Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka strategier översättaren Carl G. Martinsson använt sig av vid översättningen av kulturspecifika fenomen (Extralinguistic Cultural References, ECR) från persiska till svenska i novellsamlingen Getingboet och nitton andra noveller från Iran (Martinsson, 1983), samt redogöra för huruvida Martinssons översättningar varit källspråksorienterade eller målspråksorienterade. Klassificeringen av översättningsstrategier har baserats på Jan Pedersens modell (2007). Analysen visar att strategierna bevarande och generalisering använts i en majoritet av fallen, och att de kulturspecifika fenomenen varken översatts särskilt källspråks- eller målspråksorienterat. / The aim of this thesis is to describe the strategies used by the translator Carl G. Martinsson when translating Extralinguistic Cultural References (ECRs) from Persian to Swedish in the short story collection Getingboet och nitton andra noveller från Iran (Martinsson, 1983), as well as to present whether Martinsson’s translations are source language oriented or target language oriented. The classification of the translation strategies is based on Jan Pedersen’s model (2007). The analysis shows that the strategies retention and generalization were employed for a majority of the cases, and that the translation of the ECRs was neither source language oriented nor target language oriented.

Avhandlingen undersöker tolkningsprocessen och tolkprodukten hos konferenstolkar med olika lång tolkerfarenhet. Detta görs utifrån expertteorin (jmf Ericsson, Charness och Hoffman 2007) tillämpad på tolkning. Enligt expertteorin använder mycket skickliga utövare, oberoende av fält, samma typer av processer och strategier för att nå den absoluta toppen inom sitt gebit. En viktig del av expertteorin är medveten eller avsiktlig övning (deliberate practice), en särskild typ av övning som mycket skickliga utövare använder sig av för att förbättra sin insats. Avhandlingen bygger på fyra olika studier om två olika grupper av deltagare. Deltagarna simultantolkar ett eller två tal från engelska till svenska. Två grupper – en tvärsnittsgrupp med nio deltagare på tre olika tolkerfarenhetsnivåer (ingen erfarenhet, kort erfarenhet och lång erfarenhet) samt en longitudinellgrupp med tre deltagare som spelats in vid två olika tillfällen med 15 års mellanrum – analyserades utifrån både process och produkt data. Tolkprocessen studerades genom att analysera och kategorisera process problem, monitorering och tolkstrategier som tolkarna rapporterat om under retrospektion efter tolkning. Tolkprodukten analyserades genom holistiska bedömningsskalor, en för förståelighet och en för nivån på informationsöverföring. Vidare genomfördes också djupintervjuer med deltagarna i det longitudinella materialet. Syftet var att undersöka hur de uppfattade medveten/avsiktlig övning och hur de såg på sin utveckling och övning av tolkfärdigheten. En viktig del av avhandlingen, förutom resultaten, är utvecklingen av de holistiska bedömningsskalorna (utvecklade från Carroll 1966) och utvecklingen av metoden i djupintervjustudien. Slutsatsen i avhandlingen är att det finns en mätbar skillnad i tolkfärdigheten mellan tolkar med liten eller ingen tolkerfarenhet och tolkar med lång tolkerfarenhet. Denna slutsats fick dock inte stöd i det longitudinella (och intra-individuella) materialet. Skillnaderna mellan grupperna i tvärsnittsmaterialet var också tydliga i processdata. Erfarna tolkar stöter på färre process problem än tolkar med kortare erfarenhet. Det fanns också tydliga skillnader vad gäller förekomsterna av monitorering (alltså kontroll av tolkprocessen och produktionen) mellan erfarna tolkar och övriga deltagare. Monitorering verkar vara en skiljelinje mellan erfarna och oerfarna tolkar, de erfarna tolkarna hade mer process kapacitet tillgänglig för att monitorera sig själva. Detta stöddes också till viss del av djupintervjuerna, där deltagarna rapporterade hur de ständigt utvärderar sig själva i syfte att förbättra sin insats. Ett nyckelantagande som slogs fast i början av projektet – nämligen att erfarna tolkar skulle hävda i djupintervjuerna att de ägnade mycket tid åt att öva färdigheten – fick, till författarens förvåning, inte stöd. Tolkarna rapporterade om många övningslika aktiviteter, men hävdade samtidigt att de inte övade. Avhandlingen avslutas genom ett önskemål om fler studier med fokus på medveten/avsiktlig övning bland tolkar. Dessutom föreslår författaren också att termen “experttolk” eller “expert” ska användas med stor försiktighet i forskningsstudier om just expertkunnande i tolkning. Författaren efterlyser också en bredare diskussion om expertkunnande