<p>Validerat; 20101227 (ysko)</p>

Syftet med vår studie var att undersöka vad samverkan innebär, hur det beskrivs och vilka hinder och möjligheter som finns för att samverkan ska fungera. Studien har använt intervjuer som metod där vi har intervjuat klasslärare, rektorer och fritidspersonal. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet mynnade ut i totalt 6 teman, tre per frågeställning, vilka analyserades utifrån två teorier. Det studien visar är att det ofta är klasslärare som har tolkningsföreträde vid samverkan mellan skola och fritidshem. Dock ser alla informanter många möjligheter med samverkan men att dessa kan vara svåra att genomföra i praktiken. I studiens slutsats kommer vi fram till att det verkar finnas en djupt rotad maktobalans och otydlighet mellan de båda organisationskulturerna klasslärare och fritidspersonal som kan ha sin grund efter hur vi har fostrats under våra utbildningar.

Vårt stillasittande i samhället ökar och barns hälsa har försämrats de senaste åren. Media överöser samhället med information om rörelse och hälsa och vi är mer medvetna än någonsin om hur viktigt det är att röra på sig. Det föreligger ett samhällsproblem där barnfetma och andra hälsorelaterade sjukdomar ökar hos barn. Många barn vistas större delen av vardagen på förskolan. Förskolan blir således en institution som kan påverka denna nedåtgående spiral. I läroplanen för förskolan står det att förskolan ska ge barnen möjligheter att delta i fysiska aktiviteter samt utveckla en mångsidig rörelseförmåga (Lpfö18, s. 9). Denna studie syftar till att undersöka förskollärares uppfattningar kring rörelseaktiviteter utomhus. Metoden i undersökningen är en kvalitativ intervjumetod. I analysen används didaktik som teoretisk utgångspunkt och en tematisk textanalys utförs med de didaktiska frågorna Vad? Hur? Varför? som grund. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar kring rörelseaktiviteter utomhus är att det är väldigt viktigt. Förskollärarna vittnar om att grovmotoriken hos barn har blivit sämre genom åren, uppfattningarna är att barnen är mycket mer stillasittande hemma idag med exempelvis paddor och annan digital utrustning. Större delen av förskollärarna är överens om att förskolan är en verksamhet som kan främja barnens rörelse och motverka för mycket stillasittande. Det finns en didaktisk medvetenhet i förskollärarnas uppfattning kring arbetet med de olika åldrarna. När planerade aktiviteter och undervisning sker på förskolorna är det skogsutflykter, utegympa eller hinderbana som står på schemat. De är överens om att de yngre barnen behöver små utmaningar och de äldre barnen behöver stora utmaningar i rörelseaktiviteter. Trots en didaktisk medvetenhet hos förskollärarna kring hur rörelseundervisning utomhus bör ske lyser planerade rörelseaktiviteter utomhus med sin frånvaro, och rörelse i förskolan får ofta rollen som förstärkningsteknik till andra ämnen.

Abstract Denna studie kommer att undersöka, belysa och diskutera den tematiska undervisningen utifrån ett lärarperspektiv i de yngre åren, årskurs 1–3. Syftet är att belysa lärares syn på denna undervisningsmetod i historieämnet samt vilka för- och nackdelar som kan finnas. Den teoretiska utgångspunkten vi har i vårt arbete är progressivismen.  Undersökningen har utförts med semistrukturerade intervjuer med fem lärare i Helsingborgs kommun. Vi har undersökt vilken erfarenhet lärarna har av den tematiska metoden och hur de ser på den i praktiken samt vilken betydelse elevgruppen har för ett genomförande.  Resultatet visar att de intervjuade lärarna ser positivt på ett tematiskt undervisningssätt och ser främst fördelar som tidssparande när man kan sammanföra ämnen, en tydlig röd tråd för eleven samt att eleven får vara kvar i ämnet under en längre tid. De nackdelar som framkommer är praktiska svårigheter som tidsbrist vid planering, svårigheter med att sammanföra vissa ämnen samt hänsynen till elevgruppen. Resultaten vi fått fram stämmer med tidigare forskning.   Vår slutsats av denna studie blir att majoriteten arbetar eller önskar att arbeta efter den tematiska undervisningsmetoden. Det finns övervägande fördelar men nackdelarna som framkommit är viktiga att ha i beaktande för att hitta nya vägar framåt. Samtliga informanter var eniga om att den tematiska undervisningen är gynnsam för elevens lustfyllda lärande. Vår vision av det tematiska arbetet har förändrats, fördjupats och insikten vi kommit fram till är att det tar tid att planera den tematiska undervisningen men i slutändan är det värt det.

