I Sverige tillsatte regeringen den 7 september 2006 en utredning för att se över regelförenklingar för små svenska aktiebolag. Utredningen visade att en stor del av små företags kostnader kunde härledas till revisionen. Lagen om frivillig revision infördes den 1 november 2010. Där målet var att göra det enklare, billigare och mer lönsamt att driva företag. Lagen har nu varit gällande för företagen i två år och därmed blir det relevant att göra en studie om hur små svenska aktiebolag påverkats av förändringen. Syftet med uppsatsen är att förklara hur avskaffandet av revisionsplikten påverkat små svenska aktiebolag, detta kommer att göras genom att jämföra hur förväntningarna på avskaffandet överensstämmer med utfallen och förklara hur olika organisatoriska faktorer påverkat utfallen. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod eftersom vi vill utföra en bred undersökning för att göra jämförelser och dra generella slutsatser. Jämförelserna är mellan de förväntningar som fanns innan avregleringen av revisionsplikten och det faktiska utfallen. Studien har genomförts med en webbenkätstudie med 68 respondenter som kompletterats med en dokumentstudie. Med undersökningen har vi funnit slutsatsen att de organisatoriska faktorerna inte påverkat företagens uppfattningar om de förväntningarna som fanns på revisionspliktens avskaffande. Vidare har vi kunnat påvisa att revision inte upplevs vara av värde för små svenska aktiebolag. / In Sweden, the government appointed on Sept. 7, 2006 an investigation to review the regulatory reform for small Swedish companies. The investigation showed that a large number of small business costs could be traced to the auditing process. The regulation of voluntary audit was introduced on Nov. 1, 2010. The goal was to make it easier, cheaper and more profitable to run a business. The regulation has now been in force for businesses in two years and thus it becomes relevant to do a study on how small Swedish companies are affected by the change. The purpose of this study is to explain how the abolition of the statutory audit affected small Swedish companies, this will be done by comparing the expectations of the abolition complies with the outcomes and explain how different organizational factors influenced the outcomes. We have chosen to use a quantitative method because we want to perform a broad study to make comparisons and draw general conclusions. The comparisons are between the expectations that existed before the abolition of the statutory audit and the actual outcomes. The study was conducted with an online study with 68 respondents supplemented by a document study. The conclusion of the study is that the organizational factors don´t influence company perceptions of the expectations that were on the voluntary audit. Furthermore, we have been able to show that audit is not perceived to be of value to small Swedish companies.

De patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) har svikt i ett eller ofta flera organ och deras vitalparametrar övervakas noggrant dygnet runt med specialistutbildad personal som hela tiden finns hos patienten. I samband med att intensivvården skall avvecklas och som ett led i att patienten har tillfrisknat planeras för flytt till en lägre vårdnivå som vårdavdelning, vilket innebär en miljö med mindre resurser. Utskrivningsprocessen av intensivvårdspatienten är förknippad med stora risker och måste planeras noggrant för att öka patientsäkerheten och minska lidandet under den fortsatta vården av denna känsliga patientgrupp. Då denna flytt ibland sker oplanerat och för tidigt minskar möjligheterna att förbereda patienten och dess anhöriga samt personalen på vårdavdelning. Syftet med studien är att belysa faktorer som kan öka patientsäkerheten i samband med att intensivvårdspatienten flyttar till vårdavdelning. Metoden som använts är en litteraturstudie. Resultatet visar att många olika faktorer samspelar för att skapa en framgångsrik utskrivning av intensivvårdspatienten. Viktigt är att alla i teamet runt patienten är delaktiga och blir lyssnade på och att kommunikationen i samband med överrapportering utförs så att viktig information inte förloras. Skillnad i prioriteringar av och kunskap om patientens omvårdnad mellan IVA och vårdavdelning var betydande. Stödfunktioner som mobil intensivvårdsgrupp (MIG) och förbindelsesjuksköterskor är viktiga för att identifiera eventuella försämringar hos patienterna och för att skapa trygghet både för sjuksköterskor, patienter och anhöriga i samband med utskrivning. Att patienterna och anhöriga är välinformerade och väl förberedda på flytten är viktigt. Tillsammans bidrar detta till att patientsäkerheten ökar och att patienterna upplever mindre oro, ångest och känner sig tryggare i samband med byte av vårdnivå. Vilket ökar möjligheterna att tillfriskna och åter ta kontroll över sin kropp.

No description available.