och medveten/avsiktlig övning. / This dissertation investigates the process and product of interpreters with different levels of experience and explores the expertise approach (cf. Ericsson, Charness and Hoffman 2007) as applied to interpreters. The expertise approach claims that highly skilled performers, regardless of their chosen field, use the same type of strategies in order to reach the top levels of their profession. An important feature of the expertise approach is deliberate practice, a specific type of practice that highly skilled performers engage in so as to improve their performance. The dissertation is based on four different studies featuring two different sets of participants. Two data sets – a cross-sectional material with nine participants on three different levels of interpreting experience (none, short and long), and a long-term material with three interpreters recorded at two different points in time – were analysed in terms of both processing and product data. The interpreting process was studied by retrospectively analysing and categorizing processing problems, monitoring and strategies, while the interpreting product was analysed by using holistic rating scales for intelligibility and level of information transfer of the interpreting product. In-depth interviews were also conducted with the long-term participants in order to investigate their perception of deliberate practice and their own view of their skill development. An important and integral part of the dissertation, apart from the results, was the development of the holistic rating scales (adapted from Carroll 1966), and the development of an in-depth interview study. The conclusions of the dissertation are that there are measurable differences of interpreting skill between performers with little or no interpreting experience and performers with long interpreting experience, but this finding could not be supported by the long-term (intra-individual) study. Differences between the groups in the cross-sectional material could also be observed from the process data. Experienced interpreters 16 encountered fewer processing problems than less experienced interpreters and had more strategies at hand to solve problems. There were also clear differences in terms of instances of monitoring (i.e. controlling the interpreting process and output) between experienced interpreters and other subjects. Monitoring seemed to be a dividing line between experienced and inexperienced interpreters, and experienced interpreters had more processing capacity available to monitor themselves. This was also to a certain extent supported in the in-depth interviews, where the participants reported how they constantly evaluate themselves in terms of improving performance. A key assumption established in the beginning of the project – that experienced interpreters would claim, in the in-depth interviews, that they practise a great deal – was not supported, to our surprise. The interpreters recounted many practice-like activities but stated that they did not actually practise. The dissertation concludes by calling for more studies on deliberate practice in interpreting, suggesting that the term “interpreter expert” should only be used with caution in scientific studies and that the particular features of expertise and deliberate practice in interpreting should be discussed. / <p>At the time of the doctoral defence the folowing papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: inPress; Paper 4: Manusckript.</p>

Denna studie syftar till att undersöka den syntaktiska strukturen i tre texttyper i tre översättningar av ”Boule de suif” av Guy de Maupassant. De tre översättningarna är gjorda av Sigfried Siwertz (1927), Ingvar Johansson (1972) och Johan Gunnarsson (1985). Metoden som används är utarbetad av Lars Wollin och modifierad av Yvonne Lindqvist. Genom att dela upp texterna i makrosyntagmer och därefter i primära satsdelar kan versionskomplex upprättas vilka möjliggör en jämförelse av käll- och måltextens syntaktiska struktur på operationsnivå. Uppsatsens mål är att ta reda på huruvida olika operationer är ett resultat av de olika texternas textuella strukturer samt i fall det går att skönja ett samband mellan val av operationer och översättare. I diskussionen fastslås att det inte finns något samband mellan textpartiernas textuella struktur och val av operationer, såvida källtextens textuella struktur inte efterföljs i måltexten. Mellan val av operation och specifik översättare är däremot kopplingen desto tydligare, och det konstateras att den äldsta översättningen är mest syntaktisk trogen originaltexten medan den yngsta översättnigen är mest syntaktisk fri.

