Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie var att få en fördjupad förståelse av de uppfattningar och perspektiv som yrkesverksamma speciallärare har kring sitt uppdrag. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta verksamma speciallärare som arbetar på fyra olika skolor i Stockholmsområdet. Med hjälp av specialpedagogiska perspektiv, utfördes en tematisk analys på det empiriska materialet vilket resulterade i följande teman: Uppdraget, Förväntningar samt Möjligheter/Hinder. Studiens resultat visade att speciallärarna upplevde sitt uppdrag som komplext, mångfacetterat, godtyckligt och utan uppdragsbeskrivningar. Resultatet visar på en okunskap samt bristande insyn från rektors håll på speciallärarens egentliga uppdrag. Det framkom även en obalans gällande förväntningarna på speciallärarna själva och från andra. Vidare visade studien att det var svårt att hitta tid till utvecklingsarbete då det sällan fanns en tydlig struktur för hur utvecklingsarbetet på skolorna skulle gå till. Vår slutsats är att alla inom skolans värld behöver bli medvetna om komplexiteten som finns i specialläraruppdraget. Bredare kunskap och medvetenhet vore önskvärt för att hitta strategier och mer hållbara och långsiktiga arbetssätt för ett meningsfullt yrkesutövande på alla nivåer; individuellt, på gruppnivå samt på organisatorisk nivå.

The aim of this study is to analyse the presentation of different kinds of language varieties in four different workbooks used in the course Svenska 1 in upper secondary schools in Sweden. The different language variations and their connections to prestige and power regarding language use were also analysed through a thematic content analysis. The research is based on qualitative and quantitative analyses of the workbooks, where words and factual text are examined. The results show that language varieties have been separated more from the subject of correctness in language and therefore show an accepting discourse towards different language varieties. Language varieties still have only a small part in the overall education of the course Svenska 1.

Denna studie har haft som utgångspunkt att undersöka och bidra med ökad kunskap om hur lärare upplever att de tillägnats tillräckliga kunskaper från lärarutbildningen gällande att möta elevers specialpedagogiska behov i undervisningen, exempelvis elever med NPF-diagnoser. Studiens teorier utgår från tre specialpedagogiska perspektiv, det kompensatoriska, det relationella och det kritiska perspektivet. Studien utgår från följande forskningsfrågor: Hur upplever lärare att kunskapen om specialpedagogiska behov representeras i lärarutbildningen? Samt, Hur upplever lärare att lärarutbildningen mot specialpedagogiken förhåller sig gentemot arbetet i verksamheten? För att behandla forskningsfrågorna används en kvalitativ metod, detta gjordes genom en kvalitativ enkät. Efter att enkäten genomfördes användes det en tematisk analysmetod för att analysera empirin i studien.   I studiens analys har sex olika teman framkommit, Brist av kunskaper i verksamheten och på lärarutbildningen, Tillvägagångsätt för att få tillräckligt med kunskaper, Praktisk arbete med specialpedagogik samt Det centrala en lärare behöver veta om specialpedagogiska behov. I resultatet framkom det att majoriteten av lärarna kände att de inte har fått tillräckliga kunskaper om specialpedagogiska behov från lärarutbildningen gentemot verkligheten. Vidare såg man att det var fler lärare som arbetade med det kompensatoriska perspektivet eller det relationella perspektivet och att det var ytterst få lärare som förhåller sig till det kritiska perspektivet. I den tidigare forskningen framkommer att det finns ett större fokus inom skolan att arbeta på ett kompensatoriskt och relationellt perspektiv. Trots denna fokusering så upplever respondenterna att de har en saknad av det kompensatoriska perspektivet samt det relationella perspektivet i sin undervisning. Tidigare forskning visar att lärare som har för lite kunskaper om specialpedagogiska behov har en negativ påverkan på elever med specialpedagogiska behov. En slutsats av arbetet är att det vid genomförd lärarutbildning finns en brist i kunskap om specialpedagogik och behovet av ytterligare fortbildningar inom området behövs kontinuerligt.

Syftet med examensarbetet är till att börja med att undersöka vilken inställning ett antal lärare på en grundskola har till begreppet ämnesintegration, vilken erfarenhet de har av att arbeta med ämnesintegrerad undervisning och hur de upplever det. Ett andra syfte med arbetet är att undersöka vilken inställning lärarna har till att ämnesintegrera andra ämnen med engelska och vilken erfarenhet de har av att göra det. Fördelar och utmaningar som lärarna upplever med att genomföra en ämnesintegrerad undervisning beskrivs.Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med lärare.Materialet analyseras med hjälp av litteratur om pedagogiska teorier och metoder, aktuell läroplan för grundskolan, samt forskning.Resultatet visar att en majoritet av lärarna i studien ser många positiva effekter av att arbeta ämnesintegrerat, både för den egna planeringen och genomförandet av undervisningen samt för elevernas upplevelse av undervisningen. När det gäller ämnesintegration med engelska ser lärarna en del utmaningar, främst i de lägre årskurserna. Även på mellanstadiet finns utmaningar p.g.a. stor spridning i elevernas engelskkunskaper.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har också studerat om det finns några samband mellan lärares uppfattningar om matematik och deras användning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare som i olika utsträckning arbetar tematiskt. Lärarna arbetar i årskurs fyra och fem. Resultatet i vår undersökning visar att lärarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gå till spelar roll för i vilken utsträckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning.

