<p><strong>Síntesis</strong>:</p><p>Mi tesina trata sobre las diferencias semánticas y pragmáticas frecuentes entre la novela histórica sueca <em>Vägen till Jerusalem</em> del autor Jan Guillou (1998) y la versión traducida al español, <em>Del norte a Jerusalén</em>. La novela fue traducida al castellano por Mayte Giménez, Dea Marie Mansten y Frida Sánchez Giménez en 2002.</p><p>Es precisamente mi interés en el ambiente histórico en que se desarrolla la novela el que me hace querer desarrollar mi tesina sobre ese tema. Sobre todo me interesa cómo son presentados las personas y los nombres suecos. Sin embargo, es importante constatar que mi estudio no tiene el propósito de encontrar errores en la traducción, sino de investigar las diferencias y tratar de entender y explicar sus causas. En mi opinión una traducción es un texto aparte del original, y por eso es inevitable que existan diferencias entre la traducción y el texto original.</p><p>El primer capítulo empieza con la hipótesis y el objetivo del estudio, así como el trasfondo científico y el marco teórico. Allí se muestran los diferentes problemas que se presentan frecuentemente en el proceso de traducción y cómo se pueden aplicar las ideas de investigadores anteriores a este estudio. Finalmente, se encuentra una descripción del corpus, el método a llevar a cabo en el trabajo y un resumen.</p><p>El segundo capítulo contiene la presentación del estudio, es decir, las diferencias entre el texto original y la traducción que he podido encontrar. Se muestran, por ejemplo, adiciones y omisiones encontradas en la traducción.</p><p>En el tercer capítulo se presentan las pautas y tendencias sobre el método utilizado por el traductor a la hora de hacer su traducción, y en el cuarto capítulo se muestran las conclusiones.</p><p>Entre las conclusiones, se puede establecer que hay muchos ejemplos de diferencias tanto semánticas como pragmáticas. Sobre todo hay ejemplos de omisiones semánticas y adiciones explícitas. Hay también muchos ejemplos de nombres, sitios y palabras anticuadas, que a menudo son difíciles de traducir.</p><p><strong>Hipótesis:</strong></p><p>La hipótesis fundamental es que hay diferencias semánticas y pragmáticas entre la novela <em>Vägen till Jerusalem</em> del autor sueco Jan Guillou y la versión traducida al español por Mayte Giménez, Dea Marie Mansten y Frida Sánchez, <em>Del norte a Jerusalén</em>, y que la traducción, por tanto, no puede proporcionar el mismo punto de vista de la historia que el texto original. Otra hipótesis es que las palabras suecas que tienen un carácter histórico o geográfico son difíciles de traducir al español. <strong></strong></p><p><strong>Objetivo y propósito</strong>:</p><p>El objetivo del estudio es investigar qué estrategia han utilizado los traductores de <em>Vägen till Jerusalem</em> de Jan Guillou a la hora de realizar su versión de la obra, <em>Del norte a Jerusalén</em>. Esto incluye un análisis de cómo los traductores, Mayte Giménez, Dea Marie Mansten y Frida Sánchez, han tratado las palabras, expresiones idiomáticas y sintagmas varios traducidos que son típicos del idioma sueco y que no necesitan una explicación en sueco, pero que no son cosas sobrentendidas por hispanohablantes. No obstante, es probable que el traductor haya usado más de un modelo para la traducción, o tal vez una mezcla de varios, de modo que se hace necesario limitar el estudio a unos determinados aspectos.</p><p>Principalmente, se estudian factores semánticos como por ejemplo adiciones y omisiones en la traducción, matices de significado y errores semánticos. Los aspectos pragmáticos son aquellas palabras típicas de la cultura y el problema que conlleva su traducción cuando no se encuentran en el idioma al cual se traducen, y hay diferentes posibilidades de resolver este problema.</p><p>Por tanto, el objetivo general de mi estudio consiste en investigar si la obra es traducida con el objetivo de tener el mismo contenido semántico que la original o si es traducida lo más fielmente posible, desde una perspectiva literal. Eso significa ver si la versión española se sirve de expresiones y palabras que faciliten la comprensión para los hispanohablantes, o si, por el contrario, está basada en traducciones literales directas. El propósito es encontrar esas diferencias semánticas y pragmáticas para poder llegar a una conclusión acerca de la metodología que han usado los traductores para hacer su trabajo.</p>