Denna uppsats består av en längre översättning av förordet samt de tre första kapitlen ur den populärvetenskapliga boken The Forger’s Spell (2009) från engelska till svenska. Till det följer ett avsnitt med kommentarer på översättningsproblem som uppstod under processen. Syftet med denna uppsats är att etablera en lämplig översättningsprincip sett till faktorer som textens genre, position i polysystemet och stilistiska drag samt att skapa en målspråksanpassad översättning. Det översättningsteoretiska ramverket består av Even-Zohars (2012) polysystemteori, där översatt sakprosa befinner sig på en sekundär position i det svenska litterära systemet, vilket pekar mot en målspråksinriktad översättning. Vidare bygger det också på Nidas (2012) dynamiska ekvivalensteori, vars mål är att skapa en ekvivalent läsupplevelse för målspråksläsaren. Ramverket, tillsammans med en analys av källtexten låg till grund för översättningsprincipen som var att skapa en målspråksinriktad översättning. Något som framkom i processen var det faktum att denna översättning innebar en överföring mellan tre kulturer och några intressanta problem uppstod relaterat till detta. Syftet med uppsatsen uppfylldes, en teoretiskt förankrad princip etablerades och en översättning utformades nära utefter den, vilket resulterade i en målspråksanpassad, dynamiskt ekvivalent översättning. / This essay contains a longer translation of an excerpt from English to Swedish of the popular science book The Forger’s Spell by Edward Dolnick, with comments on translation issues that surfaced during the process. The purpose of the essay was to establish a translation principle, suitable for the book’s genre, position within the polysystem, stylistic features as well as creating a target language-oriented translation. The theoretical framework for the essay consisted of Even-Zohar’s polysystem theory, by which translated non-fictional prose has a secondary position within the Swedish literary system. This points to it being translated in a target language-oriented manner. It also builds upon Nida’s dynamic equivalence, by which the goal is to create an equivalent reading experience for the target language reader as the source language reader had. This framework, combined with a textual analysis performed on the source text laid the foundation of the translation principle, which was to create a target language-oriented translation. The fact this translation meant a transmission of three different cultures emerged during this process, and some interesting problems related to this needed solving. The purpose of the essay was fulfilled, a theoretically grounded translation principle was established, and a translation was produced closely from it which resulted in a target language oriented, dynamically equivalent translation.

Den här masteruppsatsen består av en översättning av en Natotext, Wales SummitDeclaration, vilken offentliggjordes som ett resultat av ett Natotoppmöte i Cardiff i Wales iseptember 2014. Arbetet består av en översättning av texten om cirka 13 000 ord, samt av enstudie av utmaningar som uppstod när det gällde att översätta texten till en idiomatisk ochterminologiskt korrekt svenska som anpassats för den definierade läsarens behov.Översättningen har, för många av de officiella termerna, som till exempel avtal ochöverenskommelser, kunnat kvalitetssäkras med hjälp av EU:s termdatabaser, och andraofficiella källor. Terminologin som är specifik för Natokontexten har utgjort den mestintressanta och tidskrävande delen av arbetet. Eftersom Sverige inte är medlem i Nato saknasdet officiella översättningar för många av de termer som finns i källtexten, varvid ett antalolika terminologiska källor har konsulterats under arbetet. En termdatabas skapades som ettresultat av översättningsprocessen. En jämförande studie har gjorts med en artikel inomsamma genre, och skillnader och likheter mellan de båda texterna diskuteras. / This master thesis consists of a translation of a NATO text, the Wales Summit Declaration,which was published as one outcome of a NATO summit held in Cardiff, Wales inSeptember, 2014. The work is comprised of the translation of the declaration ofapproximately 13,000 words, followed by a study of the challenges i translating the text intoan idiomatic and terminologically correct and accepted Swedish, suitable for the definedaudience. The translation of many of the official concepts, such as treaties and agreements,was verified with the help of EU term bases, or other official resources. The terminology andexpressions pertaining to the NATO context have been the most interesting and timeconsuming part of the work. Not a NATO member, Sweden lacks official translations formany of the terms occurring in the source text. A variety of different terminology sourceshave been consulted. As a result of the whole translation process, a term base was created. Acomparative study of an article in the same genre was made, and differences and similaritiesbetween the texts are discussed.

