No description available.

Detta arbete syftar till att kartlägga vad lärare i grundskolans senare del, årskurs 6-9, och gymnasiet i Västerås stad anser om ämnesintegration. Den metod som användes var en enkätundersökning som riktade sig till samtliga lärare i populationen. Genom att statistiskt undersöka de inkomna svaren har ett antal resultat hittats. De flesta lärare är positiva till ämnesintegration. De skulle också vilja arbeta mer ämnesintegrerat. Lärarna håller med om de fördelar, nackdelar och hinder som enkäten tar upp. Kvinnor är mer positiva än män till ämnesintegration, yngre och mindre erfarna lärare är mer positiva än äldre och mer erfarna lärare. De lärare som arbetar på friskola är mer positiva än de som arbetar på kommunal skola. Variationen är stor kring hur och i vilken utsträckning lärarna arbetar ämnesintegrerat.

Detta examensarbete handlar om två olika sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen i år 3-5. Jag har jämfört en lärare som arbetar med skönlitteratur integrerad i tematisk, ämnesövergripande undervisning med en annan lärare som använder skönlitteraturen inom ramen för svenskämnet. Syftet har varit att ta reda på vilka skillnader och eventuellt vilka likheter man kan finna i dessa olika arbetssätt samt om eleverna tycker att de lär sig något utifrån att läsa skönlitteratur i undervisningen. För att få fram materialet till min uppsats har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare samt fyra elever i respektive klass. Jag har även genomfört observationer i båda klasser. En av likheterna jag har funnit är att båda klasser har en bänkbok som de själva väljer och som de läser vid schemalagda tillfällen. Jag har däremot inte funnit något entydigt svar i mina elevintervjuer som visar att eleverna upplever att de lär sig något av att läsa skönlitteratur, eller att de vill läsa mer utöver det de läser i skolan, i de olika arbetssätten.

Bakgrund: Idag uppmuntras pappor att vara närvarande och aktiva under graviditet och förlossning, något som påverkar hela familjen positivt. Delaktighet kan upplevas och uttryckas på olika sätt. Studier har visat att pappor inte varit så delaktiga som de önskat och haft svårt att hitta sin roll. Syfte: Identifiera och beskriva förstagångspappors erfarenheter av delaktighet under normal förlossning och BB-vistelse. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats valdes. Fjorton intervjuer utfördes där materialet analyserades utifrån tematisk analys enligt Braun & Clarke. Fynd: Två huvudteman och sju underteman identifierades. Första huvudtemat var aktivt agerande med undertemana praktisk och verbalt agerande, rollen som ställföreträdare, involveras till handling. Andra huvudtemat var aktiv närvaro med undertemana finnas med, känslomässigt deltagande, deltagande i en livshändelse, bli sedd och bekräftad. Papporna vill vara delaktiga och upplever det positivt att bli involverade av barnmorskan till att delta aktivt. Delaktigheten stärks av att papporna blir sedda och bekräftade av barnmorskorna som blivande och nyblivna pappor. Delaktigheten riskerar att utebli om papporna inte får den information de behöver eller då de inte själva efterfrågar den. Konklusion: Förstagångspappors erfarenheter av delaktighet kan innebära både ett aktivt agerande och en aktiv närvaro.

Precis som samhällets funktioner och enheter kan hänga ihop och samverka på olika sätt, kan de olika ämnena i skolan också göra det. I praktiken innebär det att fler än ett ämne kan studeras på samma gång, och ett begrepp som används för att benämna denna arbetsform är ämnesintegrering. Det här examensarbetet behandlar ämnesintegrerad undervisning på högstadiet. Syftet är att skapa förståelse för vilka möjligheter och hinder som finns för det här sättet att undervisa på högstadienivå. Uppsatsens studier utgörs av två kvalitativa intervjuer med högstadielärare, och en kvantitativ enkätundersökning med högstadieelever.   I detta examensarbete har högstadielärares och högstadieelevers erfarenhet och inställning till ämnesintegrerad undervisning studerats. Detta ställs mot bland annat konstruktivismen, som är en av många teorier för vad begreppen kunskap och lärande står för. Det framkommer att både lärare och elever har en samsyn på ämnesintegrering. Resultaten av undersökningarna visar också att både lärare och elever har en positiv inställning till ämnesintegrering, och anser att arbetssättet främjar elevers lärande så att de kan ta till sig kunskaper i stor utsträckning. Undersökningarna tyder även på att den främsta möjligheten med ämnesintegrering är att elever tillgodogör sig en helhetssyn på undervisningen, och därigenom kan se kopplingar till livet utanför skolan. När det gäller hinder för ämnesintegrering, visar undersökningarna att lärares eventuella bristande ämneskunskaper, är det som utgör störst hinder för att undervisningen ska kunna bedrivas ämnesintegrerat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad tematisk ämnesintegrerad duoundervisning (TÄD) kaninnebära för svenskämnet. Studien tar avstamp i Lars-Göran Malmgrens (1996) teori om tre olikasvenskkonceptioner: svenska som ett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistorisktbildningsämne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne. Genom intervjuer med svensklärareoch analys av tre läsårsplaneringar i Svenska 3 diskuteras vilken typ av svenska som skapas vid TÄD,samt vilka bakomliggande faktorer som bidrar till ämnets utformning. Följande frågeställningar harformulerats: 1. Vilken typ av svenskämne skapas vid tematisk ämnesintegrerad duoundervisning på dengymnasieskola där studien genomförs? 2. Vilka faktorer påverkar hur svenskämnet utformas vid tematisk ämnesintegreradduoundervisning på skolan? Studien visar att det svenskämne som utformas vid TÄD ofta är erfarenhetspedagogiskt. Lärarna utgårdå i många fall från ett gemensamt problem- eller relationsorienterat tema i undervisningen. Resultatetvisar på många fördelar med undervisningsmetoden, men uppmärksammar också en del problematik,bland annat vad gäller brist på struktur och tydlighet. Vidare riskerar svenskan att reduceras till ettfärdighetsämne eller ett stödämne, t.ex. då ämnet integreras med kursen Gymnasiearbete eller dåsvenskläraren fungerar som resurs vid undervisning i matematik. Ett flertal faktorer påverkar vilkentyp av svenskämne som skapas vid TÄD: ämneskombination, ramfaktorer (t.ex. planeringstid ochschemaläggning), lärarnas inställning till TÄD och tro på en välfungerande ämnesintegrering, lärarnassamarbetsförmåga, lärarnas ämneskunskaper och ämneskonception, samt val av tema förundervisningen.

