<p>Abstract</p><p>This work is about how the various schools make use of local curricula and how they have been developed in different schools and what is behind the local curricula.</p><p> </p><p>My aim with the work is to examine how the schools use the freedom degree in the local course plan work? </p><p> </p><p>My issues are following. What is the reasons to the local course plans and how liver the schools up to them? How do the schools work with the local course plans? How use itself the schools of the local freedom?</p><p> </p><p>To do this, I have chosen to make a number of interviews with the teacher in various schools.</p><p>I have seen how their local curricula looks and has since studied how they have developed them and to what extent they use their curricula.  I have seen to it that the schools would be as different as possible and in different environments to see variation on the answers.</p><p> </p><p>I have come to schools, in part, to live up to the use of the local curricula, that much of this freedom they have been taken by the competent teachers and not by the school.</p>

Abstract This work is about how the various schools make use of local curricula and how they have been developed in different schools and what is behind the local curricula.   My aim with the work is to examine how the schools use the freedom degree in the local course plan work?    My issues are following. What is the reasons to the local course plans and how liver the schools up to them? How do the schools work with the local course plans? How use itself the schools of the local freedom?   To do this, I have chosen to make a number of interviews with the teacher in various schools. I have seen how their local curricula looks and has since studied how they have developed them and to what extent they use their curricula.  I have seen to it that the schools would be as different as possible and in different environments to see variation on the answers.   I have come to schools, in part, to live up to the use of the local curricula, that much of this freedom they have been taken by the competent teachers and not by the school.

<p>Denna uppsats avser att jämföra kursplanerna i historia för grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar även till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bägge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bägge kursplanerna har kategoriserats utifrån Sven Sødring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har två frågeställningar hämtats från Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats på de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bägge kursplanerna. Den svenska kursplanen har kategoriserats som i huvudsak kategorial, medan den finska kursplanen i huvudsak har kategoriserats som klassisk. Begreppet historiemedvetande yttrar sig tydligast i den svenska kursplanen, men det finns också representerat i den finska kursplanen.</p>

<p>Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lär sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vår studie använt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrågorna vad och varför som hjälp. Frågan hur ansåg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna då de är målstyrda och därmed inte beskriver vilka metoder som läraren ska använda i sin undervisning. Vad-frågan analyseras utifrån kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frågan besvaras till största del i bakgrunden, men även till viss del med hjälp av SOU 1992:94. Den statliga offentliga utredningen (SOU 1992:94) är läroplanskommitténs betänkande och grunden till läroplanen för det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). I diskussionen återkopplar vi kursplansanalysen till läroplansforskning och samhällsutvecklingen.</p><p>Som avgränsning studerades enbart kursplaner för fem kärnämnen i Gy -07: Engelska, Historia, Idrott och hälsa, Samhällskunskap samt Svenska. I skrivandets stund är Historia inte ett kärnämne men kommer att bli det när Kursplanerna Gy -07 införs i skolan.</p><p>I och med att vi utgick från en demokratidiskurs bröt vi ner begreppet demokrati i flera beståndsdelar, vilka vi fann efter att ha studerat kursplanerna. Dessa är demokrati, kultur, internationalisering/globalisering och kritiskt tänkande. Skolan ska spegla samhället och dessa begrepp förekommer ofta i vårt samhälle idag i olika sammanhang. I vår diskussion resonerar vi kring dessa begrepp och sätter in dem i en samhällelig kontext.</p>

Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lär sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vår studie använt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrågorna vad och varför som hjälp. Frågan hur ansåg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna då de är målstyrda och därmed inte beskriver vilka metoder som läraren ska använda i sin undervisning. Vad-frågan analyseras utifrån kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frågan besvaras till största del i bakgrunden, men även till viss del med hjälp av SOU 1992:94. Den statliga offentliga utredningen (SOU 1992:94) är läroplanskommitténs betänkande och grunden till läroplanen för det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). I diskussionen återkopplar vi kursplansanalysen till läroplansforskning och samhällsutvecklingen. Som avgränsning studerades enbart kursplaner för fem kärnämnen i Gy -07: Engelska, Historia, Idrott och hälsa, Samhällskunskap samt Svenska. I skrivandets stund är Historia inte ett kärnämne men kommer att bli det när Kursplanerna Gy -07 införs i skolan. I och med att vi utgick från en demokratidiskurs bröt vi ner begreppet demokrati i flera beståndsdelar, vilka vi fann efter att ha studerat kursplanerna. Dessa är demokrati, kultur, internationalisering/globalisering och kritiskt tänkande. Skolan ska spegla samhället och dessa begrepp förekommer ofta i vårt samhälle idag i olika sammanhang. I vår diskussion resonerar vi kring dessa begrepp och sätter in dem i en samhällelig kontext.

Denna uppsats avser att jämföra kursplanerna i historia för grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar även till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bägge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bägge kursplanerna har kategoriserats utifrån Sven Sødring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har två frågeställningar hämtats från Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats på de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bägge kursplanerna. Den svenska kursplanen har kategoriserats som i huvudsak kategorial, medan den finska kursplanen i huvudsak har kategoriserats som klassisk. Begreppet historiemedvetande yttrar sig tydligast i den svenska kursplanen, men det finns också representerat i den finska kursplanen.

<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

I det här arbetet undersöker vi om musikläraren verkligen är så förberedd på yrkets alla delar som man borde vara efter avslutad utbildning. Studien är indelad i tre rubriker; Arbetsliv, Kunskapsmål och bedömning samt Utbildning; för att ge en övergripande bild av de olika delarna i utbildning och yrkesliv för musikläraren. Vi har valt att intervjua sex nyutbildade musiklärare som är yrkesverksamma inom grundskola och gymnasium. Vi tittar även på styrdokument för vad en lärarutbildning ska innehålla samt hur exempelvis utvecklingssamtal och betygssättning ska genomföras i grundskola och gymnasium. Vi har bl.a. kommit fram till att Kungliga Musikhögskolans lärarutbildning har brister i att informera lärarstudenterna om mentorskap, utvecklingssamtal och betygsättning. / <p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>

Denna studie har undersökt läroplanernas styrdokuments skrivelser om samhällskunskapsämnetssyfte och innehåll. De läroplaner som ingår i undersökningen är Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80samt LPO 94. Syftet med undersökningen är att undersöka likheter och skillnader i de olikaläroplanerna samt att jämföra respektive läroplaner med så kallade ämneskonceptioner. Metodensom använts i föreliggande undersökning är Charles Tillys rörande komparativa studier.Ämneskonceptioner betyder något förenklat vad som anses i fråga om att ämnet fyller försyfte samt vad ämnet ska innehålla. I denna studie framgick det att de tidigare läroplanernavisade på ett detaljrikt ämne med ett syfte för orientering i samhället samt yrkesförberedelse.Senare läroplaner visade på ett mindre detaljerat ämne med ett större inslag av problematiseringoch med en uttalad värdegrund. I relation till ämneskonceptioner stämde de tidigare läroplanernaLgr 62 och Lgr 69 bäst överens med de ämneskonceptioner vilka hade en orienterandeansatts med fokus på fakta och begrepp. De senare läroplanerna Lgr 80 och LPO 94vilka var mer målfokuserade och problematiserande stämde bättre överens med de ämneskonceptionervilka hade värdegrundsinriktade och medborgarfärdighetsinriktade ansatser

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur elever i årskurs åtta och nio uppfattar ämnet religionskunskap. Jag har använt mig av enkäter för att samla data. Sammanlagt deltog 112 elever i undersökningen. Som bakgrund skriver jag om hur religionsämnet har förändrats under 1900-talet, från att ha varit ett ämne som enbart tog upp kristendom i undervisningen till att handla om alla de stora världsreligionerna. Undersökningens resultat visar att eleverna anser att religionsämnet är lika viktigt som andra skolämnen. Vidare anser eleverna att de får tillräckligt med undervisning i ämnet men att de borde få vara med och bestämma över vad de ska läsa om.