No description available.

I John Ajvide Lindqvists romaner blandas välkända skräckteman med realistiska, samtida miljöer där barn ofta har en framträdande roll inom berättelsen. Den här uppsatsens syfte är att undersöka relationen mellan barnkaraktärerna och det skräckfyllda samt hur läsaren uppfattar det. En grundläggande tes för uppsatsen är att barnen utgör ett hot mot de vuxna karaktärerna i Ajvide Lindqvists romaner Låt den rätte komma in (2004), Människohamn (2008) och Lilla stjärna (2010). Centrala frågor som ställs är vilken karaktär framkallar obehag och skräck? Mot vilken person riktas hotet? Om barnet är ett hot, varför blir hen det? För att svara på frågorna studeras berättarperspektivet i respektive roman med hjälp av Gérard Genettes fokalisationsbegrepp. Uppsatsen är uppbyggd kring tre analyser av respektive roman som samtidigt jämförs med varandra, med hjälp av en komparativ metod, för att kunna dra slutsatser om varje enskild roman samt om Ajvide Lindqvists författarskap. Det visar sig finnas många likheter mellan barnkaraktärerna i romanerna och några av de viktigaste slutsatserna består i att den interna fokalisationen är viktig för hur vi ser på karaktärerna och om vi som läsare upplever dem som hotfulla och skrämmande.

I denna uppsatsen undersöker jag hur John Ajvide Lindqvist i sin roman Människohamn karaktäriserar två centrala karaktärer genom att låta dem prata nästintill uteslutande i citat från kultbandet The Smiths. Vad säger detta om Henrik och Björn som personer och varför använder John Ajvide Lindqvist de specifika citat som han gör? Jag undersöker även kort huruvida Människohamn kan kategoriseras som skräckroman utifrån de kriterier som Yvonne Leffler lyfter fram i Skräck som fiktion och underhållning från 2001.

