<p>Syftet med studien är att undersöka hur Intraprenad kan fungera inom äldreomsorgen. I uppsatsen beskrivs och analyseras betydelsen av Intraprenad som en form att organisera det inre arbetet inom äldreomsorgens verksamheter, sett ur ledningsperspektiv och personalperspektiv. Förändringar som uppstått i personalens arbetssituation, samt fördelar och nackdelar med Intraprenad problematiseras och analyseras på organisationsnivå. I studien används en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Uppsatsen består dels av en genomgång av tidigare forskning inom området, samt insamlat empiriskt material av tre slag, intervjuer med ansvariga chefer inom verksamheten, skriftliga frågeformulär till ledningsgruppen för Intraprenaden samt enkäter till hela personalstyrkan på Intraprenaden, för att få reda på vilka erfarenheter och föreställningar som finns. Resultatet är bearbetat och kategoriserat i teman, som vi operationaliserat fram utifrån teori, tidigare forskning, samt det empiriska underlaget från vår b-uppsats. Under arbetet med framtagning av enkäten har vi även använt oss av våra intervjuer. Driftsformens betydelse för organisationens sätt att fungera diskuteras i relation till tidigare forskning och med hjälp av några centrala begrepp från Nyinstitutionell teori samt från New Public Manegement. Resultatet från personalenkäten visar att personalen är mer engagerad och känner större meningsfullhet i sitt arbete, sen Intraprenaden infördes. I frågeformuläret beskriver ledningsgruppen för Intraprenaden att de känner och tar ett ännu större ansvar nu. På ledningsnivå finns det intentioner att bland annat få ut besluten så långt ner i verksamheten som möjligt. Det råder stor samsyn mellan personalens och ledningens erfarenheter och föreställningar om Intraprenadens positiva konsekvenser för verksamheten, så här ett år efter genomförandet.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur Intraprenad kan fungera inom äldreomsorgen. I uppsatsen beskrivs och analyseras betydelsen av Intraprenad som en form att organisera det inre arbetet inom äldreomsorgens verksamheter, sett ur ledningsperspektiv och personalperspektiv. Förändringar som uppstått i personalens arbetssituation, samt fördelar och nackdelar med Intraprenad problematiseras och analyseras på organisationsnivå. I studien används en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Uppsatsen består dels av en genomgång av tidigare forskning inom området, samt insamlat empiriskt material av tre slag, intervjuer med ansvariga chefer inom verksamheten, skriftliga frågeformulär till ledningsgruppen för Intraprenaden samt enkäter till hela personalstyrkan på Intraprenaden, för att få reda på vilka erfarenheter och föreställningar som finns. Resultatet är bearbetat och kategoriserat i teman, som vi operationaliserat fram utifrån teori, tidigare forskning, samt det empiriska underlaget från vår b-uppsats. Under arbetet med framtagning av enkäten har vi även använt oss av våra intervjuer. Driftsformens betydelse för organisationens sätt att fungera diskuteras i relation till tidigare forskning och med hjälp av några centrala begrepp från Nyinstitutionell teori samt från New Public Manegement. Resultatet från personalenkäten visar att personalen är mer engagerad och känner större meningsfullhet i sitt arbete, sen Intraprenaden infördes. I frågeformuläret beskriver ledningsgruppen för Intraprenaden att de känner och tar ett ännu större ansvar nu. På ledningsnivå finns det intentioner att bland annat få ut besluten så långt ner i verksamheten som möjligt. Det råder stor samsyn mellan personalens och ledningens erfarenheter och föreställningar om Intraprenadens positiva konsekvenser för verksamheten, så här ett år efter genomförandet.

