Då kunskap ses som företagets viktigaste resurs är förvaltningen av denna avgörande för företagets vinning. Kunskapsdelning blir således vital för att resursen ska spridas inom företaget. Syftet med studien är därmed att studera, your ett medarbetarperspektiv, de organisatoriska faktorerna som anses ha en inverkan på kunskapsdelning. Detta i syfte att öka förståelsen för hur företag kan främja intern kunskapsdelning. Tidigare studier undersöker antingen en stor mängd företag med hjälp av kvantitativa enkäter och bekräftar hypoteser, eller djupintervjuer med ett fåtal företag med sikte att kartlägga någon specifik kunskapsdelningsstrategi. För att studera medarbetares upplevelse av kunskapsdelning och dess påverkansfaktorer, används i denna studie istället en kvalitativ enkät, vilken vänder sig till medarbetare på diverse företag i Sverige. Tematisk analys användes som analysmetod samt social utbytesteori och Swift's modell, som ramverk för att förklara hur medarbetare resonerar när de står inför valet att dela eller hamstra kunskap. Resultatet visar att flera organisatoriska faktorer anses främja kunskapsdelning, såsom företagskultur, kunskapsdelningaktiviteter, omständigheter samt organisatoriska rutiner. Saknas dessa faktorer kan kunskapsdelning komma att hindras. Studien har delvis bekräftat tidigare studier kring organisatoriska faktorer som påverkar kunskapsdelning. Samtidigt har nya fynd gjorts vilket tillför det vetenskapliga forskningsfältet. / Since knowledge is seen as the most important resource a company has, the management of it is vital to the company's profits. Knowledge sharing is therefore crucial so the resource can be spread in the company. The purpose of this study is therefore to study, from an employee perspective, the organizational factors that are considered to have an impact on knowledge sharing. This in order to increase the understanding of how companies can promote internal knowledge sharing. Previous studies either examine a large number of companies with the help of quantitative surveys and confirm hypotheses, or in-depth interviews with a few companies with a view to mapping out a specific knowledge-sharing strategy. In order to study employees’ experience of knowledge sharing and its influencing factors, a qualitative questionnaire is used in this study, which is aimed at employees at various companies in Sweden. Thematic analysis is used as an analysis method as well as social exchange theory,as a framework for explaining how employees reason when faced with the choice to share or hoard knowledge. The results show that several organizational factors are considered to promote knowledge sharing, such as corporate culture, knowledge sharing activities, circumstances and organizational routines. In the absence of these factors, knowledge sharing may be hindered. The study has partially confirmed previous studies on organizational factors that affect knowledge sharing. At the same time, new findings have been made, which adds to the field of scientific research.

Yrkesverksamma inom socialt arbete, däribland kuratorer, löper hög risk att drabbas av långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos. Tidigare forskning visar att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har en tydlig koppling till arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Trots det tenderar interventioner, i syfte att motverka arbetsrelaterad stress, att reduceras till individuella handlingsstrategier. Därför ämnar denna litteraturöversikt att undersöka vad tidigare forskning visar beträffande vilka organisatoriska faktorer som påverkar utbrändhet, och angränsande arbetsrelaterad psykisk ohälsa, bland kuratorer inom hälso- och sjukvården. En kartläggande litteraturöversikt används som metod i syfte att besvara frågeställningarna. Totalt granskades 111 studier, varav 14 inkluderades för en kvalitativ analys. Resultatet visar att hälso- och sjukvårdskuratorer upplevde kollegialt stöd, handledning samt kunskap och erfarenhet som skyddsfaktor mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Identifierade riskfaktorer i aktuell litteraturöversikt är bristande respekt/värdesättning, icke-ändamålsenliga resurser och motstridigheter vad gäller organisationens riktlinjer/kultur och den professionellas behov/värderingar. Slutsatserna är att såväl risk- som skyddsfaktorer för utbrändhet kan återfinnas på organisatorisk nivå samt att arbetsrelaterad stress, etisk stress, rollstress och STS också kan utvecklas eller reduceras till följd av faktorer inom den organisatoriska kontexten.

This study aims to investigate what factors that affect the inclusion of female coworkers in male dominated professions. The study investigates when women is no longer considered different in male dominated professions because of their gender, but instead are considered as equal because of their profession. The question of the inclusion of women in male dominated professions is inspired by the classical question of gender integration in workplaces. In this study the question of inclusion is considered a possible cultural consequence of integration. The theoretical framework of the study consists of Randall Collin’s thoughts on group affiliation, and Rosabeth Moss Kanter’s theory about tokenism. These theories are used to analyze the data of the study. The study was conducted through a survey that was distributed between three different male dominated companies in southern Sweden. The companies where representative of three different types of branches: one technical, one electrical and the third an industrial company. The study demonstrates that organizational factors are the primary causes that affect the inclusion of female coworkers in male dominated professions.