Optimizaciones geométricas fueron llevadas a cabo con las formas cis y trans del anión [Nb2W4O19]4-. También fueron estudiadas para la forma cis varios isómeros del anión [Nb2W4O19H]3-, sugiriendo que el oxígeno enlazado a los dos átomos de Nb es el centro más básico. La determinación energética de las basicidades de los oxígenos en los hexametalatos fueron comparadas con la metodología de la distribución del potencial electrostático molecular, que es más económica computacionalmente. En el anión [V2W4O19]4-, el único OV2 fue identificado como el centro más básico. Aunque con el anión niobiotungstato, el centro más básico no soporta la carga negativa más alta.Cálculos basados en la teoría del funcional de la densidad ha sido llevados a cabo para investigar las propiedades electrónicas y magnéticas de los aniones -Keggin: [XW12O40]n-, (M= W, Mo; X= AlIII, SiIV, PV, FeIII, CoII, CoIII) y [SiM11VO40]m- (M=Mo y W). La población atómica y la distribución de la densidad electrónica calculada en los clusters estudiados mantienen la hipótesis que un anión Keggin oxidado es un clatrato XO4n- en el interior de una caja neutra M12O36. El intervalo de energía entre la banda de orbitales ocupados, formalmente deslocalizados en los ligandos oxo, y los orbitales vacíos d metálicos, deslocalizados sobre la caja, se ha encontrado independiente del ion central. Sin embargo, la substitución de un W o un Mo por un V modifica la energía relativa del LUMO y por consiguiente induce importantes cambios en las propiedades redox del cluster. De acuerdo con la más reciente determinación de rayos X del [CoIIIW12O40]5- y con la simplicidad del espectro observado para este anión, los cálculos sugieren que tiene una ligera geometría distorsionada Td. Para el cluster derivado [CoW12O40]6- el cuadruplete correspondiente al anión encapsulando un CoII, se ha hallado 1 eV más estable que la especie formada por un CoIII y 1 e deslocalizado en la pseudoesfera de los tungstenos. La reducción monoelectrónica del [CoIIW12O40]6- y [FeIIIW12O40]5- lleva a la formación de las especies "blue" 1e [CoIIW12O40]7- y [FeIIIW12O40]6-. El cluster "blue" de hierro es considerablemente antiferromagnético, y está en completa concordancia con este resultado el estado de bajo espín calculado con la aproximación "Broken Symmetry ", siendo 196 cm-1 más bajo que la solución de alto espín. Por el contrario, el anión "blue" de cobalto tiene un bajo acoplamiento ferromagnético con una diferencia S-T de 20 cm-1.[PMo12O40(VO)2]5- es un cluster altamente reducido con ocho electrones metálicos d. La naturaleza de la localización-deslocalización de los electrones d metálicos es uno de los puntos de interés de los polioxoaniones reducidos. Hemos llevado a cabo cálculos DFT que sugieren que el estado de oxidación de los átomos V es +4 y los otros seis electrones metálicos están deslocalizados entre los doce átomos de Mo. Los cálculos también proponen la evidencia de que el anión [PMo12O40(VO)2]5- debería ser paramagnético. El entorno cristalino fue introducido en los cálculos por medio de dos modelos, incrementando la tendencia a tener electrones metálicos.Los multipletes derivados de varias configuraciones excitadas del [CoIIW12O40]6- fueron calculadas usando métodos DFT. De acuerdo con la interpretación experimental del espectro, los cálculos hallan que la primera gran banda corresponde a las transiciones d-d del Co, pero es de destacar que superpuestas a estas transiciones se encuentran las transiciones de tranferencia de carga del cobalto a los wolframios. Los cálculos también demuestran la importancia de las distorsiones Jahn-Teller en los estados excitados. Con la excepción de las consecuencias derivadas de una pequeña diferencia de los orbitales d del cobalto, el espectro d-d del [CoCl4]2- es similar al del complejo del anión de Keggin. Finalmente, la energía de la transición bielectrónica fue estimada por un procedimiento basado en la teoría del campo ligando. / Geometry optimizations were carried out for the cis and trans forms of [Nb2W4O19]4-. Several isomers of the [Nb2W4O19H]3- anion were also studied for the cis form, suggesting that the oxygen bonded to two Nb atoms is the most basic center. The energetic determination of the oxygen basicities in hexametalates was compared with the indirect and less computationally demanding methodology based upon molecular electrostatic potential distributions. In [V2W4O19]4-, the unique OV2 was identified as the most basic center. Although at variance with the niobotungstate anion, the most basic center does not support the highest net negative charge.Calculations based on density functional theory have been carried out to investigate the electronic and magnetic properties of the -Keggin anions: [XW12O40]n-, (M= W, Mo; X= AlIII, SiIV, PV, FeIII, CoII, CoIII) and [SiM11VO40]m- (M=Mo and W). The atomic populations and the distribution of the electron density computed for the studied clusters support the hypothesis that an oxidized Keggin anion is an XO4n- clathrate inside a neutral M12O36 cage. The energy gap between the band of occupied orbitals, formally delocalized over the oxo ligands, and the unoccupied d-metal orbitals, delocalized over the addenda, has been found to be independent of the central ion. However, substitution of a W or a Mo by V modifies the relative energy of the LUMO and then induces important changes in the redox properties of the cluster. In agreement with the most recent X-ray determination of [CoIIIW12O40]5- and with the simplicity of the spectra observed for this anion the calculations suggest that was a slightly distorted Td geometru. For the parent cluster [CoW12O40]6- the quadruplet corresponding to the anion encapsulating a CoII was found to be 1 eV more stable than the species formed by a CoIII and 1 e delocalized over the sphere of tungstens. The one-electron reduction of [CoIIW12O40]6- and [FeIIIW12O40]5- leads to the formation of the 1 e blue species [CoIIW12O40]7- and [FeIIIW12O40]6-. The blue-iron cluster is considerably antiferromagnetic, and in full agreement with this behavior the low-spin state computed via a Broken Symmetry approch is 196 cm-1 lower than the high-spin solution. In contrast, the cobalt blue anion has a low ferromagnetic coupling with an S-T energy gap of +20 cm-1.[PMo12O40(VO)2]5- is a highly reduced cluster with eight d metal electrons. The localization-delocalization nature of d metal electrons is one of the points of interest in reduced polyoxoanions. We report DFT calculations wich suggest that the oxidation state of the V atoms is +4 and the other six metal electrons are delocalized between the 12 Mo atoms. The calculations also provide evidence that the anion [PMo12O40(VO)2]5- should be paramagnetic. The crystal environment, wich was included in the calculations by means of two models, increases the tendency to have metal electrons.Multiplet splittings for several excited configurations of [CoIIW12O40]6- were calculated using DFT methods. In agreement with the experimental interpretation of the spectrum the calculations found that the first strong band corresponds to Co d-d transitions, but it is worth noting that superposed to these transitions there are charge transfer transitions from cobalt to tungsten. The calculations also showed the importance of Jahn-Teller distortions in the excited states. With the exception of the consequences derived from a smaller splitting of d cobalt orbitals the d-d spectrum of [CoCl4]2- is similar to that of the more complex Keggin anion. Finally, the energy of the bielectronic transition 4A24T1(P) was estimated via an approximate procedure based on ligand field theory.

