The subject that differed most from the other questions were outdoor life and dance. The survey question that students are estimated to have a minimum knowledge of was the question as to whether the students were familiar with some selected dances, such as jive, salsa and waltz.  The goal that most students estimate that they have knowledge in was the goal: how different factors affect human health. Conclusion The conclusion is that there is a clear weakness regarding students' goals achievement. If this study reflects reality, it is obvious that a change is required, when 50 % of all pupils do not estimate that they achieve the National School Board's goals. It requires a discussion of where physical education is heading; should it be a knowledge-topic or is it only to be viewed as a relief from the substance of the theoretical teaching?

Syftet med denna studie är att undersöka hur väl eleverna når de nationella målen för årskurs 3 i matematik rörande längd och mätning. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur stor förståelse eleverna i årskurs 3 och 4 har av längdbegreppet. 45 elever ur årskurs 3 och 4 deltog i undersökningen som består av enkäter och intervjuer. Två olika modeller har använts för analys av elevernas svar. Den ena är Lowerys modell som innefattar tre faser. Denna modell är inriktad mot vad eleverna kan inom mätning. Den andre är Battistas modell som är uppdelad i tre nivåer och fokuserar på elevers förståelse av längdbegreppet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna i årskurs 4 når de uppnåendemål för årskurs 3 som rör jämförelse, uppskattning och mätning av längder. Eleverna i årskurs 3 klarar också av jämförelse och mätning men har svårare för uppskattning av längder. Av resultatet framgår även att både eleverna i årskurs 3 och 4 har en del kvar för attuppnå full förståelse för längdbegreppet.

I skolan råder ett pågående reformarbete för att öka elevernas måluppfyllelse. Nya metoder och förhållningssätt gör entré i en pressad skolvardag. En av dessa metoder är Lösningsfokus (LF). Syftet med denna studie var att undersöka om och hur LF har en funktion i skolans arbete mot att nå måluppfyllelse. Studien syftade också till att jämföra LF med relationell pedagogik och utforska hur de båda bidrar i skolans praktiska undervisningsarbete. För att svara på frågeställningarna genomfördes en explorativ jämförande litteraturstudie. I studien framkom att LF kan bidra med verktyg för att stimulera elevers resurser och motivation för att nå ett mål och finna lösningar på avgränsade problem. Resultatet från artiklarna om relationell pedagogik tyder på att autentiska pedagogiska relationer underlättar lärandet och kan därmed ge eleverna större förutsättningar att nå de nationella målen för skolan. Relationens betydelse för lärande framträder som viktig i både LF och relationell pedagogik. I de studerade artiklarna om relationell pedagogik är det tydligt att den mellanmänskliga relationen är fundamental för god undervisning. Relationen är den plats där lärande sker och central för elevens utveckling mot att uppnå skolans mål. I LF kan relationen ses som ett medel för att nå måluppfyllelse. Både LF och relationell pedagogik framhåller ett icke auktoritärt förhållningssätt där elevens verklighet beaktas och respekteras. Fortsatt forskning på hur LF och relationell pedagogik skulle kunna kombineras vore ett värdefullt kunskapstillskott till skolans praktik.

Studien kommer att belysa hur förskollärare och lärare ser på den egna flerspråkiga undervisningen. Studien behandlar tidigare forskning och intervjuer med både lärare och förskollärare. Tidigare forskning och statistik visar att barn med annan bakgrund har sämre betyg än elever med svensk bakgrund, frågan är då om det här kan förebyggas redan i förskolan. Syftet med studien är att få reda på förskollärares och lärares syn på språkundervisning med de barn som har svenska som andraspråk. Forskningen sker genom tidigare forskning och studier kring ämnet och kvalitativa intervjuer med både lärare och förskollärare för att få en tydlig inblick i de olika verksamheterna. Syftet kommer besvaras genom fyra frågeställningar. Metoden är en kvalitativ intervjustudie som behandlar strukturerade intervjuer. Resultatet av studien blev att det finns stora utvecklingsområden i förskolans undervisning kopplat till att barn med annat modersmål än svenska ska få till sig och möta sitt modersmål även på förskolan. Förskollärare anser sig inte ha kompetens till arbetet och eftersträvar verktyg och stöttning i sitt fortsatta arbete. Vilja finns där och många förskollärare belyser vikten av att arbeta flerspråkigt. Skolans undervisning är individanpassad där lärare som är delaktiga i studien inte anser att deras undervisning har en större utmaning för att lära ut till barn med annat modersmål än andra behov som finns i de olika klasserna/barngrupperna. Samtidigt belyser andra lärare att det är en stor utmaning att lägga undervisningen på individnivå. Den stöttning som lärare i skolan får är en språkstödjare som finns till hands för barn som behöver få undervisningen översatt till deras modersmål. De resurserna finns till på skolor med högt behov men saknas på skolor där behovet finns men upplevs som lågt. Anledningar till varför det är ett större antal elever med utländsk bakgrund som blir underkända i olika ämnen diskuteras också i studien. De språkstödjare som finns i skolan efterfrågas även till förskolorna då förskollärare anser att behovet av resursen är stort.

Vid en nyproduktion på en byggarbetsplats uppgår avfallet till 5-15 % av byggnadsmaterialet. Det finns system att minska byggavfall men ett stort problem är bristen på motivation att införa dem eftersom byggföretagen inte kan se någon kortsiktig förtjänst. Ett steg för att öka motivationen är då att ge personalen utbildning i avfallsminskningsåtgärder och de förtjänster det kan leda till.Syftet är att kortfattat beskriva hur miljöutbildningar kan se ut. Även hur arbetsledning och hantverkare anser att utbildning påverkar deras motivation till källsortering och minsking av avfall under byggprocessen och vad de kan se för hinder till detta.Studien genomfördes som en enkätundersökning och delades ut till ca 60 personer fördelat över fem arbetsplatser. Både ledning och hantverkare har ingått. Telefonintervjuer samt personliga intervjuer har använts för att komplettera enkäterna.Studien visar att utformningen på dagens miljöutbildning inte tycks påverka motivationen, vare sig hos ledning eller hantverkare, att förbättra källsortering och att minska mängden avfall ute på byggarbetsplatser. Däremot anser de som gått miljöutbildning att den påverkat deras arbetssätt med att källsortera och att minska mängden avfall. / At a new production process at a construction site, 5-15% of the total building material becomes construction waste. There are several systems to reduce the construction waste; however, companies don’t recognize the short-term profit hence the lack of motivation to implement them. To educate the personnel in waste disposal is one way to increase the motivation in the implementation of these systems.The purpose of this paper is to describe how environmental education can be designed and also how managers and workers believe that education affects their motivation to waste disposal and the minimizing of construction waste during the production process and what obstacles they might have.A survey has been the methodological tool in require the information that this thesis need. This survey included five different construction sites, and had in total 60 participants, including both managers and workers. To complement this survey, telephone interviews and personal interviews has been conducted.The result from study carried out, shows that today’s education within in this matter, does not influence in the rise of motivation of improving the care of waste disposal, neither for the mangers nor the construction workers. However, the ones required the education consider themselves affected in their way of taking care of waste disposal and their mindset in reducing the amount of construction waste.