Uppsatsens syfte är att belysa kursplaners och lärarattityders påverkan på andraspråkslärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen. Frågeställningarna är uppdelade i utifrån syftets två aspekter och är formulerade på följande sätt: Hur påverkar kursplaner lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? samt Hur påverkar lärarattityder lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? Undersökningen består av en surveyundersökning och materialet samlades in genom en webb-baserad enkät. Totalt besvarades enkäten av 58 svenska som andraspråkslärare varav 15 har utbildning för arbete mot grundskolan, 16 för högstadiet, 14 för gymnasiet och 13 för SFI (svenska för invandrare). Materialet redovisas i enlighet med statistiska konventioner och analys i form av ANOVA (Analysis of Variance) och Pearsonkorrelationer. Resultatet gällande kursplaners influens visar att det inte finns någon påvisbar skillnad mellan lärargrupperna: grundskol-, högstadie-, gymnasie- och SFI-lärarna gällande deras medvetna påverkan på elevers dialektanvändning och undervisning om dialekter i klassrummet. Resultatet för lärarattityders influens visar att det finns ett statistiskt samband mellan lärarnas positiva inställning till elevers dialektanvändning och lärarnas medvetna påverkan på elevers dialektanvändning. Slutsatserna utifrån undersökningen är att kursplaner inte påverkar lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen samt att lärare som är positivt inställda till dialekter medvetet försöker påverka elevers dialektanvändning.

The aim of this study is to analyse the presentation of different kinds of language varieties in four different workbooks used in the course Svenska 1 in upper secondary schools in Sweden. The different language variations and their connections to prestige and power regarding language use were also analysed through a thematic content analysis. The research is based on qualitative and quantitative analyses of the workbooks, where words and factual text are examined. The results show that language varieties have been separated more from the subject of correctness in language and therefore show an accepting discourse towards different language varieties. Language varieties still have only a small part in the overall education of the course Svenska 1.

Syftet med den här uppsatsen är att visa på komplexiteten som de språkliga varieteterna utgör genom ett specifikt läkar-patientsamtal och hur tolken och de övriga deltagarna hanterar detta. Den teoretiska ansatsen är inspirerad av diskursanalys och bygger på mikroanalyser av transkriberade samtalsutdrag. Materialet består av ett autentiskt ljudinspelat samtal mellan en svensktalande läkare och en patient som talar dari med inslag av hazāragi och som tolkas av en persisktalande tolk. Det inspelade samtalet har transkriberats, översatts och analyserats på mikronivå med fokus på tolkens språkliga utmaningar. Utmaningarna har delats upp i en del som har att göra med patientens dari och den del som har att göra med läkarens svenska. De språkligt motiverade utmaningarna som tolken möter visar sig komma från båda samtalsdeltagarna, det vill säga både patientens dari med hazāragi-inslag och läkarens svenska med ofta långa resonemang. Utmaningarna ter sig olika och tolken har olika strategier för att hantera dem.