Denna studie syftar till att ur ett normkritiskt perspektiv undersöka hur etnisk mångfald framställs i barnlitterära böcker som läses i svenska klassrum, utgivna mellan 2008-2019. Med en deduktiv tematisk litteraturanalys med stöd av ikonotextbegreppet undersöktes det empiriska materialet kvalitativt, med kvantitativa inslag genom följande två forskningsfrågor: Hur och i vilken omfattning förekommer mörkhyade karaktärer i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? och Hur gestaltas den etniska mångfalden i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? Tidigare svensk forskning visar att etnisk mångfald framställs på ett mer nyanserat sätt i barnlitteraturen än tidigare.  Studiens resultat visar att fyra av de femton analyserade barnlitterära böckerna hade en mörkhyad huvudkaraktär. Två av dessa böcker gestaltade etnisk mångfald på ett inkluderande och nyanserat sätt. Resterande barnlitterära böcker visade på en rådande vithetsnorm. Den etniska mångfalden observerades främst i ikonotextens bilder.  En slutsats som kan dras är att den etniska mångfalden har blivit mer nyanserad men fortfarande saknas en bredare representation av etnisk mångfald i barnlitteraturen på bibliotekens utlåningslistor.

Syftet med uppsatsen var att utforska och beskriva variationen av uppfattningar kring stadieövergångar bland pedagogisk personal som tar emot nya klasser i årskurs fyra och sju. Studien skulle även öka vår kunskap om personalens förväntningar på specialpedagogisk stöttning i samband med stadieövergångar. Datainsamlingsmetoden som användes för studien var semistrukturerade kvalitativa fokusgruppsintervjuer med personal med erfarenhet av stadieövergångar. Vi inspirerades av fenomenografin då vi utforskade uppfattningar och kartlade variationen av dessa uppfattningar. Analys av insamlade data genomfördes med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att informanterna ser det som en framgångsfaktor att ha haft tid och möjlighet att bygga relationer med eleverna innan stadieövergången. Personal som hunnit träffa eleverna innan och elever som vet vad som förväntas av dem, innebär en smidig och trygg övergång. Det är viktigt att få kunskap om eleverna för att undvika misstag vid mötet med dem och lägga skolarbetet på rätt nivå. Specialpedagogen spelar en viktig roll vid kunskapsöverföringen mellan stadierna. Informanterna hade olika beredskap för att möta elever vid stadieövergångar. De skolor som hade en handlingsplan kände sig väl förberedda inför stadieövergångar medan de utan fick hitta egna lösningar för att kompensera bristen på genomtänkta rutiner. Resultaten visar även att informanterna hade olika förväntningar på specialpedagogensroll vid stadieövergångar. Specialpedagogen ska ha kunskap om elever, grupper och organisationen för att kunna se helheten och hjälpa till vid fördelning av resurser och insatser i de nya klasserna.

Syftet med kandidatuppsatsen var att med hjälp av en kvalitativ ansats undersöka vilka faktorer som påverkade stress och oro under en omorganisation. Vilka faktorer påverkade kommunens berörda chefer och medarbetares upplevda stress och oro under den nyligen genomförda organisationsförändringen? Förändringsprocesser är svårkontrollerade och kan leda till oro hos medarbetare, vilka kan skapa ett motstånd till förändringen men även en ohälsosam arbetsmiljö. Vissa faktorer har dock visat sig reducera arbetsrelaterad stress. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva respondenter, vilket var åtta kvinnor och tre män i ett åldersspann mellan 34 till 60 år, från en svensk kommun för att försöka identifiera dessa faktorer. En tematisk analys användes. Resultatet visade att det som mest orsakade oro visade sig vara bristen på information innan förändringsprocessen. Tillit till förändringsledningen samt den närmaste chefens agerande reducerade oro. Resultatet visade även att kollegorna både reducerade och orsakade oro samt att medarbetarnas egna initiativ och tankesätt påverkade upplevelsen av stress och oro avsevärt.

Arbetets syfte är att få en bättre förståelse för hur matematiklärare anser att införandet av digitala läroböcker har påverkat deras arbetsmiljö. I detta arbete kommer det även att undersökas hur införandet av digitala läroböcker i skolämnet matematik har påverkat elevernas lärande. Underlaget för analysen är fem lärare på olika skolor som undervisar matematik på gymnasienivå i södra Skåne. Jag använder mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med lärarna. För att undersöka detta använder jag TPACK- modellen, teknologisk, pedagogisk och ämnesmässig kunskap, (Mishra &amp;Koehler, 2006) som ett teoretiskt ramverk. Den insamlade data analyserad baserat på Braun och Clarkes (2006) tematiska analys. Resultatet av studien visar på att de flesta lärarna är positiva till införandet av digitala läroböcker i matematikundervisningen och de anser att digitala läroböcker gynnar elevernas lärande och sparar lärarnas tid. Vidare visar studien i enlighet med tidigare forskning på lärarnas behov av att utveckla deras teknologiska kompetens och få utbildning och stöd på hur teknologin kan användas i undervisning utifrån ämnesmässiga och pedagogiska aspekter.

