The aim of this study is to investigate how primary school teachers perceive and apply cross-curricular teaching between handicraft and mathematics and between handicraft and Swedish. The study highlights the teachers vision of subject interaction, the degree to which, the manner in which the subject interaction takes place, and if there are pros, cons or concrete gains by working with the topic subject interaction. The study also investigates primary school teachers’ attitude towards cross-curricular teaching and the degree and manner that this is implemented. Furthermore, what are the advantages and disadvantages with cross-curricular teaching? In the study, a survey was conducted in thirteen primary schools in a municipality in the south of Sweden. The survey contained both open-ended and closed-ended questions. The result of the survey shows that teachers generally have a positive attitude towards cross-curricular teaching and believe that it could bring many advantages. However, insufficient planning by school management and lack of time were obstacles to successful cross-cultural teaching that were identified by the teachers. The respondents state that they apply cross-curricular teaching to some extent. When asked how this is implemented 70 per cent of the respondents answers that cross-curricular teaching is applied among the subjects they teach instead of cooperating with other teachers. The study’s theoretical approach is built on Dewey’s theory and writings on didactics from across-curricular point of view. The analysis shows that when you break down the questions into the didactic questions why, what and how the answers vary and provide a deeper insight on how the informants view cross-curricular teaching.

Detta arbete syftar till att kartlägga vad lärare i grundskolans senare del, årskurs 6-9, och gymnasiet i Västerås stad anser om ämnesintegration. Den metod som användes var en enkätundersökning som riktade sig till samtliga lärare i populationen. Genom att statistiskt undersöka de inkomna svaren har ett antal resultat hittats. De flesta lärare är positiva till ämnesintegration. De skulle också vilja arbeta mer ämnesintegrerat. Lärarna håller med om de fördelar, nackdelar och hinder som enkäten tar upp. Kvinnor är mer positiva än män till ämnesintegration, yngre och mindre erfarna lärare är mer positiva än äldre och mer erfarna lärare. De lärare som arbetar på friskola är mer positiva än de som arbetar på kommunal skola. Variationen är stor kring hur och i vilken utsträckning lärarna arbetar ämnesintegrerat.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i bild, svenska och SO kan förbättras genom att de tre ämnena sammanlänkas i en allt större utsträckning. Bakgrunden är att många skolor arbetar ämnesövergripande och att arbetsformen kan behöva nya riktlinjer och mål. I min åsikt är de tre ämnena lämpliga att förenas på grund av deras kommunikativa innehåll och varierande uttrycksformer. Dessutom anser jag att bildämnets kreativa och konstnärliga tänkande berikar övriga skolämnen. Som blivande bildlärare ser jag förstås gärna att bildämnet får ett större fokus och hamnar i viktiga skolsammanhang. Skolverkets rapporteringar om försämrade kunskaper i svenska och SO är ytterligare skäl som motiverar till att fokusera på de tre ämnena.</p><p>Resultatet av undersökningen visade att de flesta lärare har en positiv syn på samverkan mellan bild, svenska och SO. Skälet som angavs var bland annat ämnenas lika karaktärer där de olika uttrycksformerna fungerar bra vid samarbete, samt att de enkelt kan bedömas för sin specifika särart. Problematiken kring ämnessamarbete mellan bild, svenska och SO uppgavs handla om organisatoriska brister i form av lärarlagssamarbete, tid för planering och intresse hos läraren. Det framgick att de flesta skolor strävar efter att arbeta ämnesövergripande. Samarbete mellan olika ämnen i temaformer bedrivs cirka två gånger per termin under perioder av tre till fyra veckor. Temaarbeten och projektarbeten beskrevs som en vanlig arbetsform, men likaså mindre moment med exempelvis illustrationer i den ordinarie undervisningen. Elevutställningar, elevföreställningar och skoltidningar var några av de arbetstillfällen som nämndes.</p><p>Resultatet visade att samarbete och intresse bland lärare är den viktigaste förutsättningen för en lyckad ämnessamverkan. De ämnesövergripande inslagen under ”vanliga” lektioner handlar däremot främst om eget intresse och kunskap hos läraren. Eftersom viljan finns att förbättra samarbetet ute i skolorna som undersökts, finns skäl att tro att de tre ämnena lättare kommer kopplas samman i framtiden. För att bildämnet inte ska få en undanskymd roll krävs att skolan och lärarna inte nedvärderar bildämnets uttrycksmöjligheter och ger det ökat utrymme.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i bild, svenska och SO kan förbättras genom att de tre ämnena sammanlänkas i en allt större utsträckning. Bakgrunden är att många skolor arbetar ämnesövergripande och att arbetsformen kan behöva nya riktlinjer och mål. I min åsikt är de tre ämnena lämpliga att förenas på grund av deras kommunikativa innehåll och varierande uttrycksformer. Dessutom anser jag att bildämnets kreativa och konstnärliga tänkande berikar övriga skolämnen. Som blivande bildlärare ser jag förstås gärna att bildämnet får ett större fokus och hamnar i viktiga skolsammanhang. Skolverkets rapporteringar om försämrade kunskaper i svenska och SO är ytterligare skäl som motiverar till att fokusera på de tre ämnena. Resultatet av undersökningen visade att de flesta lärare har en positiv syn på samverkan mellan bild, svenska och SO. Skälet som angavs var bland annat ämnenas lika karaktärer där de olika uttrycksformerna fungerar bra vid samarbete, samt att de enkelt kan bedömas för sin specifika särart. Problematiken kring ämnessamarbete mellan bild, svenska och SO uppgavs handla om organisatoriska brister i form av lärarlagssamarbete, tid för planering och intresse hos läraren. Det framgick att de flesta skolor strävar efter att arbeta ämnesövergripande. Samarbete mellan olika ämnen i temaformer bedrivs cirka två gånger per termin under perioder av tre till fyra veckor. Temaarbeten och projektarbeten beskrevs som en vanlig arbetsform, men likaså mindre moment med exempelvis illustrationer i den ordinarie undervisningen. Elevutställningar, elevföreställningar och skoltidningar var några av de arbetstillfällen som nämndes. Resultatet visade att samarbete och intresse bland lärare är den viktigaste förutsättningen för en lyckad ämnessamverkan. De ämnesövergripande inslagen under ”vanliga” lektioner handlar däremot främst om eget intresse och kunskap hos läraren. Eftersom viljan finns att förbättra samarbetet ute i skolorna som undersökts, finns skäl att tro att de tre ämnena lättare kommer kopplas samman i framtiden. För att bildämnet inte ska få en undanskymd roll krävs att skolan och lärarna inte nedvärderar bildämnets uttrycksmöjligheter och ger det ökat utrymme.