During the recent period, several notorious scandals about money laundering crimes or suspicions of money laundering in the banking sector have occurred in large banks operating in Sweden. Regulations on what a bank must do to prevent money laundering have become stricter over the past ten years. Money laundering or suspicion of money laundering are one of the biggest risks banks can face. A bank has an internal audit function that creates security and a balanced picture of how well processes and routines work for both the board and management. An audit carried out by the internal audit function is part of the framework for risk management in a bank. However, it is considered a challenge for the internal audit function to detect money laundering because perpetrators actively bring illegal money into the system and hide the verification chain to avoid prosecution.   The purpose of the study is to create an understanding of how the internal audit process prevents money laundering in banks that have activities in Sweden with the help of three organizational factors. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted. Furthermore, the study found indications that the three organizational factors are of great importance in the prevention of money laundering in the large banks operating in Sweden. However, the study has made great delimitations; hence, further research is needed. / Under den senaste perioden har flera ökända skandaler om penningtvättbrott eller misstankar om penningtvätt inom banksektorn förekommit i stora banker som är verksamma i Sverige. Regelverk för vad en bank måste göra för att motverka penningtvätt har blivit skarpare under de senaste tio åren. Penningtvättbrott eller misstanke om penningtvätt är en av de största riskerna som banker kan utsättas för. I en bank har man en internrevisionsfunktion som skapar trygghet och en balanserad bild av hur väl processer och rutiner fungerar för både styrelsen och ledningen. En granskning som internrevisionsfunktionen utför är en del av ramverket för riskhantering i en bank. Det anses dock vara en utmaning för internrevisionsfunktionen att upptäcka penningtvätt eftersom gärningsmän aktivt medför illegala pengar in i systemet och döljer verifieringskedjan för att undvika åtal.   Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur internrevisionsprocessen förebygger penningtvätt i banker som har aktiviteter i Sverige med hjälp av tre organisatoriska faktorer. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerande intervjuer utfördes. Resultatet av denna studie indikerar att internrevisionens huvudintressenter är styrelsen och revisionsutskottet. Vidare fann studien indikationer om att de tre organisatoriska faktorerna har en stor betydelse vid förebyggandet mot penningtvätt i de stora bankerna som är verksamma i Sverige.  Studien har gjort stora avgränsningar; därför är detta område i behov av vidare forskning.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar anställdas nyttjande av arbetsplatsens friskvårdsinsatser. Vi undersökte även vad det är som motiverar anställda till att nyttja friskvårdsinsatserna utifrån yrkeskategorierna tjänstemän och arbetare. Metoden som användes var kvantitativ och verktyget som valdes för att samla in det empiriska materialet var enkäter. Enkätundersökningen utfördes på en större organisation som verkar inom detaljhandeln och enkäten besvarades av 94 anställda. Därefter analyserades svaren med hjälp av programmet SPSS, valda teorier och tidigare forskning inom undersökningsområdet. Resultatet visade att de allra flesta av de anställda som deltog i studien har någon form av motivation till att nyttja friskvårdsinsatserna på arbetsplatsen. Vilka faktorer som motiverar de anställda till att nyttja friskvårdsinsatserna visade sig vara både yttre och inre motivationsfaktorer. Resultatet visade därtill att det allt som oftast var fler tjänstemän än arbetare som instämde till att dem motiverades av de olika faktorerna. Detta överensstämde med resultatet kring nyttjandet, då även där visade sig vara fler tjänstemän än arbetare som faktiskt nyttjade friskvårdsinsatserna. De anställdas svar tydde på att det både fanns organisatoriska faktorer liksom privata faktorer som hindrade deras nyttjade. Två faktorer som flera respondenter ansåg skulle möjliggöra ett ökat nyttjande var att införa ett friskvårdsbidrag samt att fortsätta erbjuda möjligheten till att träna på arbetstid.