Forskning visar att ungdomar med minoritetstillhörighet möter andra utmaningar i identitetsskapande än ungdomar med enkom majoritetstillhörighet. Trots sådan kunskap finns få psykologiska studier som undersöker upplevelser representerade hos den svenska minoritetsgruppen judar. Studiens syfte var att lyfta berättelser om vilken betydelse det har för sex unga svenska kvinnor att identifiera sig som judinnor samt att analysera deras berättelser ur ett psykologiskt identitetsperspektiv. Teorier om minoritets- och majoritetsgruppers interaktionsmönster samt teorier om social identitet utgjorde studiens bakgrund. Sex personer som identifierade sig som kvinnor, svenskar och judinnor, deltog i telefonintervjuer. Intervjumaterialet bearbetades genom tematisk analys vilket genererade huvudtemat ”Jag hör hemma på flera ställen men ibland undrar jag om jag hör hemma någonstans”. I studien diskuteras hur dubbel kulturell tillhörighet kan upplevas beroende på kontextuella förutsättningar, hur delaktighet i gemenskaper kan underlätta i identitetsskapande samt hur upplevelser av att vara annorlunda kan ha en central roll i identitetsutvecklingen hos unga judinnor.

<p>Detta är en C-uppsats inom ämnet Filmvetenskap. Syftet är att med hjälp av kognitiva och tematiska teorier analysera Christoffer Boes film "Reconstruction" (2003). Analysen bygger på en scenförteckning där varje scen analyseras för sig baserat på kognitiv filmteori. Därefter följer en tematisk analys av hela filmen.</p><p>Då det är en film med otydlig kausal ordning är det svårt att komma fram till ett konkret vetenskapligt resultat. Därför resulterar analysen snarare i möjliga hypoteser som författaren anser adekvata. I korthet resulterade den kognitiva analysen i en hypotes som föreslår att filmen utspelar sig i två världar vilka efterhand vävs in i varandra. Föreslagna teman i den tematiska analysen är kärlek som primärtema och staden Köpenhamn som sekundärtema. Även dessa två vävs in i varandra och samspelar filmen igenom.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur individen upplever sig själv efter att ha varit sjukskriven på grund av stress. Detta undersöktes genom intervjuer med fyra deltagare och det transkriberade materialet analyserades med tematisk analys (TA). Det resulterade i fyra huvudteman som var: Otydliga gränser; Bilden utåt; Blicken inåt; Inre ledarskap. Resultatet visade att deltagarna upplevde en förändring hos sig själva efter senaste sjukskrivningen. Genom reflektion utvecklade de sin medvetenhet om vem de är som personer och vilka behov de har och då tydliggjordes även gränserna för hur höga krav de kunde ställa på sig själva. De upptäckte även var gränsen gick för deras egen kapacitet och behovet av återhämtning samt att självkontrollen ökade när de tillät sig visa sårbarhet. Resultatet bekräftar tidigare forskning om att individen kan bli starkare av motgångar och att samtal och reflektion hjälper individen att utvecklas.

I dagens svenska skolor finns många elever med annat modersmål än svenska. Samtliga andraspråkslärare kan underlätta dessa elevers skolgång genom att använda språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt, t.ex. skönlitteraturundervisning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka fördelar lärarna anser att det finns att arbeta med skönlitteratur, hur de väljer skönlitteratur och hur de motiverar sinaval av litteraturen, hur de arbetar med språk-och kunskapsutvecklande med hjälp av skönlitteratur. Tre lärare intervjuades och spelades in. Enligt de intervjuade lärarna tillägnar sig eleverna olika sorters kunskap med hjälp av skönlitteraturundervisning. De ökar sitt ordförråd och sin grammatiska kunskap. De tillägnar sig kunskaper om textens uppbyggnad, stil och form vilket underlättar deras skrivande.Enligt lärarna utvecklas eleverna ocksåsocialt genom den muntliga interaktionen där de delar med sig av sina erfarenheter, värderingar, tankar, känslor och kulturer. Studien visar att de intervjuade lärarna anser att språk-och kunskapsutveckling hos andraspråkseleverna främjas av skönlitteratur i undervisningen.