Programinfärgad undervisning har visat sig ha en positiv effekt på både elevers motivation likväl som på deras resultat. Utifrån examensmålen uppsatta av Skolverket uppmuntras lärare att samarbeta över ämnesgränserna för att göra utbildningen mer inriktad mot respektive program. Tidigare forskning visar att idrottslärare generellt har svårt att genomföra sådan ämnessamverkan. Syftet med min studie är att öka kunskapen om vilka möjligheter och problem som lärarna upplever att programinfärgad undervisning medför. Vidare ville jag undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa programinfärgar sin undervisning mot fordon- och transportprogrammet. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med idrottslärare som undervisar elever från fordon- och transportprogrammet. Resultatet av intervjuerna visar att möjligheterna finns men att läroplanens formulering, transformering och realisering skapar problem som inte alltid övervinns. Ergonomi och första hjälpen visade sig vara områden där programinfärgning mot fordonsprogrammet utfördes i störst omfattning.

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som, ur ett lärar- och lärandeperspektiv, talar för och vad som talar emot ett ämnesintegrerat arbetssätt i matematik och textilslöjd under grundskolans tidigare år. För att söka svar på denna fråga har litteratur som behandlar ämnesintegrerad undervisning, Lpo 94 och kursplaner studerats samt en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförts. Fem grundskollärare, varav två undervisar i matematik år 4-6 och tre undervisar i textilslöjd år 2-6, har deltagit i undersökningen. Intentionen är att ta reda på deras uppfattningar och erfarenheter av ämnesintegrering.Resultatet visar att informanterna, i synnerhet den lärare som undervisar en klass i nästan alla ämnen, ser stora möjligheter att integrera flera ämnen i undervisningen. Textilslöjdslärarna beskriver situationer i arbetet på slöjden då eleven har användning av kunskaper och färdigheter i matematik, t.ex. längdmätning, geometri och de fyra räknesätten. Både i fallstudien och i litteraturstudien framkom att matematik och textilslöjd har flera likheter, framförallt i ämnesinnehåll, men även i sättet att arbeta med att lösa problem. Betydelsen av ett ämnesintegrerat arbetssätt betonas i litteraturen liksom av informanterna. En undervisning som ger eleven möjlighet att använda alla sinnen, framhålls som stärkande och utvecklande för elevens lärande samt motiverar och ger lust till att lära. En samverkan kan också ge eleverna en bild av hur matematik används utanför klassrummet och hjälpa dem att upptäcka nya helheter. Några av informanterna ger uttryck för en osäkerhet gällande elevers kunskaper inom andra ämnesområden än de informanterna själva undervisar i. De upplever svårigheter med att få insyn i vad eleverna gör inom andra ämnen. Enligt lärarna leder detta i sin tur till att de inte gärna tar initiativ till en ämnessamverkan. Tidsaspekten beskrivs som mycket betydelsefull för den gemensamma planeringen i skolan och bristen på tid begränsar samarbetet över ämnesgränserna. Schemats upplägg, skolans lokaler, personalförändringar och personkemi är, enligt informanterna och litteraturen, också faktorer som underlättar eller hindrar lärare att samarbeta över ämnesgränserna. Jag har funnit att yrkeserfarenhet och olika faktorer i arbetsmiljön, t.ex. undervisning på mer än en skola och i många klasser, inverkar på lärarnas upplevelse av möjligheter och begränsningar till ämnessamverkan.</p>

