Medarbetare har idag allt mer stillasittande arbeten och forskningen påvisar vikten av att bryta stillasittande under arbetsdagen. Syftet med studien var att undersöka deltagande i erbjudna friskvårdsinsatser, samt att studera medarbetares resonemang kring motivation och hinder till deltagande i erbjudna friskvårdsinsatser. Studien genomfördes med semistrukturerade individuella intervjuer hos en grupp medarbetare på en kommunal arbetsplats med mestadels stillasittande arbeten. Resultatet i studien har kategoriserats och tematiserats med utgångspunkt i studiens syfte, frågeställning samt teoretiska referensram Self- detemination theory (SDT).  Det har identifierats faktorer som skulle kunna påverka deltagarfrekvensen i de erbjudna friskvårdsinsatserna. Valmöjlighet, flexibilitet och lättillgänglighet är faktorer som angetts vara viktiga för deltagarfrekvensen, vilket är förutsättningar som beskrivs kunna uppfyllas genom exempelvis det erbjudna friskvårdsbidraget. Tidigare erbjöd arbetsplatsen friskvårdstimme, vilket även det är en friskvårdsinsats där dessa faktorer uppfylls, och indikerar kunna motivera till deltagande i friskvårdsinsatser. I studien tyder resultatet även på att möjligheten att kunna påverka de erbjudna friskvårdsinsatserna kan vara avgörande för deltagarfrekvensen.  Ett möjligt hinder till deltagande som identifierats i studien är avsaknaden av en uppmanande arbetsplatskultur samt dialog. Resultatet tyder på att exempelvis kunskapshöjande insatser samt personligt anpassade friskvårdsinsatser skulle kunna undanröja hinder till deltagande, vilket exempelvis en påverkansprocess så som en interventionsstudie skulle kunna medverka till. I studien har det även identifierats möjliga kopplingar till den teoretiska referensramen där grundbehoven inom SDT samt inre och yttre motivation kan påverka motivation till deltagande i de erbjudna friskvårdsinsatserna.

Syfte med denna studie är att undersöka hur verksamhetschefer tänker kring insatser för att främja sina anställdas hälsa. Vilka faktorer är egentligen främst i åtanke när insatser ska utformas, samt vilka former av insatser får de anställda tillgång till? Studien genomfördes genom att intervjua tre verksamhetschefer inom Region Västerbotten där två är verksamma inom landstinget och den tredje inom Apoteket AB. Detta för att just få en större variation i svaren och även se om skillnader råder. Det som framförallt visar sig utifrån intervjuerna är att arbetet med hälsofrämjande insatser inte är någon enkel uppgift att ta sig an då utformandet omfattar en relativt komplex process. Även om många chefer vill mycket för sina anställda så utgör tyvärr många faktorer olika hinder så att förverkligandet av vissa hälsofrämjande insatser inte blir möjligt att genomföra. Dessutom kan även mycket av det hälsofrämjande arbetet ligga i verksamhetschefens egna förmåga till att driva igenom och ge förslag till diverse goda hälsofrämjande insatser som ger en positiv effekt på både det fysiska och psykiska välmåendet hos de anställda. Så även om många beslut tas uppifrån, på central nivå, så finns det ändå mycket som kan göras på lokal nivå så att de anställdas hälsa inte blir negativt påverkad.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar anställdas nyttjande av arbetsplatsens friskvårdsinsatser. Vi undersökte även vad det är som motiverar anställda till att nyttja friskvårdsinsatserna utifrån yrkeskategorierna tjänstemän och arbetare. Metoden som användes var kvantitativ och verktyget som valdes för att samla in det empiriska materialet var enkäter. Enkätundersökningen utfördes på en större organisation som verkar inom detaljhandeln och enkäten besvarades av 94 anställda. Därefter analyserades svaren med hjälp av programmet SPSS, valda teorier och tidigare forskning inom undersökningsområdet. Resultatet visade att de allra flesta av de anställda som deltog i studien har någon form av motivation till att nyttja friskvårdsinsatserna på arbetsplatsen. Vilka faktorer som motiverar de anställda till att nyttja friskvårdsinsatserna visade sig vara både yttre och inre motivationsfaktorer. Resultatet visade därtill att det allt som oftast var fler tjänstemän än arbetare som instämde till att dem motiverades av de olika faktorerna. Detta överensstämde med resultatet kring nyttjandet, då även där visade sig vara fler tjänstemän än arbetare som faktiskt nyttjade friskvårdsinsatserna. De anställdas svar tydde på att det både fanns organisatoriska faktorer liksom privata faktorer som hindrade deras nyttjade. Två faktorer som flera respondenter ansåg skulle möjliggöra ett ökat nyttjande var att införa ett friskvårdsbidrag samt att fortsätta erbjuda möjligheten till att träna på arbetstid.