Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö. Detta kan förstås genom värnpliktens roll för den manliga hegemonin och sammanblandningen mellan soldatskap och manlighet, som leder till ett systematiskt missgynnande av militära kvinnor.

This essay aims to examine how safety is reflected in local plans. This was done by describing the physical environments, which are addressed in the local plans and its impact on safety. It has also been undertaken to see if certain physical environments with respect to safety have been addressed differently.The paper is made with the qualitative method Thematic analysis. The method is used to analyze the three local plans that have been available during the essay. The analysis was done with my created themes Traffic separation, Accessibility, High vision, Light and bright and Human presence.The results have shown that the local plans takes up physical environments that are good for safety. It is also so that the results showed that the local plans and safe physical environments differ depending of the intent of each local plan.

Människans konsumtionsbeteenden bidrar till växande negativ miljöpåverkan, och för att bryta utvecklingen krävs arbete på flera nivåer, däribland individnivån. Eventuellt kan massmedia bidra till sådant arbete. Denna studies syfte var att med fokus på konsumtionsbeteenden undersöka miljöbudskap i en nyhetstidnings webbpublicerade artiklar. Jag analyserade artiklarna med kvalitativ, teoretisk, tematisk analys, samt kvantitativt genom att kontrollera i hur många artiklar olika budskap identifierats. Analysens utgångspunkt var en lätt modifierad version av Sterns VBN-teori (Value Belief Norm theory), som fokuserar på attityder relevanta för miljövänligt beteende. Jag analyserade budskap i 57 artiklar som jag bedömt betonade vikten av konsumtionsrelaterade beteendeförändringar med hänvisning till miljön, och identifierade sju övergripande teman. De innefattade 14 underteman utifrån VBN-teorin och sex kategorier av beteendeuppmaningar. Jag bedömde att artiklarna som helhet i högre utsträckning innehöll budskap formulerade i linje med miljömässigt fördelaktiga attitydfaktorer än det motsatta, samt att artiklarna ofta uppmanade till konsumtionsrelaterade beteenden med förhållandevis god miljönytta vid utförande.

No description available.

Denna uppsats behandlar varför några utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhållningssätt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen ställer jag frågor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser på elevers inlärning. Undersökningen omfattar även om pedagogerna tror att läsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning är har hämtats ur litteratur om ämnet och utgörs av att ämnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en läromedelsstyrd undervisning.Jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlärning. De slutsatser som jag då kan dra är att tematisk undervisning är gynnsamt på grund av att olika ämnen integreras inom temat och då bildar en helhet för eleven. Den är också gynnsam på grund av den erfarenhetspedagogiska riktningen den tematiska undervisningen ofta antar.

Teknik är ett tämligen nytt ämne med kort kunskapstradition, 1994 blev teknikämnet för första gången ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan. Syftet med denna studie är att undersöka de fysiska förutsättningarna som finns i skolorna vad gäller material, lokaler, kompetens samt budget. Undersökningen har som utgångspunkt i den kvalitativa metoden med en kombination av strukturerade och semistrukturarade intervjuer som sedan bearbetas i en tamatisk analys. Studen visar att många lärare anser att det brister i engagemang och materialåtkomst på skolorna och önskar vilja se mer sammarbete i arbetslagen för att kunna utveckla teknikämnet. Det är dessa pusselbitar som fattas för att lärarna ska känna sig tryggare med att undervisa i ämnet teknik. Material, fortbildning, diskussioner och enganemang är viktiga delar för att synliggöra och utveckla teknikämnet på skolorna runt om i Sverige.

Abstrakt Skolsköterskors arbetsuppgift är att befrämja hälsa. I skollagen (2010:800) framgår att elevhälsa ska omfatta medicinska, psykologiska och psykosociala insatser. Varje elev skall erbjudas minst tre hälsobesök under grundskoletiden. Elever ska också vid behov kunna anlita elevhälsan för enklare sjukvårdsinsatser (2010:800 2 kap 25§, 27§, 28§). Syftet med studien var att beskriva skolelevers syn på skolsköterskan. Kvalitativ metod valdes där intervjuer utfördes med sju skolelever i åldern 10-15 år från sex olika skolor i norra Sverige. Data analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys som resulterade i fem kategorier: Tillgänglig och att vara tillhands, Tillitsfulla relationer, Information och undervisning, Enklare sjukvårdsuppgifter samt Hälsostödjande insatser. Utifrån de fem kategorierna utfördes en tematisering där två teman framkom: Att inge trygghet i mötet och Att finnas till för att stödja och hjälpa. Elevernas syn var att skolsköterskan bör vara mer tillgänglig på skolan. De kände tillit till skolsköterskan och ville kunna träffa hen ofta. Resultatet indikerar vikten att skolsköterskan skapar en trygg miljö där elever kan få hjälp med både psykiskt och fysiskt mående. Nyckel ord: skolsköterska, elever, kvalitativ tematisk innehållsanalys, elevhälsa, miljö, omvårdnad