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som, ur ett lärar- och lärandeperspektiv, talar för och vad som talar emot ett ämnesintegrerat arbetssätt i matematik och textilslöjd under grundskolans tidigare år. För att söka svar på denna fråga har litteratur som behandlar ämnesintegrerad undervisning, Lpo 94 och kursplaner studerats samt en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförts. Fem grundskollärare, varav två undervisar i matematik år 4-6 och tre undervisar i textilslöjd år 2-6, har deltagit i undersökningen. Intentionen är att ta reda på deras uppfattningar och erfarenheter av ämnesintegrering.Resultatet visar att informanterna, i synnerhet den lärare som undervisar en klass i nästan alla ämnen, ser stora möjligheter att integrera flera ämnen i undervisningen. Textilslöjdslärarna beskriver situationer i arbetet på slöjden då eleven har användning av kunskaper och färdigheter i matematik, t.ex. längdmätning, geometri och de fyra räknesätten. Både i fallstudien och i litteraturstudien framkom att matematik och textilslöjd har flera likheter, framförallt i ämnesinnehåll, men även i sättet att arbeta med att lösa problem. Betydelsen av ett ämnesintegrerat arbetssätt betonas i litteraturen liksom av informanterna. En undervisning som ger eleven möjlighet att använda alla sinnen, framhålls som stärkande och utvecklande för elevens lärande samt motiverar och ger lust till att lära. En samverkan kan också ge eleverna en bild av hur matematik används utanför klassrummet och hjälpa dem att upptäcka nya helheter. Några av informanterna ger uttryck för en osäkerhet gällande elevers kunskaper inom andra ämnesområden än de informanterna själva undervisar i. De upplever svårigheter med att få insyn i vad eleverna gör inom andra ämnen. Enligt lärarna leder detta i sin tur till att de inte gärna tar initiativ till en ämnessamverkan. Tidsaspekten beskrivs som mycket betydelsefull för den gemensamma planeringen i skolan och bristen på tid begränsar samarbetet över ämnesgränserna. Schemats upplägg, skolans lokaler, personalförändringar och personkemi är, enligt informanterna och litteraturen, också faktorer som underlättar eller hindrar lärare att samarbeta över ämnesgränserna. Jag har funnit att yrkeserfarenhet och olika faktorer i arbetsmiljön, t.ex. undervisning på mer än en skola och i många klasser, inverkar på lärarnas upplevelse av möjligheter och begränsningar till ämnessamverkan.