Studiens syfte är att främst undersöka hur man arbetar med läsinlärning utifrån ett andraspråksperspektiv i årskurs 1–3 men även hur olika ramfaktorer och organisatoriska faktorer påverkar det arbetet. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer har använts för att informanterna ska kunna delge sina tankar och åsikter kring de olika frågorna som intervjuguiden omfattar. Det ger även möjlighet till följdfrågor på det informanterna delger. Informanterna är åtta till antalet och representerar sex olika skolor i Mellansverige. Informanterna representerar även olika yrkesgrupper såsom klasslärare (fyra), specialpedagog (en), lärare i svenska som andraspråk (två) och rektor (en) och detta val baseras på att få fram olika perspektiv. Studiens resultat visar på många likheter i använda arbetssätt när det kommer till läsinlärning i ett andraspråksperspektiv och arbetssätten kan kopplas till det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet. Resultatet visar även på att ramfaktorer och organisatoriska faktorer påverkar undervisningen i olika utsträckning beroende på de förutsättningar som finns på respektive skola. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

This study examines how the organizational model of the Church of Sweden as stipulated in laws and regulations can contribute to an understanding of practical board work among members of working committees that are related to individual board members’ understanding of the organizational notions collaboration and responsibility. The study further examines how these two notions may be affected by how the organizational model of the Church of Sweden describes and outlines how collaboration and responsibility should ideally work within the Church of Sweden. Through qualitative analyses of regulatory documents, observations of board work and interviews and surveys with active board members, both clergy and lay members, of working committees within the Church of Sweden, the study finds that an ideal logic of how the organizational model of the Church of Sweden should work is conveyed through laws and regulations, but finds that the studied working committees follow these to a limited extent. Instead the study concludes that the practice of the studied working committees is determined by how individual members understand and believe the organizational model should work, i.e. how clergy and lay members within the working committees should cooperate. There is an indication of a correlation between how the working committees organize their work in the committees and how they relate to the organizational model of the Church of Sweden. The working committees that have a weak co-operation, seem to focus more on internal issues within their local church, while working committees that have a strong co-operation tend to focus more on strategic public issues within their local diocese.

The purpose of this study is to enhance the understanding of what factors influence the choice of the selection process in government-funded business incubators. The study was conducted as an abductive multiple case-study of selection processes in Swedish government-funded business incubators. Our findings are summarized in a framework illustrating that owners and financiers stipulate important pre-conditions for the opportunities business incubators have in designing and implementing a certain selection process through their impact on the incubator goal and target group, and subsequently the choice of criteria. The regional context (local economics, level of entrepreneurial activity, collaborations and brand awareness) also stipulate a precondition for the incubator’s choice of the selection process by affecting the inflow of business ideas and therefore the pool of potential candidates available to the incubator. The amount and quality of the inflow mainly reflects in the rigorousness or flexibility in the application criteria. The design of the process, and thus the practices included, is highly influenced by the orientation of managers and operative staff in the incubator, conditioned upon available resources (organizational capabilities and constraints), and influenced by best practices, investor objectives, and macro trends. The study provides implications for research on selection processes in business incubators by highlighting that prior research has had a limited perspective of selection by primarily focusing on criteria and the flexibility and rigorousness in applying these, thus disregarding other practices and prevailing selection as an event rather than a process. Furthermore, we pinpoint several factors affecting the choice of the selection process, not previously discussed in the research literature. The emerging framework may also be used by stakeholders in order to understand how different factors impact the selection process and identify areas that are weak and need to be improved. / Syftet med denna studie är att förbättra förståelsen för vilka faktorer som påverkar valet av urvalsprocess i offentligt finansierade företagsinkubatorer. Studien har en abduktiv ansats och genomfördes som en multipel fallstudie av urvalsprocesser i svenska företagsinkubatorer. Resultaten från studien presenteras i ett teoretiskt ramverk som betonar att ägare och finansiärer utgör viktiga förutsättningar för inkubatorns möjligheter att utforma processen genom deras inverkan på mål och målgrupp. Mål och målgrupp återspeglas främst i valet av kriterier, men kan ha en indirekt påverkan även på det sätt som inkubatorerna arbetar för att uppfylla målen. Den regionala kontexten utgör också en viktig förutsättning för inkubatorers möjligheter genom dess påverkan på inflödet av affärsidéer och därmed poolen av potentiella kandidater som är tillgängliga för inkubatorn. Mängden och kvaliteten på inflödet påverkar i huvudsak huruvida tillämpningen av kriterier är rigorös eller flexibel. Utformningen av processen påverkas i stor utsträckning av den operativa personalens erfarenheter och gemensamma organisatoriska lärande i inkubatorn. Sådant inflytande kan dock till viss del vara begränsat av de resurser i form av medel, tid och personal som finns i inkubatorn. Vi finner även att rådande trender inom jämställdhet och hållbarhet, samt best practices och investerar-objektiv har inflytande på hur inkubatorer väljer att utforma urvalsprocessen. Studien bidrar till forskningen om urvalsprocesser i företagsinkubatorer genom att belysa att tidigare forskning har haft ett begränsat perspektiv på urval genom att enbart fokusera på kriterier samt flexibilitet och rigiditet vid tillämpningen av dessa och därmed bortse från övriga selektionspraxis. För att kunna förstå och förbättra urvalsprocessen bör ett bredare perspektiv på urval inkorporeras i forskningslitteraturen, där urval förstås som en process snarare än ett isolerat skeende. Vidare identifierar vi flera faktorer som påverkar valet av urvalsprocessen, men som inte tidigare diskuterats i forskningslitteraturen. Vårt ramverk kan också stödja olika intressenter att identifiera styrkor och svagheter i det ekosystem de verkar inom såväl som deras egen inverkan på urvalsprocessen.