Introduktion: En åldrande befolkning, sjukdomsmönster som förändras och en ökad befolkning kommer att öka efterfrågan på sjukvårdspersonal 15 år framåt. Trots att tillväxten ökar beräknas det vara ett underskott på 9,9 miljoner vårdpersonal globalt år 2030, vilket inte kommer täcka det framtida hälsobehovet hos befolkningen. Omvårdnaden och vårdkvalitet kan äventyras när sjuksköterskor säger upp sig, då det blir färre sjuksköterskor i förhållande till antalet patienter. Att arbeta underbemannat kan leda till en stressad arbetsmiljö, som in sin tur kan leda till att fler olyckor sker, både bland patienter och sjuksköterskor. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om vilka faktorer som kan leda till att sjuksköterskor avsiktligt lämnar arbetsplatsen eller professionen. Metod: För att besvara syftet genomfördes en integrerad litteraturöversikt, som tillåter både kvalitativa och kvantitativa studier. Utifrån syftet söktes vetenskapliga artiklar i tre databaser; PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en integrerad litteraturöversikt. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier, faktorer inom organisationen och personliga faktorer. Faktorer inom organisationen innefattar fyra undergrupper, arbetsmiljö, ledarskap och belöningar, medarbetare och vårdmötet. Personliga faktorer innefattar två undergrupper, engagemang och erfarenhet och psykisk och fysisk ohälsa. Slutsatser: De enskilda faktorerna som påverkar sjuksköterskans avsikt att lämna arbetet eller professionen går in i och påverkar varandra. Ledare, chefer och enskilda sjuksköterskor kan arbeta tillsammans för att påverka dessa faktorer. Detta kan bidra till att sjuksköterskor väljer att stanna kvar på arbetsplatsen och i professionen.

Bakgrund: Svensk sjukvård står inför stora utmaningar de kommande åren med en åldrande befolkning som kommer att kräva allt mer vård. Samtidigt väljer allt fler sjuksköterskor att lämna sitt yrke vilket försämrar vårdkvalitén och riskerar patientsäkerheten, det är därför viktigt att undersöka vilka faktorer som får sjuksköterskor att avsluta eller byta sin anställning. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa artiklar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskor att lämna sitt yrke. Resultat: Ur analysen framkom två kategorier; hinder i organisationen och bristande samarbete på arbetsplatsen med fyra underkategorier. Konklusion: Ogynnsamma arbetsförhållanden som skapar stress leder till ett försämrat psykiskt och fysiskt välbefinnande hos sjuksköterskor. Sjuksköterskor upplever en konflikt mellan tid för arbets- och privatliv, vilket kan vara ett resultat av hög arbetsbelastning, brist på personal, långa och ofta varierande arbetstider. På individnivå finns olika förutsättningar att hantera den påfrestande arbetssituationen och där upplevt bristande stöd från arbetsgivaren kan leda till att sjuksköterskor lämnar sitt arbete. Speciellt utsatta är de nyexaminerade sjuksköterskorna som behöver mycket stöd från medarbetare och chef. / Background: Swedish healthcare is facing major challenges in the coming years with an aging population that will require more and more care. At the same time, more and more nurses choose to leave their profession, which deteriorates the quality of care and risks patient safety. It is therefore important to investigate which factors cause nurses to end or change their employment. Method: A literature review with qualitative and quantitative articles. Aim: To describe factors that influence nurses to quit their profession. Findings: The analysis revealed two categories; obstacles in the organization and lack of cooperation in the workplace with four subcategories. Conclusion: Unfavorable working conditions that create stress lead to a deterioration in the mental and physical well-being of nurses. Nurses experience a conflict between time for work and personal life, which can be a result of high workload, shortage of staff, long and often varying working hours. At the individual level, there are different conditions for dealing with the stressful work situation and where a perceived lack of support from the employer can lead to nurses leaving their jobs. Especially vulnerable are the newly qualified nurses who need a lot of support from co-workers and manager

Under de senaste åren har ett ökande antal ensamkommande barn kommit till Sverige för att söka asyl. Majoriteten av barnen blir placerade på hem för vård eller boende (HVB). Denna kvalitativa studie syftar till att få en djupare förståelse för hur arbetet på tre HVB-hem i en medelstor kommun kan se ut och vara organiserat. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex anställda vid HVB-hem; tre sektionschefer och tre personal. Organisationskultur har använts som huvudsakligt analysinstrument med organisationsstruktur som komplement. Resultatet visar att fyra organisatoriska faktorer som är viktiga för personal i arbetet med ensamkommande barn är enhet, meningsfullhet, struktur och flexibilitet samt kompetens. Dessa faktorer kan ses som viktiga i arbetet med att utveckla verksamheterna. En välorganiserad verksamhet kan bättre leda till den stabilitet som de ensamkommande barnen behöver. / During the past years, an increasing amount of unaccompanied children have come to Sweden to apply for asylum. The majority are placed in residential care units. This qualitative study aims to get a deeper understanding of how the work in three residential care units in a medium-large municipality can look and be organized. Data has been collected through interviews with six employees at residential care units; three executives and three staff members. Organizational culture has been used as the main analysis instrument with organizational structure as complement. The findings show that four organizational factors that are important for staff when working with unaccompanied children are unity, meaningfulness, structure and flexibility, and competence. These factors can be viewed as important in developing the establishments. A well-organized establishment is superior in the way that it can lead to the stability that the unaccompanied children need.