Síntesis: Mi tesina trata sobre las diferencias semánticas y pragmáticas frecuentes entre la novela histórica sueca Vägen till Jerusalem del autor Jan Guillou (1998) y la versión traducida al español, Del norte a Jerusalén. La novela fue traducida al castellano por Mayte Giménez, Dea Marie Mansten y Frida Sánchez Giménez en 2002. Es precisamente mi interés en el ambiente histórico en que se desarrolla la novela el que me hace querer desarrollar mi tesina sobre ese tema. Sobre todo me interesa cómo son presentados las personas y los nombres suecos. Sin embargo, es importante constatar que mi estudio no tiene el propósito de encontrar errores en la traducción, sino de investigar las diferencias y tratar de entender y explicar sus causas. En mi opinión una traducción es un texto aparte del original, y por eso es inevitable que existan diferencias entre la traducción y el texto original. El primer capítulo empieza con la hipótesis y el objetivo del estudio, así como el trasfondo científico y el marco teórico. Allí se muestran los diferentes problemas que se presentan frecuentemente en el proceso de traducción y cómo se pueden aplicar las ideas de investigadores anteriores a este estudio. Finalmente, se encuentra una descripción del corpus, el método a llevar a cabo en el trabajo y un resumen. El segundo capítulo contiene la presentación del estudio, es decir, las diferencias entre el texto original y la traducción que he podido encontrar. Se muestran, por ejemplo, adiciones y omisiones encontradas en la traducción. En el tercer capítulo se presentan las pautas y tendencias sobre el método utilizado por el traductor a la hora de hacer su traducción, y en el cuarto capítulo se muestran las conclusiones. Entre las conclusiones, se puede establecer que hay muchos ejemplos de diferencias tanto semánticas como pragmáticas. Sobre todo hay ejemplos de omisiones semánticas y adiciones explícitas. Hay también muchos ejemplos de nombres, sitios y palabras anticuadas, que a menudo son difíciles de traducir. Hipótesis: La hipótesis fundamental es que hay diferencias semánticas y pragmáticas entre la novela Vägen till Jerusalem del autor sueco Jan Guillou y la versión traducida al español por Mayte Giménez, Dea Marie Mansten y Frida Sánchez, Del norte a Jerusalén, y que la traducción, por tanto, no puede proporcionar el mismo punto de vista de la historia que el texto original. Otra hipótesis es que las palabras suecas que tienen un carácter histórico o geográfico son difíciles de traducir al español. Objetivo y propósito: El objetivo del estudio es investigar qué estrategia han utilizado los traductores de Vägen till Jerusalem de Jan Guillou a la hora de realizar su versión de la obra, Del norte a Jerusalén. Esto incluye un análisis de cómo los traductores, Mayte Giménez, Dea Marie Mansten y Frida Sánchez, han tratado las palabras, expresiones idiomáticas y sintagmas varios traducidos que son típicos del idioma sueco y que no necesitan una explicación en sueco, pero que no son cosas sobrentendidas por hispanohablantes. No obstante, es probable que el traductor haya usado más de un modelo para la traducción, o tal vez una mezcla de varios, de modo que se hace necesario limitar el estudio a unos determinados aspectos. Principalmente, se estudian factores semánticos como por ejemplo adiciones y omisiones en la traducción, matices de significado y errores semánticos. Los aspectos pragmáticos son aquellas palabras típicas de la cultura y el problema que conlleva su traducción cuando no se encuentran en el idioma al cual se traducen, y hay diferentes posibilidades de resolver este problema. Por tanto, el objetivo general de mi estudio consiste en investigar si la obra es traducida con el objetivo de tener el mismo contenido semántico que la original o si es traducida lo más fielmente posible, desde una perspectiva literal. Eso significa ver si la versión española se sirve de expresiones y palabras que faciliten la comprensión para los hispanohablantes, o si, por el contrario, está basada en traducciones literales directas. El propósito es encontrar esas diferencias semánticas y pragmáticas para poder llegar a una conclusión acerca de la metodología que han usado los traductores para hacer su trabajo.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den didaktiska potentialen i Majgull Axelssons Aprilhäxan (1997) och John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2004) vid värdegrundsarbete i svenskämnet på gymnasiet, samt diskutera skräckgenrens användbarhet i undervisningen i allmänhet. Verken har tolkats utifrån en värdegrundskontext för att finna lämpliga uppslag till undervisningssituationer. Resultatet visar att både Axelssons och Lindqvists romaner har didaktisk potential då de tematiserar utanförskap och utsatthet på grund av diskriminering och kränkande behandling av funktionsnedsatta och vid gränsöverskridande identitet och uttryck. Eftersom dessa konflikter och tematiska uttryck kan vara användbara vid problematisering och diskussion i värdegrundsarbete. Även genretypiska egenskaper pekar på att verken lämpar sig för undervisningssituationer. Båda verken är lämpliga och skulle kunna bidra till värdegrundsarbetets syfte att främja förståelse och medmänsklighet till andra människor och förmåga till inlevelse.

