Dagens snabba teknikutveckling har lett till att militära system blivit allt mer komplexa och tekniktunga. Särskilt tydligt är detta hos flygande system vilket inneburit att allt färre länder och aktörer har råd eller kunskap att bygga egna system. Lösningen har blivit att bygga dessa genom konsortium med flera länder och med en betydande del hyllvara. Dagens militära logistik följer ofta civila affärsmodeller. Hyllvaror till de multinationella flygsystemen köps in från stora, ofta civila tillverkare och leverantörer i hela världen vilket medför att flera flygsystem och flera operatörer av flygsystem delar på samma hyllvara. Studien undersöker vilka sårbarheter civila affärsmodeller skapar i försörjningen av reservmateriel till multinationella flygsystem. Studien genomfördes som en explorativ fallstudie av den svenska försörjningsstrategin för reservmateriel till Gripensystemet. Datainsamlingen bestod av en blandning av litteraturstudier och intervjuer av centrala befattningshavare inom försörjning av flygsystemet. Insamlad data analyserades genom de fyra faktorerna destination, avstånd, efterfrågan och varaktighet. Resultatet visar att sårbarheter i försörjningen av reservmateriel är som störst vid lågintensiva långvariga konflikter. Sårbarheterna skapas i gränslandet mellan fred och konflikt då de civila affärsmodellerna riskerar att inte täcka in det militära behovet i en högre konfliktnivå. Resultatet visar även på problemet för operatörer av flygsystem att påverka den mycket komplexa försörjningskedjan utanför den inhemska industrin.

Sammanfattning Undersökningens syfte är att förstå hur noggrann UAS-fotogrammetrin i dagsläget (2013) är.  Frågeställningarna som undersökningen utgick ifrån var: kan UAS-fotogrammetri i dagsläget ge precisa punkter med hjälp av att mäta in centrum av 1x1 meter utlagda plattor som kan ses i ortofoto?;  Kan det ge snarlik noggrannhet med pixelstorleken? samt Kan UAS-tekniken idag användas för att producera pålitliga höjdmodeller? För att uppnå syftet har en undersökning utförts med jämförelse på koordinater insamlade med totalstation och insamlade med UAS-fotogrammetriska metoder. Resultatet visade att medelfelet var drygt 1 pixel på plana koordinater samt på koordinater i höjd. Pixlarnas storlek var mellan 4.7-9.3 cm. Största felkällan ser ut att vara upplösningen på bilderna, men tekniken utvecklas fort. UAS-fotogrammetrin lever väl upp till frågeställningarnas förväntningar. / Abstract The purpose of the study is to understand what the accuracy of UAS photogrammetry today (2013) is. The study was based on the following questions: Can UAS photogrammetry today give precise points, measuring the centre of 1x1 meter plywood boards viewed from an orthophoto?; Can it give similar accuracy as the size of the pixels? And can UAS technology today be used to produce elevation models of good quality? To investigate these questions, a study has been made to compare coordinates collected from a total station and UAS photogrammetric methods. The results show that the standard error is approximately 1 pixel on flat coordinates and 1 pixel on elevated coordinates. The pixel size was between 4.7 and 9.3 cm. The biggest source of error seems to be the resolution on the pictures, but the technology develops quickly. The UAS photogrammetry method definitely meets the expectations of the questions.