Submitted by isabela.moljf@hotmail.com (isabela.moljf@hotmail.com) on 2017-02-13T11:12:52Z No. of bitstreams: 1 patriciafonsecadebrito.pdf: 15405226 bytes, checksum: d3d134135b13194c75ee40afae239681 (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2017-02-13T16:45:56Z (GMT) No. of bitstreams: 1 patriciafonsecadebrito.pdf: 15405226 bytes, checksum: d3d134135b13194c75ee40afae239681 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-02-13T16:45:56Z (GMT). No. of bitstreams: 1 patriciafonsecadebrito.pdf: 15405226 bytes, checksum: d3d134135b13194c75ee40afae239681 (MD5) Previous issue date: 2016-09-13 / FAPEMIG - Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de Minas Gerais / Modelos de árvores arteriais têm sido utilizados com sucesso para obter uma melhor compreensão de todos os aspectos relacionados à hemodinâmica de regiões clinicamente relevantes do corpo humano, passando pelo diagnóstico e com aplicações no planejamento cirúrgico. A principal motivação para a construção desses modelos é a dificuldade em se obter dados anatômicos suficiêntes que permitam descrever em detalhes as estruturas geométrica e topológica de redes arteriais periféricas. Basicamente, os modelos podem ser classificados em: anatômico, parâmetro condensado, fractal e otimizado. Neste trabalho, foca-se na geração de modelos otimizados no contexto do método CCO (Constrained Constructive Optimization). Tal método é capaz de gerar modelos de árvores arteriais que reproduzem características de árvores coronarianas reais, como perfis de pressão, diâmetro dos vasos e distribuição dos ângulos de bifurcação. No entanto, este método não considera uma viscosidade sanguínea realística durante a geração dos modelos, ou seja, despreza o efeito Fahraeus-Lindqvist, o qual indica que a viscosidade sanguínea depende não linearmente do diâmetro do vaso no qual o sangue está escoando e da descarga de hematócrito. Neste contexto, no trabalho investiga-se um algoritmo inspirado no método CCO que leva em conta tal efeito durante a construção de modelos de árvores arteriais. Diversos cenários de simulações 2D/3D empregando este algoritmo foram realizados com intuito de estudar a influência da escolha da viscosidade sanguínea nas propriedades morfométricas e hemodinâmicas dos modelos. Os resultados obtidos nos indicam que a viscosidade sanguínea afeta a distribuição dos raios dos segmentos, a arquitetura e os perfis de pressão dos modelos gerados através de simulações no computador. Além disso, estes modelos in silico são condizentes com árvores arteriais coronarianas reais. / Arterial tree models have been successfully used to gain a better understanding of all hemodynamics aspects of clinically relevant regions of the human body, including diagnosis and applications in surgical planning. The main motivation for the construction of these models is the difficulty to obtain sufficient anatomical data to describe in detail the geometrical and topological structures of peripheral arterial networks. Basically, the models can be classified into: anatomical, lumped parameter, fractal and optimized. This work focuses on the generation of optimized models based on Constructive Constrained Optimization (CCO) method. CCO is capable of generating arterial tree models that reproduce characteristics of real coronary tree, such as pressure profiles, vessel diameter and bifurcation angle distribution. However, this method does not consider a realistic blood viscosity during the generation of models, i.e., it disregards the F˚ahraeus-Lindqvist effect, which indicates that the blood viscosity depends nonlinearly on diameter of the vessel in which blood is draining and on discharge of hematocrit. In this context, the work investigates an algorithm that takes into account this effect during the construction of models of arterial trees. Several scenarios of 2D/3D simulations using this algorithm were done in order to study the influence of the choice of blood viscosity on morphometric and hemodynamic properties of the models. The results indicate that the blood viscosity affects the distribution of vessel radii, the architecture and pressure profiles of the models generated through computer simulations. Furthermore, these in silico models are consistent with real coronary arterial trees.