<p>Bakgrund: Antalet kvinnliga chefer är betydligt fler än för tio år sedan, men de är alltjämt något av en minoritet i storföretagen. Förändringsarbetet går långsamt trots gedigna insatser från både näringslivet och akademin, och det är fortfarande ett fåtal kvinnor i toppen. Under en mycket kort tidsperiod har kvinnor varit med om en genomgripande förändring, vilket medfört att föreställningar, attityder och värderingar inte förändrats i samma takt vare sig hos kvinnorna själva eller i omgivningen. Det diskuteras huruvida de fördomar och den konservatism som råder såväl i samhället som i organisationer utgör ett hinder för kvinnor att nå högre positioner inom näringslivet. Det spekuleras huruvida det är männen som hindrar kvinnorna i karriären då de utgör en majoritet i organisationerna och därefter eftersträvar en fortsatt homogen miljö att agera i. </p><p>Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att studera de föreställningar om karriärhinder som idag finns, enligt kvinnor som besitter chefspositioner. </p><p>Genomförande: För att uppnå syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie där data samlats in genom intervjuer med mellan- och toppchefer. Totalt har fjorton kvinnor intervjuats. </p><p>Resultat: Resultatet av vår studie indikerar att det är på organisationsnivå de huvudsakliga föreställningarna om hinder existerar. Dagens konstruktion av företag medverkar till att kvinnliga chefer måste marknadsföra sig själva mer för att förändra den sociala konstruktionen av mest lämpade kandidater till att även gälla kvinnor. Vi kan se en tendens till att själva debatten kring föreställningar om hinder omedvetet påverkat respondenterna och frågan är om föreställningar om hinder i själva verket utgör ett hinder för kvinnor. Vi finner även antydningar på att kvinnor fortfarande omedvetet anpassar sig till den rådande kulturen för att bevisa sin kompetens samtidigt som kvinnor anammar det manliga beteendet både medvetet och omedvetet. Vi ser en trend där kvinnor i allt högre utsträckning intar chefsroller, vilka vi i vår analys omnämner som den Nytida karriärlivsformen. I den Nytida karriärlivsformen blir förhållandena mer och mer jämställda både i hushållet och i arbetslivet. Vi ser en tendens till att de traditionella föreställningarna vad gäller en kvinnas invanda mönster om att konstant anta huvudansvaret för hem och barn till viss del minskar, då de använder sig av hjälptjänster i hemmet. Föreställningarna om att mannen utgör ett hinder för kvinnan tenderar främst att relatera till organisationsnivå. Detta då mannen har byggt upp en manlig kultur och ett sätt att arbeta som passar en man. I många fall eftersträvar de att bevara denna homogena miljö att arbeta i. Vi anser att respondenterna i vissa fall anser att de har gjort medvetna val, men att de i själva verket följt det traditionella mönstret.</p> / <p>Background: The number of females in head positions are a lot greater today than ten years ago, but women are still a minority in the large companies. The change is slow despite contributions from the industrial life and the academy. During a very short period of time women have gone through a rapid change where the imaginations, attitudes and values haven’t changed at the same speed, nor with the women themselves or in the environment in which they act. There are discussions about whether the judgements and the conservatism in society and in organizations build barriers for women to reach higher positions. There are speculations that suggest men to stop the women because of their majority in organizations, which creates a homogeneous environment that they do not wish to change. </p><p>Purpose: Our purpose with this essay is to study the imaginations about barriers of the career that exist today according to women in head positions. </p><p>Realization: In order to fulfill the purpose with this essay we have performed a qualitative study where data has been collected through interviews with women in middle and top positions. In total fourteen women were interviewed. </p><p>Result: The result gained from our study indicates that the main barriers are to be found at an organizational level. The construction of today’s companies contributes to the females in leading positions to market themselves more to change