Anorexia nervosa är ett folkhälsoproblem som leder till allvarliga konsekvenser för de drabbade. Det anses vara en psykisk sjukdom men resulterar ofta i fysiska symptom som undernäring och hjärtsvikt. I svåra fall bedöms personerna med anorexia nervosa vara i behov av psykiatrisk tvångsvård. Detta trots att det inte framgår tydligt i lagstiftning eller förarbeten att anorexia nervosa ger förutsättningar för psykiatrisk tvångsvård. Denna studie har syftat till att undersöka förutsättningarna för att vårdas enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård för anorexia nervosa samt hur det skildras i domar där frågan avgjorts. Studien har genomförts genom tematisk analys av domar där frågan om psykiatrisk tvångsvård för kvinnor över 18 år med diagnosen anorexia nervosa avgjorts. De tematiska analyserna utfördes med teoretisk utgångspunkt i Foucaults begrepp om disciplin och vansinne samt Johannissons teori om kvinnosjuklighet och patientrollen. Resultatet av studien visade att de juridiska grunder som åberopas för att tvångsvårdas för anorexia nervosa är att personen har anorexia nervosa i en grad som bedöms vara en allvarlig psykisk störning samt motsätter sig psykiatrisk vård. Det har dock förekommit att personerna samtycker till antingen frivillig vård eller vård under tvång, men dessa samtycken har av rätterna inte bedömts tillförlitliga. Vidare visade analysen av domarna fyra teman vilka vi benämnde som samtycke, paternalism, sannolika konsekvenser samt motsägande uppfattningar. Den valda metoden har givit oss möjlighet att analysera konstruerandet av anorexia nervosa ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv samt hur professionella riskerar att reproducera rådande maktstrukturer. Studien har bidragit till ett mer nyanserat perspektiv på hur förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård för personer med anorexia nervosa kan förstås.

No description available.

Lärare ska erbjuda ledning och stimulans till alla elever (SFS 2010:800) men kan behöva stöttning. En specialpedagog, som genom sin examen har fördjupad kunskap kring specialpedagogik och som kan verka som ”en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor” (SFS 2007:638). Lyckad handledning sägs främja inkludering (Sundqvist, von Ahlefeld Nisser & Ström, 2014), varför det är viktigt att handledningen upplevs som positiv. Handledning och konsultation är olika samtalsmodeller med många likheter. Föreliggande studie undersöker hur specialpedagoger uppfattar framgångsrik konsultation mellan specialpedagoger och lärare, samt vad specialpedagogerna beskriver att de kan göra för att främja konsultationen. Fem specialpedagoger deltog i semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet av den tematiska analysen visade att informanterna tyckte att ett tydligt beskrivet problem, förenliga förväntningar samt samverkan kring eleven är kännetecknande för framgångsrik konsultation. Därtill uppgav informanterna att de tyckte sig kunna främja konsultationen genom att skapa tillit till läraren samt använda det egna bemötandet gentemot läraren på ett medvetet sätt. Informanternas upplevelser kring framgångsrik konsultation kan kopplas samman med Sundqvist och Ströms (2015) syn på expertstyrd, deltagarstyrd, samt samverkande konsultation, samt med Gutkins (1999) syn på kollaborativ konsultation med olika grad av föreskrivande inslag. Kopplingar kan även göras till lärarens respektive specialpedagogens syn på de specialpedagogiska perspektiven, avseende det kategoriska respektive det relationella perspektivet (Nilholm, 2007; Persson, 2013). Några slutsatser är att specialpedagogen behöver anpassa konsultationen utifrån lärarens förväntningar, alternera mellan olika roller och samt beakta lärarens perspektiv och kunskap.