Denna studie syftar till att analysera hur skolans värdegrund har förändrats i grundskolans läroplaner mellan 1994–2022 samt hur värdegrunden överensstämmer med examensordningen för grundlärare under samma tidsperiod. Studien utgår från följande frågeställningar: ”Vilka normer och värden innehåller skolans värdegrund i grundskolans läroplaner Lpo 94, Lgr 11 och Lgr 22?”, ”Hur överensstämmer skolans värdegrund med examensordningen för grundlärare mellan 1994–2022?” samt ”Hur har skolans värdegrund och överensstämmelsen med examensordningen för grundlärare förändrats över tid?”. I bakgrunden redogörs för hur värdegrund växte fram som ett nytt begrepp. Där redogörs också för läroplansreformer och lärarutbildningen som föremål för politisk makt, samt hur förändringar i skolans styrdokument sker till följd av samhälleliga förändringar. Som teoretisk utgångspunkt används läroplansteori, värdegrundsbegreppet som innefattar normer och värden samt Biestas teori som bygger på att utbildning har tre nyckelfunktioner: kvalificering, socialisering samt subjektifiering. Materialet som analyseras är läroplanerna Lpo 94, Lgr 11, Lgr 22 och de examensordningar för grundlärare som gällde 1994, 2011 samt 2022. Analysmetoden som används för att analysera materialet är en tematisk textanalys. Studiens resultat visar att det i Lpo 94 finns normer och värden rörande demokrati, medmänsklighet, individ, ansvar, gemenskap och objektivitet. I Lgr 11 finns normer och värden som rör demokrati, medmänsklighet, individ, ansvar, gemenskap, objektivitet och drivkraft. I Lgr 22 finns, slutligen, normer och värden som rör demokrati, medmänsklighet, individ, ansvar, gemenskap, objektivitet och drivkraft. Alla tre studerade läroplaner uttrycker liknande värden och det har inte skett några radikala förändringar över tid. I Lgr 11 uttrycks nya normer och värden kopplade till de entreprenöriella förmågorna medan det i Lgr 22 uttrycks nya normer och värden kopplade till maktstrukturer och samtycke mellan individer. Överensstämmelsen mellan värdegrund och examensordning har gått från svag överensstämmelse år 1994 till relativt stark överensstämmelse år 2011 och sedan förblivit i princip oförändrad år 2022.

Undervisningsuppdraget i förskolan har förstärkts i och med den reviderade Läroplanen för förskolan (2018). Samtidigt visar tidigare forskning på brister i hur uppdraget förstås och omsätts i praktiken. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i behovet av mer forskning om hur undervisningsbegreppet omsätts i praktiken i förskolan, genom att fokusera på planeringen av undervisning. I uppsatsen används de klassiska didaktiska frågorna; vad, hur och varför samt begreppet didaktisk relief för att undersöka hur didaktiska val beskrivs och motiveras i planeringar i förskolan. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilken didaktisk relief som blir synlig i autentiska pedagogiska planeringar i förskolan. En tematisk textanalys med utgångspunkt i teorin har genomförts av 34 planeringar från förskolan. Resultatet visar att de undersökta planeringarna i huvudsak svarar på de klassiska didaktiska frågorna vad, hur och varför. Samtidigt framträder brister i den didaktiska kompetensen då en stor del av de undersökta planeringarna saknar tydlighet och didaktiska motiveringar till de val som gjorts. Det övergripande mönstret är att det framför allt är varför-frågan som tenderar att bli utesluten i de autentiska planeringarna. Studien ger ett teoretiskt bidrag genom begreppet planeringens didaktiska relief. Resultatet sammanfattas utifrån två idealtyper av didaktiska reliefer i planeringarna. Den abstrakta didaktiska reliefen, där didaktikens varför-fråga hamnar i förgrunden på bekostnad av konkreta formuleringar kring innehåll och genomförande. Samt den konkreta didaktiska reliefen som kännetecknas av att didaktikens vad- eller hur-frågan hamnar i förgrunden medan de didaktiska motiveringarna saknas. Det tolkas som att det saknas ett professionellt språk inom förskolan, ett språk som skulle kunna fungera som en brygga mellan det abstrakta och det konkreta.