Antalet auktoriserade revisorer förväntas inte möta den framtida efterfrågan av dem vilket innebär att behovet av auktoriserade revisorer kommer att öka. Den reglerade auktorisationstiden uppgår idag till åtta år medan den genomsnittligen vanligtvis är tio år, vilket kan upplevas som en lång och komplex process. Vi vill undersöka hur organisationerna kan agera för att minska den genomsnittliga auktorisationstiden, genom att studera den praktiska auktorisationstiden, och därmed göra yrket mer attraktivt. Därav är syftet med studien att förklara vilka organisatoriska faktorer som påverkar revisorers praktiska auktorisationstid. Studien har en kvantitativ ansats och genom ett deduktivt angreppssätt har hypoteser utvecklats. En enkätundersökning utfördes på auktoriserade revisorer fördelade på revisionsbyråer runt om i Sverige för att pröva hypoteserna. De organisatoriska faktorerna som undersöktes i studien är mentorskap, byråspecifik utbildning och managementmetoden up-or-out. Utöver de organisatoriska faktorerna kan det finnas faktorer som påverkar auktorisationstiden, därför testades även ytterligare faktorers påverkan. Dessa faktorer var genus, ålder vid auktorisation, byrå vid auktorisation, antal skrivna auktorisationsprov, tidigare arbetserfarenheter, högskola/universitet, examensnivå och tjänstledighet. Studien resulterade inte i några signifikanta samband mellan revisorers praktiska auktorisationstid och de tre oberoende variablerna som inkluderades i studien. Därav kan slutsatsen dras att revisionsbyråerna inte antas ha en stor påverkan på revisorernas praktiska auktorisationstid. Då studien innehåller brister och att inga signifikanta samband kunde påvisas, finns där ett behov och en möjlighet för vidare forskning kring forskningsfältet. / The number of certified auditors is not expected to meet the future demand of them, which means that the need for certified auditors will increase. Today the regulated certification time amounts to eight years, while the average certification time is ten years, which can be experienced as a long and complex process. We want to investigate how organizations can act in order to reduce the average certification time, by studying the practical certification time, and therefore make the profession more attractive. Hence, the purpose of the study is to explain what organizational factors affect the auditor’s practical certification time.   The study has a quantitative approach and through a deductive approach, hypotheses have been developed. A survey was conducted on certified auditors distributed at audit firms around Sweden to test the hypotheses. The organizational factors studied in the study are mentorship, firm specific education and the management method up-or-out. In addition to the organizational factors, there may be factors that affect the certification time. Therefore, the impact of additional factors was also tested. These factors were gender, age, firm at certification, number of written certification tests, previous work experience, college/university, degree level and leave of absence.   The study did not resulted in any significant relationship between the auditor’s practical certification time and the independent variables that were included in the study. Therefore, the conclusion of the study is that audit firms cannot be expected to have a big impact on the auditor’s practical certification time. Since the study contains deficits and no significant relationship could be demonstrated, there is need and opportunity for further research on the field of research.

In the audit profession, it is important to retain qualified and competent personnel to maintain a high audit quality. However, turnover is high within the profession, and more than half of newly graduated audit assistants leave the profession within three years. Previous studies in the field have focused on the audit assistant's perceptions of why they chose to leave the profession. What has not been studied to the same extent is the employer's view of the matter. Hence, the purpose of the study is to investigate how audit firms experience the causes for a high turnover among audit assistants.  To fulfill the purpose, a theoretical model has been created that shows the organizational factors that should affect turnover among audit assistants through a combination of theories linked to career, leadership, and motivation. The theoretical model has been compared using a qualitative research method by using semi-structured interviews. Ten respondents from both Big-4 and smaller audit firms who were familiar with the firms' turnover among audit assistants were interviewed for this study.  The results of the study show that audit firms experience that the organizational factors career, leadership and motivation have an impact on turnover among audit assistants. However, the audit firms experience that the work-related factors, workload, and stress, play a greater role than the organizational factors and are the main reasons for turnover among audit assistants. By examining the employer's perspective, the study describes how audit firms in Sweden experience the reasons for high turnover among audit assistants. The study contributes with a practical contribution on how audit firms can possibly reduce the number of audit assistants who leave the profession.