<p>BAKGRUND</p><p>En utav lärarnas uppgifter är att bedöma och betygsätta sina elever i ämnet Idrott och hälsa.</p><p>Det visar sig vara viktigt att veta vad man som lärare ska bedöma och betygsätta hos eleverna</p><p>för att bedömningen ska bli rätt. Vi har haft ett antal betygsystem genom åren som</p><p>hjälpmedel för lärarnas bedömningar och betygsättningar. Men hur anser lärarna att de själva</p><p>bedömer sina elever i ämnet Idrott och hälsa?</p><p>SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR</p><p>Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa anser de själva</p><p>bedömer och betygsätter hos sina elever. Arbetet kommer att besvara syftet utifrån två</p><p>frågeställningar det vill säga vad lärarna anser att de bedömer och betygsätter hos eleverna i</p><p>idrott och hälsa samt varför de bedömer sina elever som de gör enligt dem själva.</p><p>METOD</p><p>Examensarbetet inspireras av hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats och kvalitativ</p><p>datainsamling genom intervjuer som metod. Informanterna var utbildade mot de senare åren</p><p>och har arbetat i skolverksamheten i 18-23 år.</p><p>RESULTAT</p><p>Resultaten visar att lärarna bedömer eleverna efter andra kriterier än vad läroplanen säger. Ett</p><p>utav kriterierna som de väger in vid bedömning och betygsättning som inte står i läroplanen</p><p>är laganda mellan eleverna. Den gemensamma faktorn för vad som lärarna bedömer först är</p><p>3</p><p>utveckling och inställning. Varför eleverna bedöms som de gör enligt lärarna beror på</p><p>relationen som lärarna har med eleverna och att läroplanen är otydlig samt abstrakt.</p>

<p>Det här är en jämförande studie av två skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar på bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lärare uppfattar förhållandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn där det går att göra bedömningar utifrån strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som kräver tolkningar. Elevers och lärares syn på kunskap är lika inom de båda systemen. Däremot finns det skillnader i hur ämnet historia uppfattas. IB-eleverna betonar vikten av källkritik medan eleverna i det svenska systemet lägger större vikt vid värderingar av historiska händelser. IB-eleverna upplever att deras betygssystem är rättvist men är oroliga för att inte all deras kunskap finns med i bedömningen. Eleverna i det svenska systemet ser betygskriterierna som otydliga och anser därför att bedömningen inte blir rättvis. Lärarna i de båda systemen stödjer elvernas synpunkter.</p>

Det här är en jämförande studie av två skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar på bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lärare uppfattar förhållandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn där det går att göra bedömningar utifrån strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som kräver tolkningar. Elevers och lärares syn på kunskap är lika inom de båda systemen. Däremot finns det skillnader i hur ämnet historia uppfattas. IB-eleverna betonar vikten av källkritik medan eleverna i det svenska systemet lägger större vikt vid värderingar av historiska händelser. IB-eleverna upplever att deras betygssystem är rättvist men är oroliga för att inte all deras kunskap finns med i bedömningen. Eleverna i det svenska systemet ser betygskriterierna som otydliga och anser därför att bedömningen inte blir rättvis. Lärarna i de båda systemen stödjer elvernas synpunkter.

BAKGRUND En utav lärarnas uppgifter är att bedöma och betygsätta sina elever i ämnet Idrott och hälsa. Det visar sig vara viktigt att veta vad man som lärare ska bedöma och betygsätta hos eleverna för att bedömningen ska bli rätt. Vi har haft ett antal betygsystem genom åren som hjälpmedel för lärarnas bedömningar och betygsättningar. Men hur anser lärarna att de själva bedömer sina elever i ämnet Idrott och hälsa? SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa anser de själva bedömer och betygsätter hos sina elever. Arbetet kommer att besvara syftet utifrån två frågeställningar det vill säga vad lärarna anser att de bedömer och betygsätter hos eleverna i idrott och hälsa samt varför de bedömer sina elever som de gör enligt dem själva. METOD Examensarbetet inspireras av hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats och kvalitativ datainsamling genom intervjuer som metod. Informanterna var utbildade mot de senare åren och har arbetat i skolverksamheten i 18-23 år. RESULTAT Resultaten visar att lärarna bedömer eleverna efter andra kriterier än vad läroplanen säger. Ett utav kriterierna som de väger in vid bedömning och betygsättning som inte står i läroplanen är laganda mellan eleverna. Den gemensamma faktorn för vad som lärarna bedömer först är 3 utveckling och inställning. Varför eleverna bedöms som de gör enligt lärarna beror på relationen som lärarna har med eleverna och att läroplanen är otydlig samt abstrakt.

Denna undersökning har haft som syfte att redogöra för hur lärare använder sig av betygoch bedömning som pedagogiskt verktyg. Samt belysa de eventuella svårigheter ochmöjligheter det innebär att möta det nuvarande betygsystemet. Arbetets litteraturdelämnar klargöra de konsekvenser betygsystemets utformning har för planeringen ochgenomförandet av undervisningen samt möjligheten att göra likvärdig bedömning vilketundersökningen sedan vidareutvecklar. Undersökningen har genomförts i form avkvalitativa intervjuer av lärare med lång arbetslivserfarenhet. Intervjufrågorna harberört den praktiska tillämpningen och synen på utvecklingsmöjligheter i arbetet medbetyg och bedömning. Urvalsgruppen bestod av tio lärare från två kommuner iSödermanlands län. Det som framkom var att många lärare hade problem med att ge enlikvärdig bedömning och utforma likvärdiga betygskriterier. De uppfattade systemet somutmanande och kände att samarbete och fortbildning, samt involvering av elever ochvårdnadshavare, var nyckeln till framgång.

The purpose of this study is to examine the validity and reliability of summative assessment of EFL student writing in a Swedish context. Three teachers have assessed the same four student essays from the English 6 course in Swedish upper secondary school. In addition to grading each essay, the teachers have indicated the extent of conformity to the grading criteria in terms of flow, structure, cohesion, adaptation to purpose, clarity, and variation. The analyzed data show a variation in assessment criteria interpretation, affecting assessment validity and reliability, and questioning the assessment equivalence of the Swedish criterion-referenced gradingsystem. / Syftet med denna studie är att undersöka validiteten och reliabiliteten hos summativa bedömningar av studentuppsatser ur ett svenskt perspektiv. Tre lärare har bedömt samma fyra studentuppsatser från engelska 6. Förutom att betygsätta varje uppsats har lärarna angett graden av överensstämmelse med betygskriterierna: flöde, struktur, sammanhållning, anpassning till syfte, tydlighet och variation. De analyserade data visar en variation i tolkning av betygskriterier, vilket påverka rbedömningens validitet och reliabilitet och ifrågasätter bedömningslikvärdigheten i det svenska mål-relaterade betygssystemet.