Frihet är ett viktigt tema under nittonhundratalet, kanske särskilt decennierna omkring 1970 med allt vad den tiden innehåller av frigörelsekamp, uppror mot gamla traditioner, individualism och kollektivism. Den här avhandlingen spårar det temat genom tre genrer i den svenska litteraturen, från sextiotalet och framåt: den självbiografiska barndomsskildringen, reseskildringen och science fiction-romanen. De olika genrerna erbjuder olika möjligheter för en författare att diskutera och gestalta frihetstemat, explicit och implicit. Skilda narratologiska utgångspunkter skapar skilda förutsättningar. Genomgående frågeställningar är vilka hinder som finns för att friheten ska kunna uppnås, vilka utvägar mot friheten som ändå existerar och vilka innebörder frihetsbegreppet ges. Avslutningsvis diskuteras resultaten i förhållande till de skilda genrevillkoren men även till det som texterna har gemensamt, exempelvis utopiska drag, mötet med det obekanta och främmande, sökandet efter en subjektiv sanning eller 1968-årens tidsanda. På så sätt kan något sägas om den sköna litteraturens särart jämfört med andra slags texter. / Freedom is an important theme of the twentieth century, perhaps particularly during the decades around 1970, that time of struggle for liberation, the rebellion against the old ways, of individualism and collectivism. This thesis traces that theme through three genres of Swedish literature, from the sixties onwards: the autobiographical childhood novel, the travelogue and the science fiction novel. The different genres offer different possibilities for an author to discuss and depict the theme of freedom, explicitly and implicitly. Different narratological starting points create different conditions. Some returning issues are which restrictions on, opportunities for and meanings of freedom are visible in the texts. Finally, the results are discussed in relation to the different conventions of genre but also in relation to what the texts have in common, such as features of utopia, the encounter with the unfamiliar and strange, the search for a subjective truth or the zeitgeist of the year 1968. In that way, something can be said about the specific nature of fictive or partly fictive texts compared to other kinds of prose.

Denna studie analyserar John Ajvide Lindqvists debutroman Låt den rätte komma in (2004).       Syftet med denna uppsats är att analysera tre av romanens biroller: Håkan, Virginia och Lacke. Analysen fokuserar på birollernas narrativa funktion, samt hur berättelsen gör för att identifikation ska skapas mellan läsaren och birollerna. De forskningsfrågor som studien sökt svar på är: Vilken narrativ funktion har birollerna Håkan, Virginia och Lacke i handlingen? Och, vilka identifikationsstrategier använder texten i relation till birollerna och hur skapas identifikation hos läsaren?      Resultatet visar att karaktärernas narratologiska funktion är att konkretisera temat ensamhet och gemenskap. Birollernas berättelse har gestaltats genom en heterodiegetisk berättare, som har tillgång till karaktärernas inre tankar. Centralt i detta är användandet av intern fokalisering, som gör det möjligt för den tänkta läsaren att identifiera sig med karaktärerna. Resultatet visar att identifikation skapas med denna berättarteknik, vilket är den största anledningen till att läsaren finner identifikation till birollernas handlingar och känslor. / This essay analyzes John Ajvide Lindqvist’s debut novel Låt den rätte komma in (2004) (Let the Right One In). The purpose of this essay is to analyze three of the novel’s side characters: Håkan, Virginia and Lacke. The analysis focuses on the narrative function of the supporting characters, and how the story creates identification between the reader and the supporting characters. The research questions that this study aims to answer are: What narrative function do the supporting characters, Håkan, Virginia and Lacke, have in the story? And, what identification strategies does the text use in relation to the supporting characters and how is identification created for the readers? The results show that the narratological function of the characters is to concretize the theme of loneliness and fellowship. The supporting characters have been narrated through a heterodiegetic narrator, who has access to the charcters’ internal thoughts. Central to this is the use of internal focalization, which enables the reader to find identification for the characters. The results show that identification is created with this narrative technique, which is the main reason why readers find identification for the characters’ actions and feelings.