the social construction and let the most suitable candidates involve women. We can see a tendency towards that the debate in it’s self affected women, and the question is if the imaginations of barriers in themselves are a barrier for women. We also see tendencies where women still are unaware of that they adjust themselves to the culture of today, to prove their competence. At the same time women are aware and unaware about themselves copying the behavior of men. We can see a trend where women at a greater extension have head positions. In our analysis we name these women the"New group". In this group the relationships between husband and wife are more equal both at home and at work. The tendency we can see is that imagination about the woman having the head responsibility for home and children to a certain degree decreases because of services in the home. The imaginations about the man being a barrier mainly tend to connect to the organizational level where men built a male culture and a way of working that connects to a man. In many cases men seek to keep this homogeneous environment to work in. We believe that ourrespondents in some cases believe they were aware of their choices but what they really did was to follow the traditional construction.</p>

Bakgrund: Antalet kvinnliga chefer är betydligt fler än för tio år sedan, men de är alltjämt något av en minoritet i storföretagen. Förändringsarbetet går långsamt trots gedigna insatser från både näringslivet och akademin, och det är fortfarande ett fåtal kvinnor i toppen. Under en mycket kort tidsperiod har kvinnor varit med om en genomgripande förändring, vilket medfört att föreställningar, attityder och värderingar inte förändrats i samma takt vare sig hos kvinnorna själva eller i omgivningen. Det diskuteras huruvida de fördomar och den konservatism som råder såväl i samhället som i organisationer utgör ett hinder för kvinnor att nå högre positioner inom näringslivet. Det spekuleras huruvida det är männen som hindrar kvinnorna i karriären då de utgör en majoritet i organisationerna och därefter eftersträvar en fortsatt homogen miljö att agera i. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att studera de föreställningar om karriärhinder som idag finns, enligt kvinnor som besitter chefspositioner. Genomförande: För att uppnå syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie där data samlats in genom intervjuer med mellan- och toppchefer. Totalt har fjorton kvinnor intervjuats. Resultat: Resultatet av vår studie indikerar att det är på organisationsnivå de huvudsakliga föreställningarna om hinder existerar. Dagens konstruktion av företag medverkar till att kvinnliga chefer måste marknadsföra sig själva mer för att förändra den sociala konstruktionen av mest lämpade kandidater till att även gälla kvinnor. Vi kan se en tendens till att själva debatten kring föreställningar om hinder omedvetet påverkat respondenterna och frågan är om föreställningar om hinder i själva verket utgör ett hinder för kvinnor. Vi finner även antydningar på att kvinnor fortfarande omedvetet anpassar sig till den rådande kulturen för att bevisa sin kompetens samtidigt som kvinnor anammar det manliga beteendet både medvetet och omedvetet. Vi ser en trend där kvinnor i allt högre utsträckning intar chefsroller, vilka vi i vår analys omnämner som den Nytida karriärlivsformen. I den Nytida karriärlivsformen blir förhållandena mer och mer jämställda både i hushållet och i arbetslivet. Vi ser en tendens till att de traditionella föreställningarna vad gäller en kvinnas invanda mönster om att konstant anta huvudansvaret för hem och barn till viss del minskar, då de använder sig av hjälptjänster i hemmet. Föreställningarna om att mannen utgör ett hinder för kvinnan tenderar främst att relatera till organisationsnivå. Detta då mannen har byggt upp en manlig kultur och ett sätt att arbeta som passar en man. I många fall eftersträvar de att bevara denna homogena miljö att arbeta i. Vi anser att respondenterna i vissa fall anser att de har gjort medvetna val, men att de i själva verket följt det traditionella mönstret. / Background: The number of females in head positions are a lot greater today than ten years ago, but women are still a minority in the large companies. The change is slow despite