Subject collaboration is a working method for teachers that is stated in the school's governing documents. The study has aimed to put subject collaboration with religious education in a context and investigate what subject collaboration looks like in practice, as well as some underlying factors that enable subject cooperation. The goal is to be able to identify keys that can contribute to increasing knowledge about subject collaboration regarding religious education. To study subject collaboration and its key factors, the study includes a qualitative and quantitative survey conducted in two municipalities. In the background, the reader is given a historical curriculum overview starting in Lgr62 and reaching to the current Lgr22. The overview shows that the presentation of policy documents concerning subject collaboration has changed over time. Previous research has highlighted the subject based on different aspects such as the opportunities and difficulties collaboration between subjects can entail, and external factors that can counteract or promote subject collaboration. The theoretical framework for the study is based on social and group psychological theories and concepts. The theoretical starting points for understanding and discussing subject collaboration are: social cognitive theory; social exchange theory; individual and group; cooperation and competition; goals and motivation. The theories are used to shape the starting point for the interpretation that is then made of the empirical evidence. Some key concepts used in the work are subject collaboration and key factors. The results show that the correspondents have a positive attitude towards subject collaboration, but besides the promising approach, collaboration generally takes place to a low extent, regardless of subject. The correspondents consider both the management and themselves to be ultimately responsible for the practice of subject collaboration. The results show that there are key factors. These factors both inhibit but also enable subject collaboration with religious education. These key factors have been categorized in three themes: attitude, organization and knowledge.

Enhetschefer inom offentlig vård- och omsorgsverksamhet spelar en betydelsefull roll i uppdraget att leverera välfärdsarbete av hög kvalitet. Samtidigt präglas enhetschefsbefattningar av höga personalomsättningsnivåer i kommuner runt om i landet. Hur organisatoriska förutsättningar påverkar enhetschefer inom vård och omsorg i valet att avsluta sin anställning är inte fullt förstått. Syftet med föreliggande studie är därför att undersöka tidigare enhetschefers upplevda erfarenhet av att arbeta som enhetschef inom en offentlig vård- och omsorgsverksamhet och hur de organisatoriska förutsättningarna påverkat dem i valet att avsluta sin anställning. Genom en fenomenologisk fallstudie av en vård- och omsorgsverksamhet i en svensk kommun har 17 tidigare chefer intervjuats kring deras upplevelse av sin tidigare roll och anledningar till att ha avslutat sin anställning. Studiens resultat visar att enhetschefer inom vård- och omsorg påverkas av ett samspel mellan en rad organisatoriska faktorer i beslutet att avsluta sin anställning innefattande arbetskontroll, rollotydlighet, kontrollspann, illegitima arbetsuppgifter, kollegialt och organisatoriskt stöd samt logikkonflikter. Praktiska implikationer för att upprätta en hållbar enhetschefsroll inom offentlig vård- och omsorgsverksamhet diskuteras. / Line managers in the public health sector play a vital role in delivering high-quality welfare services. At the same time, the role of line managers demonstrates high turnover rates in municipalities throughout the country. As to how organizational work environment factors influence line managers in their decision to voluntary leave their employment is not fully understood. The purpose of the current study is therefore to investigate previous line managers’ lived experience of what it is like to work as a line manager within the public health sector and how various organizational factors affected them in their decision to leave their role. Through a phenomenological case study of a public health organization in a Swedish municipality, 17 previous line managers were interviewed regarding their lived experience as health sector line managers and reasons for leaving. The results reveal that public health sector line managers are affected by the interaction of various organizational factors in their decision to voluntary leave their employment including job control, role ambiguity, span of control, illegitimate tasks, colleague and organizational support as well as conflict of logics. Practical implications for restituting a sustainable line manager role within public health sector organizations are discussed.