Syftet med denna studie var att undersöka vinterbad utifrån den mänskliga upplevelsen av fenomenet. Hur beskriver vinterbadare sin upplevelse? Vilken tematik finns i deras beskrivelse? Vilket kärntema kan upplevelsen av vinterbad bäst förstås utifrån? Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 10 deltagare och analyserades genom induktiv tematisk analys. Av analysen kunde fyra huvudteman identifieras: Självförverkligande, Interaktion, Närvaro och Känslopåslag. Dessa huvudteman sammanfattades i ett kärntema: Självförverkligande genom emotionell interaktion och djupgående närvaro. Studien framhåller att vinterbad ger en mångbottnad upplevelse där självförverkligande, interaktion, närvaro och känslopåslag samverkar. Vinterbadandet beskrivs av deltagarna fungera som en katalysator för självförverkligande. Genom denna studie blir det tydligt att förståelsen för vinterbadupplevelsen kan fördjupas genom kärntemat som framkommit. Resultatet diskuteras utifrån olika psykologiska teorier som flow, hållande, attention restoration theory och teorier inom känsloreglering.

The 3rd of April 2022, after Russian troops withdrew from the town of Bucha in Ukraine after a month of occupation. In the light of the retreat the world was shocked by the pictures that came from the war-torn town where dozens of dead civilians were laying on the streets with their hands tied behind their backs and bullet wounds in their heads. This study will discuss and analyse how the newspapers Dagens Nyheter (DN, Sweden) and New York Times (NYT, USA) framed the massacre in their respective outlets through a thematic analysis of 42 articles published between April 3rd and 30th, 2022, the study identified similarities and differences in how the newspapers reported on the events in Bucha. One of the major differences between the two newspapers was their focus on the victims versus the perpetrator. While NYT directed great focus on who was responsible for the killing of the civilians in Bucha, DN gave a greater focus on the victims themselves. Additionally, the study found that NYT depicted Europe as fragmented in the political spectrum, including what sanctions to apply and what the next move should be regarding Russia and the events in Bucha. In contrast, DN did not show the fragmented Europe as NYT did. Despite these differences, the two newspapers were overall quite similar in their reporting on the events in Bucha. However, the study's results highlighted the impact of the newspapers' geographical and cultural positions on their tone and framing of the news. This emphasized the importance of understanding how different western news outlets operate in relation to their respective countries' standards of journalism. In conclusion, the study revealed how newspapers can report on the same event in different ways based on their geographical and cultural positions. While the overall reporting on the events in Bucha was similar between DN and NYT, there were differences in tone and framing that shed light on the newspapers' perspectives and priorities.

Ändringar i nya läroplanen lgr 22 kan ställa nya krav på sexualundervisningen och lärare i Sverige. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och beskriva hur lärare talar och tänker kring sexualundervisningen i relation till den nya benämningen sexualitet, samtycke och relationer. Syftet uppfylldes genom att utföra intervjuer med verksamma lärare från olika kommuner i Stockholm och Uppsala. Vidare ämnar studien undersöka lärares arbetssätt och potentiella utmaningar. Studien besvarar hur lärare har arbetat med ämnesområdet sex och samlevnad samt hur de planerar att arbeta med det framtida ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer. I sammanställningen av resultaten har vi utgått från en tematisk analys där respondenternas svar delades in i tre olika teman: varierande arbetssätt, ändringar i lgr 22 och utmaningar. Resultatet visade att lärarna har arbetat och planerar att arbeta på ett varierande arbetssätt. Lärarna upplever ändringarna i lgr 22 som tydligare än tidigare och ställer sig positiva till förändringen. Slutligen beskriver alla medverkande lärare i studien att de har stött på utmaningar i form av tillgängliga resurser, vägledning och användningen av korrekta begrepp i undervisningen som inkluderar alla elever. Lärarna förväntar sig att möta på ytterligare utmaningar i kommande undervisning i form av kritik av vårdnadshavare eller kollegor och planerar att bemöta dessa genom att utgå från läroplanen. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs idéer om lärande och utveckling.

Syftet med denna undersökning är att arbeta med skönlitteratur i undervisningen och ta reda på vad barn i år 1 och deras föräldrar anser om skönlitteraturens roll i undervisningen. Jag har valt att göra en kvalitativ studie baserad på observationer av klassens arbete samt djupintervjuer med fem barn och deras föräldrar.Ingen av informanterna hade tidigare stött på en undervisning som varit baserad på skönlitteratur, men såväl föräldrar som barn anser att skönlitteraturbaserad undervisning bör dominera arbetet i skolan. De känner att det är mycket lättare att finna lärglädje, fantasi och inspiration ur skönlitteraturen, än ur renodlade läromedel. Både föräldrar och barn vill dock ha kvar traditionella läromedel som ett komplement i undervisningen, dels för att barnen tycker att det är väldigt roligt att arbeta med arbetsböcker och, för att föräldrarna på så vis känner trygghet i att basen i barnens lärande säkras.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lärares attityder till tematisk undervisning samt vad som ligger bakom dessa. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsmetoder såsom kvalitativa intervjuer samt observationer. Sex lärare har intervjuats och två har dessutom observerats under fyra sammanhängande dagar. Av vårt resultat framgick det att ingen av lärarna hade en renodlad positiv eller negativ attityd till begreppet. Lärarnas definitioner av begreppet varierade samt vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram. Vi har dragit slutsatsen att det som ligger bakom lärares attityd till tematisk undervisning är hur denna definierar begreppet, huruvida deras undervisning är form- faktaorienterad, skolans organisation och tradition samt lärarens tidigare erfarenheter av tematisk undervisning. Efter observationen kunde vi även dra slutsatsen att en lärare med positiv attityd till tematisk undervisning inte behöver arbeta mer tematiskt än en lärare med mindre positiv attityd.