Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den didaktiska potentialen i Majgull Axelssons Aprilhäxan (1997) och John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2004) vid värdegrundsarbete i svenskämnet på gymnasiet, samt diskutera skräckgenrens användbarhet i undervisningen i allmänhet. Verken har tolkats utifrån en värdegrundskontext för att finna lämpliga uppslag till undervisningssituationer. Resultatet visar att både Axelssons och Lindqvists romaner har didaktisk potential då de tematiserar utanförskap och utsatthet på grund av diskriminering och kränkande behandling av funktionsnedsatta och vid gränsöverskridande identitet och uttryck. Eftersom dessa konflikter och tematiska uttryck kan vara användbara vid problematisering och diskussion i värdegrundsarbete. Även genretypiska egenskaper pekar på att verken lämpar sig för undervisningssituationer. Båda verken är lämpliga och skulle kunna bidra till värdegrundsarbetets syfte att främja förståelse och medmänsklighet till andra människor och förmåga till inlevelse.

<p>This essay analyses the existence of a literary tendency in Sweden the last decade, which shares many similarities with magical realism. The study includes the work of three writers: Majgull Axelsson with Aprilhäxan; John Ajvide Lindquist with Hanteringen av odöda and Låt den rätte komma in; and finally a short story of Alejandro Leiva Wegner, “Elixir”.</p><p>Focus for this work is to expose how these writers use supernatural events/people as a strategy to create a new identity and to effect social criticism, strategies that are common to magical realism.</p><p>The aim of this work is therefore to clarify generalities about magical realism as a genre and give it a place in Swedish literature and in a changing Swedish society. Furthermore this essay defines a unique term for the genre as adapted to the Swedish reader and with some characteristics of its own: “övernaturlig realism” (supernatural realism).</p>

This essay analyses the existence of a literary tendency in Sweden the last decade, which shares many similarities with magical realism. The study includes the work of three writers: Majgull Axelsson with Aprilhäxan; John Ajvide Lindquist with Hanteringen av odöda and Låt den rätte komma in; and finally a short story of Alejandro Leiva Wegner, “Elixir”. Focus for this work is to expose how these writers use supernatural events/people as a strategy to create a new identity and to effect social criticism, strategies that are common to magical realism. The aim of this work is therefore to clarify generalities about magical realism as a genre and give it a place in Swedish literature and in a changing Swedish society. Furthermore this essay defines a unique term for the genre as adapted to the Swedish reader and with some characteristics of its own: “övernaturlig realism” (supernatural realism).