År 1993 startade en verksamhet på Lärarhögskolan i Malmö som fick namnet Syo-jouren. Detta innebar en verksamhet som bedrevs från en fast plats där de studerande fick möjlighet att omsätta sina förvärvade kunskaper praktiskt. Dessa kunskaper kunde människor av alla slag få ta del av genom att de besökte Syo-jouren för att få oberoende och kostnadsfri vägledning samt information om utbildningar och yrken. Sju år senare i september år 2000 lämnade jouren av olika omständigheter sin ursprungliga lokal och flyttade till Studentcentrum där den tidigare bland allmänheten, så populära verksamheten började tappa sin form genom att det var två olika organisationer med olika mål som möttes.När vi påbörjade vår utbildning hängde Syo-jourens verksamhet lite "i luften" genom att den inte längre hade någon fast lokal utan istället var utspridd på olika praktikplatser. Detta gjorde att det var lite svårt att förstå vad som egentligen var syftet med verksamheten och vår tanke med undersökningen blev att försöka ge en samlad bild av Syo-jourens utveckling, kombinerat med en historisk tillbakablick. Vi bestämde oss också för att undersöka vilka attityder som fanns hos de studenter som varit en del av Syo-jouren i sin pågående utbildning till studie- och yrkesvägledare på Malmö högskola. (2002-2005)Metoden för detta blev en kvalitativ undersökning där vi utöver intervjuer med ovanstående studenter även intervjuade personer ur utbildningsledningen, styrelseordföranden i Syo-jouren samt även den person som startade Syo-jouren. Vi studerade jourens verksamhet ur bland annat ett organisatoriskt perspektiv för att få en uppfattning om hur en organisation kan bedrivas. Eftersom vi var väl medvetna om att de problem vi upplevt i verksamheten kan ha olika ytterligare förklaringar valde vi också att studera förändringar, motivation samt ledarskap.Bland de studerande var attityderna om Syo-jouren blandade, de uppskattade möjligheten att få praktisk erfarenhet men kvaliten på praktikplatserna varierade kraftigt och en stor del menade att Syo-jouren i dess nuvarande form borde avvecklas.

Sammanfattning/ AbstractDetta är en studie om specialpedagogiskt arbete på organisationsnivå. Studien undersöker via fokusgrupper vad olika aktörer (gymnasielärare, rektorer, elevhälsopersonal, förvaltningschef, elevhälsochef) uttrycker om elevhälsa och vad som kan hindra respektive bidra till positiv utveckling av elevhälsan på en gymnasieskola, ur ett organisationsperspektiv. Deras svar har tolkats in i Bolman och Deals (1995) olika organisationsperspektiv: Strukturellt, Human-resources, politiskt och symboliskt perspektiv.I samband med nya gymnasiereformen GY11 och den nya skollagen implementeras elevhälsoteam för varje rektorsområde i en gymnasieskola som inte haft ett organiserat elevhälsoarbete tidigare, specialpedagoger anställs och samtidigt genomförs en organisationsförändring på rektorsnivå. Detta skapar en viss turbulens i organisationen.Detta är en hermeneutisk, fenomenografisk studie med kvalitativ ansats, där fokusgrupper använts som intervjumodell, för att samla utsagor från aktörerna, och se om aktörernas utsagor utvecklas under samtalet. Fokusgrupper är ett arbetssätt hämtat ur socialpsykologin och socialkonstruktionismen.Det framkommer i intervjusvaren att aktörerna definierar elevhälsa olika, vilket indikerar att elevhälsan behöver bli tydligare i organisationen. Särintressen, brist på delaktighet, brist på gemensamt förhållningssätt, brist på resurser och brist på gemensam vision är några hinder, på organisationsnivå, för att utveckla elevhälsan, som aktörerna uttryckt. Tydliga strukturer på organisationsnivå där det finns tid avsatt för kommunikation mellan olika aktörer på olika nivåer, och där elevhälsan har en naturlig, väl inarbetad del, är framgångsfaktorer för utvecklingen av elevhälsan, liksom att informations-, besluts- och ärendegången i elevärenden är implementerad i organisationen och förlöper smidigt.

Syfte med denna studie är att undersöka hur verksamhetschefer tänker kring insatser för att främja sina anställdas hälsa. Vilka faktorer är egentligen främst i åtanke när insatser ska utformas, samt vilka former av insatser får de anställda tillgång till? Studien genomfördes genom att intervjua tre verksamhetschefer inom Region Västerbotten där två är verksamma inom landstinget och den tredje inom Apoteket AB. Detta för att just få en större variation i svaren och även se om skillnader råder. Det som framförallt visar sig utifrån intervjuerna är att arbetet med hälsofrämjande insatser inte är någon enkel uppgift att ta sig an då utformandet omfattar en relativt komplex process. Även om många chefer vill mycket för sina anställda så utgör tyvärr många faktorer olika hinder så att förverkligandet av vissa hälsofrämjande insatser inte blir möjligt att genomföra. Dessutom kan även mycket av det hälsofrämjande arbetet ligga i verksamhetschefens egna förmåga till att driva igenom och ge förslag till diverse goda hälsofrämjande insatser som ger en positiv effekt på både det fysiska och psykiska välmåendet hos de anställda. Så även om många beslut tas uppifrån, på central nivå, så finns det ändå mycket som kan göras på lokal nivå så att de anställdas hälsa inte blir negativt påverkad.

Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ”den endimensionella rationaliteten”. Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall. Analysen av läroplanerna kan avslöja flera tydliga kopplingar till olika organisationsteorier och en klar tendens mot likriktning går att urskilja i den nya läroplanen i förhållande till den gamla. Strävansmål och individuell utveckling har ersatts med detaljstyrt centralt innehåll och kunskapskrav. Bland annat återfinns en utökad standardisering, centralisering och kontroll över skolan som är förenlig med traditionella organisationsteorier. Studien vill varna för att konsekvenserna av ett instrumentellt förhållande till kunskap i skolan mycket väl kan bli dramatiska då det hämmar kreativitet och lust för lärandet. Faktorer som istället bör vara i centrum för att driva Sverige som kunskapssamhälle framåt genom den globala konkurrensen.

Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ”den endimensionella rationaliteten”. Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall. Analysen av läroplanerna kan avslöja flera tydliga kopplingar till olika organisationsteorier och en klar tendens mot likriktning går att urskilja i den nya läroplanen i förhållande till den gamla. Strävansmål och individuell utveckling har ersatts med detaljstyrt centralt innehåll och kunskapskrav. Bland annat återfinns en utökad standardisering, centralisering och kontroll över skolan som är förenlig med traditionella organisationsteorier. Studien vill varna för att konsekvenserna av ett instrumentellt förhållande till kunskap i skolan mycket väl kan bli dramatiska då det hämmar kreativitet och lust för lärandet. Faktorer som istället bör vara i centrum för att driva Sverige som kunskapssamhälle framåt genom den globala konkurrensen.

Rapportens syfte var att undersöka hur ett medelstort tekniskt företag kan utveckla sittinformationsflöde internt vid framtagning av en ny produkt. Valet av studiens syfte grundarsig i att organisationer i företag oftast inte prioriteras utan att det är produktionen somgenomför effektiviseringar och förbättringar medan organisationen lätt glöms bort. Attundersöka detta informationsflöde mellan teknisk avdelning och resterande avdelningar ikedjan av informationsflödet gav studien både en prägel av ingenjörs- ochpersonalvetarperspektiv. Litteraturstudien låg till grund för rapporten och de kommunikativafaktorerna som påverkar organisationen vid framtagningen av en ny produkt varorganisationsteorier, standardiserat arbetssätt för att undvika slöseri av information, olikatyper av kommunikation och förbättringsarbete. Genom att intervjua berörda avdelningar påSilvent AB kunde en grundläggande bild av nuläget och organisationen skapas, vilket senareblev grunden för analysen. Slutsats kunde dras genom att jämföra teori, intervjuer ochnulägesbeskrivning. Denna grundades även utifrån frågeställningen och syftet i hur ettmedelstort tekniskt företag skulle kunna utveckla sitt informationsflöde internt vidframtagning av en ny produkt i framtiden. Slutsatser som framkom i studien för att kunnauppfylla detta var att skapa en teknisk bro som förtydligar och förmedlar kommunikationen inom organisationen på ett effektivt sätt. / The purpose of the report was to investigate how a medium-sized technical company candevelop its information flow internally when developing a new product. The choice of thepurpose of the study is that organizations in companies are usually not prioritized without itbeing production that performs efficiency improvements and improvements while theorganization easily forget. Examining this flow of information between the technicaldepartment and the other parties gave the study both an element of engineering and personnelscience. The literature study formed the basis for the report and the communicative factorsthat affect the organization in the production of a new product were organizational theories,standardized methods of preventing the dissemination of information, different types ofcommunication and improvement work. By interviewing the relevant departments at SilventAB, a basic picture of the present and the organization could be created, which later becamethe basis for the analysis. Conclusion could be drawn by comparing theory, interviews andcurrent position description. The conclusion was also based on the question and purpose ofhow a medium-sized technical company could develop its information flow internally whendeveloping a new product in the future. Conclusions found in the study to meet this were tocreate a technical bridge that clarifies and communicates communication within theorganization effectively.