contributions from the industrial life and the academy. During a very short period of time women have gone through a rapid change where the imaginations, attitudes and values haven’t changed at the same speed, nor with the women themselves or in the environment in which they act. There are discussions about whether the judgements and the conservatism in society and in organizations build barriers for women to reach higher positions. There are speculations that suggest men to stop the women because of their majority in organizations, which creates a homogeneous environment that they do not wish to change. Purpose: Our purpose with this essay is to study the imaginations about barriers of the career that exist today according to women in head positions. Realization: In order to fulfill the purpose with this essay we have performed a qualitative study where data has been collected through interviews with women in middle and top positions. In total fourteen women were interviewed. Result: The result gained from our study indicates that the main barriers are to be found at an organizational level. The construction of today’s companies contributes to the females in leading positions to market themselves more to change the social construction and let the most suitable candidates involve women. We can see a tendency towards that the debate in it’s self affected women, and the question is if the imaginations of barriers in themselves are a barrier for women. We also see tendencies where women still are unaware of that they adjust themselves to the culture of today, to prove their competence. At the same time women are aware and unaware about themselves copying the behavior of men. We can see a trend where women at a greater extension have head positions. In our analysis we name these women the"New group". In this group the relationships between husband and wife are more equal both at home and at work. The tendency we can see is that imagination about the woman having the head responsibility for home and children to a certain degree decreases because of services in the home. The imaginations about the man being a barrier mainly tend to connect to the organizational level where men built a male culture and a way of working that connects to a man. In many cases men seek to keep this homogeneous environment to work in. We believe that ourrespondents in some cases believe they were aware of their choices but what they really did was to follow the traditional construction.

Sammanfattning Undersökningens syfte är att förstå hur noggrann UAS-fotogrammetrin i dagsläget (2013) är.  Frågeställningarna som undersökningen utgick ifrån var: kan UAS-fotogrammetri i dagsläget ge precisa punkter med hjälp av att mäta in centrum av 1x1 meter utlagda plattor som kan ses i ortofoto?;  Kan det ge snarlik noggrannhet med pixelstorleken? samt Kan UAS-tekniken idag användas för att producera pålitliga höjdmodeller? För att uppnå syftet har en undersökning utförts med jämförelse på koordinater insamlade med totalstation och insamlade med UAS-fotogrammetriska metoder. Resultatet visade att medelfelet var drygt 1 pixel på plana koordinater samt på koordinater i höjd. Pixlarnas storlek var mellan 4.7-9.3 cm. Största felkällan ser ut att vara upplösningen på bilderna, men tekniken utvecklas fort. UAS-fotogrammetrin lever väl upp till frågeställningarnas förväntningar. / Abstract The purpose of the study is to understand what the accuracy of UAS photogrammetry today (2013) is. The study was based on the following questions: Can UAS photogrammetry today give precise points, measuring the centre of 1x1 meter plywood boards viewed from an orthophoto?; Can it give similar accuracy as the size of the pixels? And can UAS technology today be used to produce elevation models of good quality? To investigate these questions, a study has been made to compare coordinates collected from a total station and UAS photogrammetric methods. The results show that the standard error is approximately 1 pixel on flat coordinates and 1 pixel on elevated coordinates. The pixel size was between 4.7 and 9.3 cm. The biggest source of error seems to be the resolution on the pictures, but the technology develops quickly. The UAS photogrammetry method definitely meets the expectations of the questions.

