This thesis examines Folkpartiets (FP) view of the Swedish school from 1990 until 2014. During this time, the media depicts Folkpartiet (FP) as increasingly conservative. Quotes from their party programs and election manifestos during this period is analysed to try to find out if this is indeed the matter. The thesis is predominantly qualitative and both the Swedish school and Folkpartiets (FP) history is described. In the theoretical part describes also both the liberalism and the conservatism as ideologies. In terms of results it appears that Folkpartiet (the Liberal Party) has changed in a more conservative direction. Alternatively is a discussion if it can be about a more social liberal orientation instead.

Syftet med föreliggande studie är att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lärares upplevelser av den thailändska religionen. Uppsatsens frågeställningar: · Hur upplever eleverna att de påverkas av att gå i en svensk skola utomlands? · Hur beskriver lärarna att de arbetar med undervisningen i religion på en svensk skola utomlands? · Hur upplever eleverna den thailändska religionen i skolan? Finns det några likheter eller skillnader, enligt lärare och elever, med svenska skolan hemma, när det gäller religionsundervisningen? Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lärarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utsträckning på skolan utomlands. Undersökningen visade även att lärarna upplevde att det fanns många likheter med religionsundervisningen i Sverige såsom kursplaner och ämnets innehåll medan de ansåg däremot att det som skiljde dem åt var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lärarledd tid på skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen på olika vis och med olika djup kunskap beroende på hur länge de varit på plats i Thailand.

<p>Syftet med föreliggande studie är att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lärares upplevelser av den thailändska religionen. Uppsatsens frågeställningar:</p><p>· Hur upplever eleverna att de påverkas av att gå i en svensk skola utomlands?</p><p>· Hur beskriver lärarna att de arbetar med undervisningen i religion på en svensk skola utomlands?</p><p>· Hur upplever eleverna den thailändska religionen i skolan? Finns det några likheter eller skillnader, enligt lärare och elever, med svenska skolan hemma, när det gäller religionsundervisningen?</p><p>Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lärarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utsträckning på skolan utomlands. Undersökningen visade även att lärarna upplevde att det fanns många likheter med religionsundervisningen i Sverige såsom kursplaner och ämnets innehåll medan de ansåg däremot att det som skiljde dem åt var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lärarledd tid på skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen på olika vis och med olika djup kunskap beroende på hur länge de varit på plats i Thailand.</p>

Denna studie undersöker hur lärare anser att de kan stärka elevers ord- och begreppsförståelse för att uppnå läroplanens kunskapskrav i det svenska språket. På grund av globaliseringen väljer många familjer att bostätta sig utomlands vilket medför att det bedrivs många svenska skolor runt om i världen. Studien utgår ifrån en svensk skola i England, där fyra lärare i de tidigare åren har intervjuats. Intervjuerna genomfördes via skype vilket medför både positiva och negativa konsekvenser för studien. Studien fokuserar bland annat på ord- och begreppsförståelse, lärarbakgrund, förväntningar samt elever med ett annat modersmål. Resultatet av studien visar att lärarna var medvetna om vikten av att arbeta med ord- och begreppsförståelse samt att eleverna tenderar att ha en lägre ord- och begreppsförståelse på en svensk skola i England än på en svensk skola i Sverige. Lärarna poängterar att arbetet med ord- och begreppsförståelse sker mer medvetet på grund av att eleverna är tvåspråkiga. Resultatet visar att förväntningar från föräldrar och lärare påverkar elevernas kunskapsutveckling. Lärarna uppfattar att föräldrarnas förväntningar i på skolan i England skiljer sig från förväntningarna i Sverige i form av att de har högre krav på skolan och lärarna än på deras barn.

Begreppet hållbar utveckling myntades 1987 av Brundtlandskommissionen och sedan 2005 har det satsats på utbildning inom området. Även om synen på hur undervisning ska bedrivas har förändrats över tid så är vikten av att undervisa om hållbar utveckling lika aktuell idag. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för hur undervisning bedrivs inom hållbar utveckling i svensk skola. Studien presenterar olika undervisningssätt för hållbar utveckling. Forskningsfrågorna vi har besvarat: På vilka sätt kan undervisning bedrivas inom hållbar utveckling? Och Vilka för och nackdelar finns med de olika undervisningssätten? I resultatet ges en grundlig presentation av olika undervisningssätt, det tas även upp för- och nackdelar med samtliga. Resultatet presenterar övergripande perspektiv på undervisningen för hållbar utveckling och på vilka olika sätt undervisning för hållbar utveckling har bedrivits samt hur den kan bedrivas. Undervisningssätten jämförs sedan i diskussionen där även andra faktorer som kan påverka undervisningen tas upp. I studien förespråkar flera av författarna ett holistisk perspektiv på undervisningen samt att en pluralistisk undervisningstradition är gynnande i undervisningen om hållbar utveckling. Det framgår även att det är viktigt för elever att knyta an till naturen för att kunna få en djupare förståelse för innebörden av hållbar utveckling samt för att kunna ta ställning i frågor som rör hållbarhet.

Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ”den endimensionella rationaliteten”. Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall. Analysen av läroplanerna kan avslöja flera tydliga kopplingar till olika organisationsteorier och en klar tendens mot likriktning går att urskilja i den nya läroplanen i förhållande till den gamla. Strävansmål och individuell utveckling har ersatts med detaljstyrt centralt innehåll och kunskapskrav. Bland annat återfinns en utökad standardisering, centralisering och kontroll över skolan som är förenlig med traditionella organisationsteorier. Studien vill varna för att konsekvenserna av ett instrumentellt förhållande till kunskap i skolan mycket väl kan bli dramatiska då det hämmar kreativitet och lust för lärandet. Faktorer som istället bör vara i centrum för att driva Sverige som kunskapssamhälle framåt genom den globala konkurrensen.

No description available.

Den här kvalitativa studien undersöker nyanlända elevers perspektiv på undervisningen i det svenska språket och hjälpen de får av lärare. Den utgår från elevernas perspektiv kring vad de upplever som bra, men även vilka förbättringsmöjligheter som finns för en mer gynnsam undervisning. Därför leder detta oss till frågan: “Vilka uppfattningar har nyanlända elever i årskurs F-3 om lärande i ämnet svenska?”  För att få fram ett resultat har 10 nyanlända elever intervjuats i två olika skolor som ligger i två olika kommuner. Tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar och avhandlingar har även har presenterats och används vid analys. för ett resultat och analys. Arbetet utgår från Scaffolding/Zone of proximal development, barndomssociologi samt kooperativt lärande. I resultatet framkommer det att nyanlända elever inte tar hjälp av sitt modersmål i ordinarie undervisning för att lära sig det svenska språket lika mycket som det framgår i forskningen. Dock tycker eleverna att studiehandledningen är bra, att det är gynnsamt samtidigt som de lär sig. Däremot hade eleverna inte starka åsikter om det, därav fick vi korta svar. De nyanlända eleverna lär sig det svenska språket genom att ta vara på sina klasskompisar. Det vill säga att de tar hjälp av sina klasskompisar genom att ställa frågor när de inte förstår, kollar av, lyssnar på kompisarna när de pratar svenska genom att memorera det de säger och försöker kommunicera med de samtidigt. Detta görs genom ett socialt samspel. Samtidigt brukar de även vända sig till sina klasskompisar för att be om hjälp, då de av olika anledningar inte alltid känner en trygghet till att fråga lärare. Detta beror på att lärare ibland inte kommer med goda metoder till att lära eller förklara det svenska språket, enligt de nyanlända eleverna.

Skolan har i uppdrag att lära alla elever att läsa och skriva för att på så vis nå framgång i samhället. Med försämrade resultat i både PIRLS och PISA råder det inga tvivel om att man behöver satsa mer på läsningen i den svenska skolan.  Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga vad forskning säger om den tidiga läsundervisningen i svensk skola samt att undersöka vilka faktorer som anses vara framgångsrika enligt forskningen. Med hjälp av sökord och urvalskriterier kunde vi finna 14 artiklar i olika databaser. Vi har valt att avgränsa forskningen geografiskt till Sverige samt åldersmässigt till lågstadiet. Avgränsningar har också varit peer reviewed eller refereegranskad forskning publicerad efter år 2008.   Syftena i de olika artiklarna var att undersöka elevers kunskaper inom läsning eller undersöka lärares perspektiv på läsundervisningen. De inkluderade artiklarna delas in i kvantitativa studier och kvalitativa studier där uppdelningen blev relativt jämn. Artiklarna kartlades i de två kategorierna utifrån studiernas syften, metoder, urval samt resultat. I studierna med kvantitativa metoder var resultatet att elevers läsförmåga kan utvecklas med hjälp av interventioner. De kvalitativa studierna redovisar lärares syn på vad som krävs för att elever ska lyckas med sin läsning. Utifrån kartläggningen av artiklarna gjordes en fördjupad analys utifrån temat ”framgångsfaktorer i läsundervisningen” där framgångsfaktorerna är variation, anpassning och kontextuella faktorer.   De didaktiska implikationerna lyfts i diskussionskapitlet. I vår kommande yrkesroll som lärare är krävs förmåga att anpassa och variera läsundervisningen för att på så vis kunna stötta samtliga elever i deras läsutveckling. De kontextuella faktorerna såsom goda relationer och social trygghet behöver också tas i beaktande.

The following study has focused on textbooks for Swedish equivalent to middle school and high school called högstadiet, in order to put to light the text presentations of democracy in these textbooks published after the latest Swedish school reform called Lgr11. The material consisted solely of these textbooks specifically adapted for the subject of social studies. The purpose of the study has been to see in what manner democracy was presented via applying the theory by Niklas Ammert that concerns a kind of qualitative method to categorization of text. The interest of the subject derives partly from our teacher education and partly from the previous research conducted by Agneta Bronäs (2000) as well as the one conducted by Kurt Wicke (2019). The research of both of these studies by Bronäs as well as the one by Wicke showed clearly that democracy was presented in a normative manner in the textbooks for social studies in Swedish Upper Secondary School, and partly from that reason our interest arose concerning the presentation of democracy in Swedish compulsory school called högstadiet. Performing a systematic and meticulous text and idea analysis in Swedish on the material of five such school books using the theory by Ammert, we found that these textbooks used all of Ammert’s text presentation categories and that some of them were indeed normative. The categories presented by Ammert’s theory are called konstaterande framställning, förklarande framställning, reflekterande/analyserande framställning, and normativ framställning. Since the result of this study showed that all of these were present in our material, including the normative category, our results go along the grains of former research. But since this study is the first of its kind to perform this kind of method on textbooks for social studies for högstadiet, our research has contributed to modern political science.