Syftet med denna studie var att undersöka hur rekryterare i bemanningsbranschen bedömer kandidaters personliga egenskaper samt hur de resonerar om personlighetsbedömning och objektivitet. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta rekryterare från sju olika bemanningsföretag i tre svenska städer. Datan analyserades genom en empiristyrd tematisk analys utifrån kategorier och tematiska enheter för att kartlägga resonemang. Resultatet visade att deltagarna lade stor vikt vid kandidaters personliga egenskaper vid rekrytering. Egenskaperna bedömdes främst på kandidatens förmåga att kommunicera dessa skriftligt och verbalt, samt på kandidatens uppträdande. Deltagarna var av uppfattningen att det troligtvis inte går att uppnå fullständig objektivitet vid personlighetsbedömning, men att det är viktigt att sträva mot det i den mån det går. Deras förhållningssätt mot objektivitet i praxis varierade.

Polisyrket i Sverige kan innefatta olika inriktningar och arbetsuppgifter, men en stor del avverksamheten består av ingripandeverksamhet eller brottsutredning. Sjuktalen hos kvinnligapoliser i Sverige har ökat de senaste åren, något som medför svårigheter för såväl individensom drabbas, arbetsgivaren och samhället. I tidigare studier konstateras att sjukskrivning ochohälsa hos kvinnliga poliser är ett ämne i behov av mer forskning då evidens gällande polisersarbetsmiljö till stor del har omfattat manliga poliser.Syftet med studien var att beskriva kvinnliga polisers upplevelse av arbete och hälsa.Studien genomfördes med kvalitativ induktiv design. Tio kvinnliga poliser i Västerbottenintervjuades i tre fokusgruppsintervjuer samt en individuell intervju, materialet analyseradesmed hjälp av tematisk analys.Analysen resulterade i fyra huvudteman; “Stressorer som påverkar hälsan”, “Förmågan atthantera stressorer”, “Vikten av närvarande ledarskap” och “Att vara kvinna och polis”, samt tiounderteman.Hur kvinnliga poliser upplever sitt arbete och sin hälsa är ett komplext ämne. Denna studiehar belyst vilka stressorer i arbetet som kan påverka hälsan och hur de kvinnliga polisernahanterar detta. Även upplevelsen av att vara kvinna och polis samt vikten av välfungerandeorganisatoriska faktorer såsom ledarskap har beskrivits.

Genom en kvalitativ intervjustudie ger detta arbete en inblick i fyra svensklärares perspektiv på värdegrundsarbete. Materialet behandlas genom en tematisk analys utifrån vilken fyra teman identifieras: ”Värdegrundsbegreppet”, ”Litteraturens roll”, ”Svenskans känsliga ämnen” och ”Demokratisk fostran”. Det första temat besvarar den första forskningsfrågan om hur de intervjuade svensklärarna resonerar kring sitt värdegrundsarbete. De tre övriga temana besvarar den andra forskningsfrågan om hur dessa svensklärare beskriver att de arbetar med värdegrund inom svenskämnet. Resultatet av studien visar att värdegrundens abstrakta form i kombination med upplevd press uppifrån medför att lärarna är tveksamma till värdegrundsbegreppet. Vidare finner studien att deltagarna beskriver värdegrundsarbete inom svenskämnet i termer av litteraturundervisning, demokratiskt förberedande samtal om känsliga ämnen i ett tryggt klassrumsklimat. Utifrån ett normkritiskt perspektiv på lärarrollen lyfter studien fram de godtyckliga grunder på vilka värdegrunden tolkas och värdegrundsarbete formuleras.

This essay aims to show how literary fiction can be combined with teaching aids in school while conducting lessons about historic events, or even outright replace teaching aids in this matter. This essay will also show how a teacher can work in an interdisciplinary way in the school subjects Swedish and History. The historic event that has been chosen for this research is the First World War. The method for this study is hermeneutic and it analyzes two literary works of fiction and a teaching aid for History at high school level. This study shows that literary fiction does not have to serve as a complementary source of knowledge when it comes to historic events because it can very well stand on its own two feet. Another conclusion from this study is that the feelings evoked from the text of literary fiction contributes to greater understanding of a historic event.

No description available.

No description available.

<p>Vår definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrån litteratur inom området och utifrån intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar ämnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i längd. Denna definition kommer vi att bygga vår studie på.</p><p>Syftet med studien är att bidra till förståelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. Vårt arbete utgår från dessa forskningsfrågor: Varför används inte tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna? Vilka är faktorerna till att lärare väljer ämnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lärarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka är fördelarna med tematisk undervisning? Vilka är nackdelarna med tematisk undervisning?</p><p><p>Metoden som har använts i detta arbete är öppen intervju. Vi har använt två olika frågescheman till intervjuer, ett med frågor till lärare i år 1-7, ett med frågor till högskollärare. Vi har sammanlagt gjort tio stycken intervjuer: fyra intervjuer genomfördes med lärare i år 1-7 och sex intervjuer med högskollärare. Vi valde att göra intervjuer med öppna frågor då vi kom fram till att detta skulle ge oss det bästa resultatet.</p></p><p>Resultatet av arbetet kan kort sammanfattas med att det kan finnas många anledningar till varför man inte använder tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna t.ex. osäkerhet, okunskap inom området, organisatoriska problem (som t.ex. tidsbrist, planeringssvårigheter och samarbetssvårigheter), skolans tradition och utveckling samt en brist i lärarutbildningen.</p>

Vår definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrån litteratur inom området och utifrån intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar ämnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i längd. Denna definition kommer vi att bygga vår studie på. Syftet med studien är att bidra till förståelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. Vårt arbete utgår från dessa forskningsfrågor: Varför används inte tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna? Vilka är faktorerna till att lärare väljer ämnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lärarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka är fördelarna med tematisk undervisning? Vilka är nackdelarna med tematisk undervisning? Metoden som har använts i detta arbete är öppen intervju. Vi har använt två olika frågescheman till intervjuer, ett med frågor till lärare i år 1-7, ett med frågor till högskollärare. Vi har sammanlagt gjort tio stycken intervjuer: fyra intervjuer genomfördes med lärare i år 1-7 och sex intervjuer med högskollärare. Vi valde att göra intervjuer med öppna frågor då vi kom fram till att detta skulle ge oss det bästa resultatet. Resultatet av arbetet kan kort sammanfattas med att det kan finnas många anledningar till varför man inte använder tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna t.ex. osäkerhet, okunskap inom området, organisatoriska problem (som t.ex. tidsbrist, planeringssvårigheter och samarbetssvårigheter), skolans tradition och utveckling samt en brist i lärarutbildningen.

No description available.

Detta är en C-uppsats inom ämnet Filmvetenskap. Syftet är att med hjälp av kognitiva och tematiska teorier analysera Christoffer Boes film "Reconstruction" (2003). Analysen bygger på en scenförteckning där varje scen analyseras för sig baserat på kognitiv filmteori. Därefter följer en tematisk analys av hela filmen. Då det är en film med otydlig kausal ordning är det svårt att komma fram till ett konkret vetenskapligt resultat. Därför resulterar analysen snarare i möjliga hypoteser som författaren anser adekvata. I korthet resulterade den kognitiva analysen i en hypotes som föreslår att filmen utspelar sig i två världar vilka efterhand vävs in i varandra. Föreslagna teman i den tematiska analysen är kärlek som primärtema och staden Köpenhamn som sekundärtema. Även dessa två vävs in i varandra och samspelar filmen igenom.