“Låt romanen komma in – Transformativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning“ är en litteraturdidaktisk studie i forskningsämnet pedagogik som tar syftestexten för litteraturundervisningen i det gymnasiala svenskämnet som utgångspunkt. Genom en förstudie där elva svensklärare och en skolbibliotekarie samtalar i fokusgrupper riktas projektet mot sitt huvudfokus som är en läsloggsintervention där 31 elever i gymnasiekursen Svenska 3 läser John Ajvide Lindqvists “Låt den rätte komma in” (Ordfront, 2004/2015). Med hjälp av begrepp från läsforskning (Rita Felski, “Uses of Literature”, Blackwell Publishing, 2008) och erfarenheter från förstudien för eleverna logg över sin läsning. Resultatet av läsloggsinterventionen visar att elevernas metareflektion hjälps framåt av begreppsanvändningen och att eleverna därmed tar steget in i en transformativ lärandeprocess. Licentiatavhandlingen innehåller en analys av den didaktiska potentialen för transformativt lärande med fokus på fokalisation och främmandegöring i Ajvide Lindqvists roman samt en praktisk modell för hur begreppsorienterad litteraturundervisning med läslogg på gymnasiet kan utformas. / The function of reading fictional texts in Swedish secondary school education has been questioned in public debate (e.g. Melin, 2016-07-17), even though the reading of fictional texts has been shown to be important to young people’s academic achievement (Jerrim &amp; Moss, 2019). Swedish policy documents clearly state that upper secondary teaching of literature in the subject of Swedish is aimed at increasing the pupils’ self-awareness and their comprehension of experiences and perceptions of others (The Swedish National Agency of Education, 2011). However, results from a large-scale reading project show that Swedish teenagers find it difficult to reflect upon their own roles as readers of fictional texts (Nordberg, 2018). Therefore, this licentiate thesis targets upper secondary reading of fictional texts, and the possibility of using literary terminology pedagogically to visualize and develop pupils’ transformative learning processes. The overall research question posed is: - How can applied literary terminology be used in upper secondary literary studies todevelop pupils’ transformative learning processes? A pilot study was conducted based on three focus group-sessions with teachers and the librarian at an upper secondary school. The main study was based on reading journals written by pupils reading John Ajvide Lindqvist’s novel Låt den rätte komma in (2004) [Let the Right One In, 2008] as part of the Swedish 3 course. The methodological framework is inspired by participatory research. Consequently, this research-project uses an inclusive approach to the participants – 11 Swedish teachers, 1 librarian and 31 pupils – which means that they are considered as subjects rather than objects of knowledge. My own role in this project is tripartite: as a colleague, a teacher, and researcher. The pilot study was conducted in order to find out which possibilities and obstacles arose when the staff participants worked on teaching literature. The main study, within which the pupils are included as participants, focuses on advancing meta-perspectives of their own reading and made use of results from the pilot study and concepts derived from Felski’s (2008) ‘modes of textual engagement’. The pilot study revealed tensions which obstruct the teaching of literature, including the teacher-experienced importance of pupils ‘stepping into’ stories, as opposed to a great many pupils’ reluctance both towards the text and the act of reading. Moreover, the tension between engaged reading and the heavy emphasis placed on assessable outcomes of teaching and learning was addressed by the teachers. The main study revealed that reluctance is an inherent part of reading fictional texts. Further, that the pedagogical application of concepts used in literary studies can support the reading process, make it move forward, encourage the adoption of meta-perspectives on reading and on the pupils themselves as readers, as well as supporting a cohesive view of the finalized text. In summary, the findings suggest that applying literary concepts in literary studies supports pupils towards advancing their transformative learning and potentially points to a new way of making the goals section of the policy documents tangible for teaching and learning practices. According to this study, transformative learning-goals can be achieved if critical perspectives are preceded by individual engagement with the reading of the text. The suggested concept of transformative potential is beneficial to an analysis of the pedagogical function of a certain fictional text used in a certain learning situation geared towards transformative learning. This finding stands in contrast to trends of using reading as a means of writing practice or imaging historical epochs. / <p>Licentiate Thesis in Education with Specialisation in Didactics.</p>