Ett ämnesövergripande arbetssätt har både en lång historia och genererar goda resultat,trots detta förskjuts lärarnas uppdrag mot andra, i vissa fall disparata, arbetsuppgifter inom utbildningsväsendet. Hur kommer det sig, är ett ämnesövergripande arbetssätt för svårt? Eller finns det andra förklaringar, det är det som denna studie skall försöka att titta närmare på.Syftet med denna studie är att beskriva hur lärare på gymnasieskolans naturvetenskapliga- och teknikprogram uppfattar och realiserar ett ämnesövergripande arbetssätt. Studien har genomförts genom samtalsintervjuer med empiristyrd tematisk analys som metodramverk. Resultatet av studien visar att de teman som lärarna beskriver är: ämnen och kombinationer av dessa, arbetsformer, eleverna, lärarkollegiet, resultatet av ett ämnesövergripandearbetssätt samt förutsättningar. Samarbetet mellan lärarna är inte alltid smärtfritt, dock är brist på tid till samordning och planering det som framhålls som den största stötestenen, och tydligaste resultatet, för ett välfungerande ämnesövergripande arbetssätt. Eldsjälarnas betydelse är ytterligare ett resultat av studien. En slutsats är att informanterna inte naturligt sett eller tänkt på sin egen undervisning i flera ämnen som ett ämnesövergripande arbetssätt. Den vanligaste formen avämnesövergripande arbetssätt är projektformen.Ytterligare en slutsats finns i att: när uppföljningen sker är det är arbetsformen somutvärderas och inte elevernas kunskapsutveckling. / Interdisciplinary working methods has both a long history and generate good results and yet it has a relatively hidden position within the educational system. How come, is it too difficult? Or are there other reasons? This is the objective for this study.This study will describe the experiences teachers, in the upper secondary school, express while working within interdisciplinary working methods. The study has been performed by a number of interviews and analyzed with applied thematic analysis framework. The result of the study shows that the themes the interviewees describe are; the subjects and combinations of those, ways of working, the students, the colleagues, the results and the prerequisites. The collaboration between the teachers is not a walk in the park, however the lack of time to perform planning and coordination are the major obstacles preventing successful interdisciplinary working methods.The importance of the enthusiasts is another result of the study. One conclusion is that the informants do not naturally thought about their own teaching of several subjects as a cross-disciplinary approach. The most common form of interdisciplinary working method is the project form. Another conclusion is that: when the follow-up is done, it is the work method that is evaluated and not the students' knowledge.

Subject collaboration is a working method for teachers that is stated in the school's governing documents. The study has aimed to put subject collaboration with religious education in a context and investigate what subject collaboration looks like in practice, as well as some underlying factors that enable subject cooperation. The goal is to be able to identify keys that can contribute to increasing knowledge about subject collaboration regarding religious education. To study subject collaboration and its key factors, the study includes a qualitative and quantitative survey conducted in two municipalities. In the background, the reader is given a historical curriculum overview starting in Lgr62 and reaching to the current Lgr22. The overview shows that the presentation of policy documents concerning subject collaboration has changed over time. Previous research has highlighted the subject based on different aspects such as the opportunities and difficulties collaboration between subjects can entail, and external factors that can counteract or promote subject collaboration. The theoretical framework for the study is based on social and group psychological theories and concepts. The theoretical starting points for understanding and discussing subject collaboration are: social cognitive theory; social exchange theory; individual and group; cooperation and competition; goals and motivation. The theories are used to shape the starting point for the interpretation that is then made of the empirical evidence. Some key concepts used in the work are subject collaboration and key factors. The results show that the correspondents have a positive attitude towards subject collaboration, but besides the promising approach, collaboration generally takes place to a low extent, regardless of subject. The correspondents consider both the management and themselves to be ultimately responsible for the practice of subject collaboration. The results show that there are key factors. These factors both inhibit but also enable subject collaboration with religious education. These key factors have been categorized in three themes: attitude, organization and knowledge.

The overall purpose of this licentiate thesis is to explore how different media is considered and valued by teachers in an interdisciplinary project in which the subjects of Art and Swedish are included. In the project, The Horror Genre in Literature and Film, a variety of mediations are represented: speech, writing, still- and moving images. The study focuses on the teaching strategies and approaches that participating teachers have in relation to the project's various mediations. My central concern is how the media of moving images is considered in the project. Of particular interest for my study is the question if teachers takes into account the media's special possibilities and limitations in their teaching. The theoretical framework is sociocultural theory, narrative theory and theories from the field of media and multimodality. The study was conducted in a Swedish primary school where three classes in 8th grade participated. The empirical material consists of interviews with three teachers in the subject Swedish and with one Art teacher. Also part of the empirical material, are the films produced by the pupils in the project. These films were analysed with the purpose of identifying to what degree the pupils used a narrative that is particular to the medium of moving image. The project in my study was carried out as an interdisciplinary project. Nonetheless, the results show that the teachers in the various subjects work toward the goals set in their own school subjects and that no common goals or overall objectives were formulated in the project. My study also shows that the mediations that are rewarded and have a superior role in the project are the spoken and the written word. The media of moving images has a marginalised place in the project and is regarded as less important. The main result of my study shows the problems that may arise when different forms of mediation co-exist in project-based learning within a school context. It also points out the difficulties that interdisciplinary projects have to face in terms of national regulations, frame factors such as the distribution of lesson hours, resources, as well as other factors that can affect the possibility of cooperation between the subjects.