Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka tre andraspråkselevers situation på gymnasiet. De tre eleverna kommer från Afghanistan, och deras hemspråk dari är en dialekt av persiskan. En fråga var huruvida interferens från hemspråket kunde märkas i elevernas skriftliga och muntliga svenska. En andra fråga var på vilken nivå elevernas läs- och begreppsförståelse låg, och en tredje gällde vilka uppfattningar de hade om att lära sig svenska och att studera på gymnasiet. Slutligen söktes svar på hur lärare kan stödja eleverna i deras språkutveckling och därmed också i deras kunskapserövrande. Den metod som valdes var inspelning av intervjuer med eleverna för att få veta deras uppfattningar, samt kunna analysera uttal, syntax och form i talet och göra jämförelser med persiskan. Under inspelningarna läste eleverna en text ur ett läromedel som används i Svenska som andraspråk A på gymnasiet, och här analyserades förutom uttal även deras förståelse av ord och begrepp. Slutligen studerades några texter som skrivits av de tre eleverna, och feltyper analyserades kontrastivt mot persiskan. Syntax, form och vokalsystem i svenska och persiska  undersöktes, för att kunna påvisa interferens från hemspråket i elevernas svenska. Resultaten visar interferens från hemspråket dari i både muntlig och skriftlig svenska. Feltyperna är rak ordföljd efter adverbial samt avsaknad av formellt subjekt och obligatoriskt pronomen som subjekt. Osäkerhet om bestämdhet, former i plural och singular samt verbformer i infinitiv och presens förekommer också. Svenskans rundade vokaler vållar svårigheter och uttalas som /e/ eller /i/. Läsförståelsen ligger på en mycket låg nivå, och många ord och uttryck i texterna är obekanta. Interaktionens betydelse i andraspråksinlärningen betonas, och att samtala med infödda kamrater och tillsammans förhandla om språkets former och uttryckens exakthet är exempel på stöttning. Elevernas brister i läsförståelse är stora, och det kan ifrågasättas huruvida dessa elevers lärande på gymnasiet ligger inom vad Vygotsky kallar den proximala zonen.  Andraspråkselevernas språkutveckling är alla lärares ansvar, och de behöver tid för att ha möjlighet att utveckla sina färdigheter svenska och samtidigt erövra de kunskaper som krävs i programmet via det nya språket. Nyckelord: andraspråksinlärning, gymnasieelever, interferens, interaktion, läsförståelse, persiska,

De lärare som undervisar i persiska som modersmål och deras elever kommer ursprungligen frånolika områden i den persisktalande världen. Detta leder till en spridd användning av lärobokstitlar imodersmålsundervisning i persiska. Syftet med denna uppsats är att kritiskt undersöka läroböckersom används i modersmålsundervisning i persiska i Sverige samt identifiera tänkbara följder somhärstammar från politiska motsättningar och instabilitet i de persisktalande områdena. Uppsatsenbygger på diskurs som ett teoretiskt ramverk och grundar sig på Foucaults teori om diskursanalys.Metoden är kvalitativ och en läromedelsanalys har använts. Materialet som ska analyseras utifrånden diskursanalytiska metoden består av läroböcker som undervisas till elever som kommit frånpersisktalande områden i Afghanistan och Iran. En genomgång av de läromedlen som används imodersmålsundervisning i persiska i Sverige visar att de har en förankring i politik, etnicitet,religion och den nationella diskursen vilket leder till att negativt påverka modersmålsundervisning ipersiska i Sverige. Resultatet utifrån skolans värdegrund visar att befintliga läromedel imodersmålsundervisning i persiska är politisk färgade. Det syns tydligt hur språket som verktyg ochinstrument används av utbildningsväsendet för att skapa kategorier, social verklighet och attkonstruera en nationalistisk normativ som ideal diskurs.

Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka strategier översättaren Carl G. Martinsson använt sig av vid översättningen av kulturspecifika fenomen (Extralinguistic Cultural References, ECR) från persiska till svenska i novellsamlingen Getingboet och nitton andra noveller från Iran (Martinsson, 1983), samt redogöra för huruvida Martinssons översättningar varit källspråksorienterade eller målspråksorienterade. Klassificeringen av översättningsstrategier har baserats på Jan Pedersens modell (2007). Analysen visar att strategierna bevarande och generalisering använts i en majoritet av fallen, och att de kulturspecifika fenomenen varken översatts särskilt källspråks- eller målspråksorienterat. / The aim of this thesis is to describe the strategies used by the translator Carl G. Martinsson when translating Extralinguistic Cultural References (ECRs) from Persian to Swedish in the short story collection Getingboet och nitton andra noveller från Iran (Martinsson, 1983), as well as to present whether Martinsson’s translations are source language oriented or target language oriented. The classification of the translation strategies is based on Jan Pedersen’s model (2007). The analysis shows that the strategies retention and generalization were employed for a majority of the cases, and that the translation of the ECRs was neither source language oriented nor target language oriented.

Syftet med den här uppsatsen är att visa på komplexiteten som de språkliga varieteterna utgör genom ett specifikt läkar-patientsamtal och hur tolken och de övriga deltagarna hanterar detta. Den teoretiska ansatsen är inspirerad av diskursanalys och bygger på mikroanalyser av transkriberade samtalsutdrag. Materialet består av ett autentiskt ljudinspelat samtal mellan en svensktalande läkare och en patient som talar dari med inslag av hazāragi och som tolkas av en persisktalande tolk. Det inspelade samtalet har transkriberats, översatts och analyserats på mikronivå med fokus på tolkens språkliga utmaningar. Utmaningarna har delats upp i en del som har att göra med patientens dari och den del som har att göra med läkarens svenska. De språkligt motiverade utmaningarna som tolken möter visar sig komma från båda samtalsdeltagarna, det vill säga både patientens dari med hazāragi-inslag och läkarens svenska med ofta långa resonemang. Utmaningarna ter sig olika och tolken har olika strategier för att hantera dem.