In deze scriptie wordt onderzocht hoe spreektaal in de Nederlandse kinderboeken Krassen in het tafelblad en Ik ben Polleke hoor! vertaald is naar het Zweeds. De analyse is gemaakt volgens de theorie over vertaalnormen van de descriptieve vertaalwetenschap, en uitdrukkingen van spreektaal worden geanalyseerd vanuit Lindqvists (2005) indeling op drie niveaus: fonologisch/ morfologisch niveau, lexicaal niveau en syntactisch niveau. Het onderzoek toont aan welke strategie de vertalers mee hebben gewerkt en de vertaalnormen die mogelijk invloed hebben gehad tijdens het vertalen. Het resultaat wijst op dat de spreektaal in Krassen in het tafelblad vrijer vertaald is dan de spreektaal in Ik ben Polleke hoor!. Beide vertalingen tonen een streven aan om binnen de doelcultuur te passen, maar Krassen in het tafelblad ligt dichter bij een aanvaardbare vertaling dan Ik ben Polleke hoor!, die zich dichter bij de brontekst bevindt en gezien kan worden als een meer adequate vertaling. / This thesis examines how spoken language in the Dutch children's books Krassen in het tafelblad and Ik ben Polleke hoor! has been translated into Swedish. The analysis is done according to the descriptive translation studies’ theory of translation norms, and spoken language expressions are analyzed by using Lindqvist's (2005) classification of spoken language markers on three levels: the phonological/ morphological level, the lexical level and the syntactic level. The survey shows the translation strategies used by the translators and the norms that may have had an impact during the translation process. The result shows that the spoken language in Krassen in het tafelblad is more freely translated than the spoken language in the translation of Ik ben Polleke hoor!. Both translations show an ambition to fit within their target culture, but Krassen in het tafelblad lies closer to an acceptance-oriented translation than Ik ben Polleke hoor!, that adheres more to the source text and can be seen as a more adequate-oriented translation.

I denna uppsats ämnar jag undersöka hur ensamhet och alienation framställs i två av John Ajvide Lindqvists romaner: Rörelsen (2016) och Verkligheten (2022). Analysen kommer att genomföras med hjälp av tre samhällsfilosofiska begrepp: kollektivism, folkhem och individualism. Fokus ligger på att utforska hur ensamhet och alienation samverkar med de samhälleliga kontexter som presenteras i vardera verk. Eftersom Rörelsen utspelar sig 1985 och Verkligheten omkring 2022, utgör den tidsmässiga diskrepansen ett underlag för stora delar av analysen. Detta fördjupas och konceptualiseras mot bakgrund av 1980-talets liberala individualism och den rådande norm som den idag gett upphov till. Analysen följer berättelserna kronologiskt och fokuserar på huvudkaraktärerna och deras känslor kring att leva i samhällen som till övervägande del drivs av framgång och egocentrism. Jag undersöker hur detta formar dem som sociala varelser, men också hur deras brist på gemenskap får patologiska konsekvenser. Sammanfattningsvis drar jag slutsatsen att Ajvide Lindqvists romaner skildrar ensamhet och alienation som tätt sammankopplade med den politiska kontext som förekommer i vardera roman. Samt att denna kontext grundar sig på den politik som kan antas vara framträdande för respektive samtider och således också är en gestaltning av den verklighet vi levde/lever i.

This doctoral thesis explores the literarity of reportage, with a focus on the 20th century and modern reportage. The aim is to describe the literary strategies used in modern text-based reportage and how these strategies relate to journalistic standards of credibility and ethics. A primary focus is the question of what the reportage is looking for in the literary, what happens to this literarity when it is used for journalistic purposes, and, in turn, how the literary establishes ethics in the text.        By suggesting that a piece of reportage is a journalistic text that simultaneously tells the story about the reporter’s encounter with the event, this dissertation sheds light on possible approaches to the concept of literarity: Subjectivity, narrativity, meta-narrative aspects, the poetic function of language and the performative movements in the text. The ethics of reportage is also to be derived from the encounter, and this thesis implements a concept of ethics in conversations with Emmanuel Levinas and dialogical philosophy. It provides an opportunity to separate ethics from moral, ideological and political dimensions of responsibility in the encounter. This aspect of ethics, where literarity and counter-movement operate beyond the direct intention, is what is needed to understand the reportage genre.      The dissertation also includes six longer reportage analyses embodying its results: Djuna Barnes’s, Vagaries Malicieux, Ryszard Kapuściński’s Another Day of Life, Truman Capote’s In Cold Blood, Hanna Krall’s A Tale for Hollywood, Sven Lindqvist’s Kina nu: Vad skulle Mao ha sagt? and Joan Didion’s, Slouching towards Bethlehem.