John Ajvide Lindqvist is one of Sweden’s most prominent authors of horror fiction. Despite the fact that his texts appear in a number of learning materials and didactic contexts, research is limited when it comes to how his texts can be used in teaching. Therefore, the purpose of this study is to deepen the understanding of how Lindqvist's novel Little Star (2010) can be discussed as a possible literature selection in the subject of Swedish in upper secondary school. The study examines the ways in which the novel could engage the reader. It also discusses how the novel could raise issues related to core values, possibly promoting empathy and an understanding of others, as well as distancing oneself from violence and oppression. The study suggests that the novel's use of ambivalence, explicit depictions of violence and questionable morality could deter some students, but also create reader engagement and encourage ethical reflection. One conclusion is that Little Star could constitute a beneficial literature selection, provided that the teacher uses mindful pedagogical strategies while teaching. / John Ajvide Lindqvist är en av Sveriges mest omtalade skräckförfattare. Trots att hans texter förekommer i ett antal läromedel och didaktiska sammanhang är forskningen begränsad när det kommer till hur hans texter kan användas i undervisningen. Den här studiens syfte är därför att öka förståelsen för hur Lindqvists roman Lilla stjärna (2010) kan diskuteras som ett möjligt litteratururval inom svenskämnet på gymnasieskolan. Studien undersöker på vilka sätt romanen skulle kunna väcka engagemang hos läsaren. Den diskuterar också hur romanen kan öppna upp för att arbeta med värdegrundsfrågor och möjligtvis främja inlevelse och förståelse för andra, liksom att eleverna tar avstånd från våld och förtryck. Studien föreslår att romanens ambivalens, explicita våldsskildringar och moraliskt tveksamma budskap skulle kunna avskräcka vissa elever men samtidigt också kunna väcka engagemang och uppmuntra till etisk reflektion. En slutsats är att Lilla stjärna skulle kunna utgöra ett produktivt litteratururval, förutsatt att läraren arbetar med romanen utifrån medvetna pedagogiska strategier.

El objetivo del presente estudio es analizar las estrategias utilizadas en la traducción española de la novela sueca Descansa en paz, escrita por John Ajvide Lindqvist y traducida al español por Gemma Pecharromán. Nuestro propósito ha sido indagar sobre cuál es la estrategia más empleada entre las estrategias de la categorización de Svane (2002). El estudio se realizó investigando cuatro categorías distintas de la tabla de Paula Igareda (2011): comparaciones, topónimos y lugares, alusiones, y líricas y poemas. También se ha investigado la relación entre las categorías y las estrategias de traducción más empleadas. Finalmente hemos investigado si las categorías analizadas tienen una inclinación hacia la extranjerización o la domesticación, según las teorías de Venuti (1995) y García Yebra (1982). El resultado muestra que la estrategia de traducción más empleada es la traducción directa, la que constituye el 55,8% de los ejemplos. Los datos obtenidos incluso indican que hay una diferencia entre las estrategias más empleadas, dependiendo de la categoría. También muestran que las categorías analizadas tienen una inclinación hacia la extranjerización.

Syftet med denna uppsats är att studera bildspråket i fyra skräcknoveller av John Ajvide Lindqvist och Anders Fager. De utvalda novellerna av Lindqvist är "By på höjden" (2006) och "Majken" (2006), samt "En punkt på Västerbron" (2011) och "Pigornas trappa" (2011) av Fager. Valet av material och författare har sin grund i att de båda är verksamma inom samma genre men skiljer sig avsevärt från varandra stilistiskt.   Syftet med vår undersökning är att granska till vilka metaforiska domäner och bildled författarna förflyttar begrepp för att skapa det ”otäcka.” Som grund för vår analys använder vi oss av George Lakoffs och Mark Johnsons teori om konceptuella metaforer samt Lennart Hellspongs modell för metaforanalys. I teoriavsnittet presenteras, förutom konceptuella metaforer, allmänna teorier om olika typer av bildspråk som liknelser och metonymier. Metodavsnittet beskriver Hellspongs modell och hur vi ämnar använda den samt en kort redogörelse för kvalitativ undersökning. Metodavsnittet innehåller även författarpresentationer och sammanfattningar av de utvalda verken.   Vår analys visar att båda författarna rör sig i vardagliga domäner och begrepp för att skapa det otäcka istället för det fantastiska eller sensationella. I diskussionen resonerar vi kring analysen och vilken inverkan metaforerna har på uppbyggandet av skräcken ur kulturellt och kontextuellt perspektiv. Vi uppmanar även till vidare forskning av denna, i Sverige, nya och växande genre.