<p>Uppsatsen behandlar översättningen av de fem första kapitlen i <em>Rapt à Bamako</em>, som är ett autentiskt översättningsuppdrag och som kommer att publiceras av Bokförlaget Trasten under hösten 2010. En översättningsprincip för det aktuella uppdraget har bestämts utifrån översättningens förutsättningar, bestående av teoretisk bakgrund, måltextens syfte och kontext, genomgång av referenstexter samt en stilstudie av källtexten. Det framkommer att den kontextuella och lexikala nivån var de som gav upphov till mest svårigheter under översättningsarbetet, men att en stor del av de problematiska översättningsfrågorna kunde lösas med hjälp av översättningsprincipen i fråga.</p> / <p>The study deals with the translation of the five first chapters of <em>Rapt à Bamako, </em>an authentic translation assignment which will be published by Bokförlaget Trasten during fall of 2010. Based on relevant theoretical considerations, the purpose and context of the source text, a survey of parallel texts and finally a style analysis, a translation strategy for the task was formulated. The contextual and lexical levels of the translation turned out to be the most problematic ones, but the solution to the problem could often be found in the translation strategy.</p>

Denna uppsats ämnar göra ett nedslag i svensk teateröversättning för den svenska teaterscenen. Teateröversättning är ett relativt outforskat forskningsfält generellt, men i synnerhet råder det en avsaknad av studier som fokuserar på svenska teateröversättningar. I detta syfte har undersökningen valt att analysera William Shakespeares, Hamlet, genom att analysera ett urval av svenska Hamletuppsättningar och tillhörande metatexter återskapas de strategier och normer som översättaren inkorporerar vid nyöversättning från den engelska källtexten till den svenska måltexten. Tre spelversioner av Hamlet från produktioner i Dramatens regi åren 1974 i översättning av Allan Bergstrand, 1986 i översättning av Britt G. Hallqvist och 2008 i översättning av Ulf Peter Hallberg utgör studiens material. Vidare har en variabelanalys genomförts där variablerna strykning, textindelning, pronominalbruk och bildspråk analyserats, både på makrotextuell nivå och mikrotextuell nivå. Resultatet visar att spelversionerna skiljer sig något åt när det kommer till strategier och textuella normer. Hamlet från 1974 tenderar att vara mer adekvansinriktad medan Hamlet från 1986 och 2008 tenderar att vara mer acceptansinriktade. Studien fann även att ingen av de undersökta spelversionerna lever upp till rådande normer när det kommer till mottagande. / This thesis seeks to touch upon Swedish theatre translations produced for the Swedish stage. Theatre translation is generally an relatively unchartered field, but there is particularly a lack of studies focused on Swedish theatre translation. For this reason this thesis has chosen to analyse William Shakespeare’s Hamlet. By analysing a selection of Hamlet productions and corresponding metatexts this thesis recreates strategies and norms incorporated in a retranslation of the English source text into a Swedish target text.Three stage versions of Hamlet, all productions of Dramaten from the years 1974, translated by Allan Bergstrand, 1986, translated by Britt G. Hallqvist, and 2008, translated by Ulf Peter Hallberg, were selected for this purpose. In addition, the following variables where investigated: reduction, textual structure, pronouns and imagery. This analysis was conducted both on a macro texual level and a micro textual level. The study shows that the stage version of Hamlet 1974 tends to be more adequate while the stage versions from 1986 and 2008 tend to be more acceptable when it comes to strategies. The thesis also found that none of the investigated stage versions fulfilled the expectancy norms of the audience.