Intimate partner violence (IPV) is a recognized and widely discussed social problem  that affects women in a global perspective. One group that is considered to be particularly vulnerable are women who have been subjected to violence and also struggle with addiction. There are relatively few studies that have been conducted in this field, especially on how women's shelters work with these women. This essay aims to increase knowledge about the professional discretion in providing support to women who have been subjected to violence and struggle with addiction within women's shelters. We chose to analyze the data by using Lipsky's theory of Street-Level Bureaucracy, where we focused on the professionals' discretion. The empirical material consisted of semi-structured interviews with eight professionals from various women's shelters. The results show that the professional's discretion is influenced by individual factors in the form of their own attitudes towards the women and their view of the assignment. The results also show that organizational factors such as the board's interests, financial resources and competence, affects the professional's discretion.

Kunskap är en resurs som många företag baserar sin verksamhet på. Detta ställer dock krav på en fungerande kunskapsspridning för att företaget ska kunna nyttja resursen till fullo. Forskning belyser att kunskapsspridning är avgörande för konkurrenskraftighet samtidigt som det är svårt att realisera på ett systematiskt och framgångsrikt sätt. Studien belyser detta dilemma i relation till det relativt nyuppkomna fältet fintechbolag, även kallat finansteknikbolag, som har växt just på grund av deras innovation och därmed konkurrenskraftighet. Hur främjar företag inom fintechbranschen kunskapsspridning? Samt, hur påverkar företagets möjliggörande faktorer; kultur, ledarskap, teknik och mätning kunskapsspridning? Dessa frågor ämnades att bli besvarade med målet att bidra till insikter för hur ett fintechbolag hanterar sin kunskapsspridning och hur branschkollegor kan ta del av dessa. I denna kvalitativa fallstudie studerades ett svenskt fintechbolag. Data samlades in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer och en deltagande observation på ett veckomöte. Data analyserades med en tematisk analys. Teorierna kritiska framgångsfaktorer och faktorer som påverkar kunskapsspridning influerade intervjufrågorna och applicerades på resultatet. Resultatet visade på att det undersökta företagets individuella och organisatoriska faktorer främjar deras kunskapsspridning, där motivationen hos de anställda är väsentlig. Däremot saknade de anställda vissa tekniska faktorer för att främja kunskapsspridning, nämligen integrerbara och användarvänliga verktyg som kunde främja kunskapsspridning, samt en förståelse för varför de bör sprida kunskap och med vilket tillvägagångssätt både i Sverige och deras kontor utomlands. Detta kan i slutändan bidra till att stödja företagets fortsatta innovativa utveckling med hjälp av främjande av kunskapsspridning / Knowledge is a resource that a lot of companies base their operation on. However, this requires functioning knowledge sharing for the company to be able to make full use of the resource. Research shows that knowledge sharing is crucial for competitiveness at the same time as it is difficult to realize in a systematic and successful way. The study highlights this dilemma in relation to the relatively new field, fintech companies, also called financial technology companies, which have grown because of their innovation and thus competitiveness. How does companies in the fintech industry facilitate knowledge sharing? As well as, how does the company’s enabling factors; culture, leadership, technology and measurement affect knowledge sharing? These questions were intended to be answered with the goal of contributing to insights into how a fintech company manages its knowledge sharing and how industry colleagues can make use of these. In this qualitative case study, a Swedish fintech company is studied. The data was collected with the help of six semi-structured interviews and one participant observation at a weekly meeting. The data was analyzed with a thematic analysis. The theories Critical Success Factors and Factors Influencing Knowledge Sharing influenced the interview questions and were applied on the result. The result showed that the investigated company’s individual and organizational factors facilitate their knowledge sharing, where the motivation of the employees is essential. However, the employees lacked some technical factors for facilitating knowledge sharing, namely, integrable and user-friendly tools that could facilitate knowledge sharing as well as an understanding of why they should share knowledge and with what approach, both in Sweden and their office abroad. This may ultimately contribute to support the company’s continued innovative development by facilitating the knowledge sharing.