This masters thesis consists of a translation of acts I-IV from Dion Boucicault’s play London Assurance, a theoretical comment on the translation and a comparative study of asides. It is divided into four parts: an introduction, presenting the work and my translation strategy, as well as a short stylistic analysis; source text and translation; a theoretical comment, mainly based on theories from the field of Translation Studies, but also theories on lingustics and literature; and a comparative study of the use of asides as a theatrical convention in English and Swedish drama. The main focus of my translation strategy is to keep or adapt features that give the audience a sense of the cultural context where the play takes place, as well as the time – fashionable society in early Victorian England, while providing a text that is performable and speakable for the actors, and which preserves the humor present in the source text. / Den här masteruppsatsen består av en översättning av akt I-IV i Dion Boucicaults pjäs London Assurance, en teoretisk kommentar rörande översättningen samt en komparativ undersökning av avsidesrepliker. Den är uppdelad i fyra delar: en inledning där verket och min översättningsstrategi presenteras samt där en kort stilistisk analys görs, källtext och översättning, en teoretisk kommentar som främst grundar sig i översättningsvetenskapliga teorier, men även i språk- och litteraturvetenskapliga, samt en komparativ undersökning av användningen av avsidesrepliker som teaterkonvention i engelskt och svenskt drama. Min översättningsstrategi fokuserar på att behålla eller bearbeta sådana drag som ger publiken en känsla av pjäsens kulturella och tidsmässiga kontext – högre societet i det tidiga viktorianska England – samtidigt som texten ska vara spelbar och talbar för skådespelarna, och bevara den humor som finns i källtexten.

Denna studie syftar till att se vilka skillnader som går att urskilja mellan tre olika svenska översättningar av Arthur Conan Doyles A study in scarlet. Vidare syftar studien också till att se hur dessa skillnader förhåller sig till den så kallade nyöversättningshypotesen, som menar att varje ny översättning blir allt mer lik källtexten, samt de olika översättningsideal som varit norm under respektive tillkomsttid. Genom dels en kvantitativ analys och dels kvalitativ närläsning studeras språkliga, kulturella och övriga faktorer. Studien visar att nyöversättningshypotesen främst går att verifiera gällande språkliga faktorer och att samtliga översättningar till stor del speglar sina respektive samtiders översättningsideal. Det gör att lärare i de flesta fall kan välja översättningar efter hur bra deras respektive samtidsideal passar läsningens didaktiska syfte. Studien visar också på olika aspekter i A study in scarlet som i översättning försvårar läsarens förståelse av texten, vilket också är nyttigt för lärare att vara medvetna om i val av utgåva.

I denna uppsats undersöks de skevheter, diskrepanser och skillnader som kan uppstå vid en översättning . Källmaterialet som ligger till grund för uppsatsens översättning är en amerikansk ungdomsbok av Ned Vizzini, It’s Kind of a Funny Story (2006). Den teoretiska bakgrunden bygger på bland annat Tourys termer acceptability (acceptans) och adequacy (adekvans) och strategier från Vinay och Darbelnet används vid översättningsarbetet. / The present study examines the discrepancies and differences that occur when translating an American youth novel into Swedish. The novel in question is It’s Kind of a Funny Story (2006) by Ned Vizzini. The theories used for analysis are based on previous research from, among other, Toury and his terms acceptability and adequacy, and the strategies used during the translation were presented by Vinay and Darbelnet.