• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 136
  • 3
  • Tagged with
  • 139
  • 29
  • 26
  • 23
  • 22
  • 19
  • 18
  • 17
  • 14
  • 14
  • 12
  • 11
  • 10
  • 9
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Gymnasieskolans fysikämne i ett historiskt perspektiv - The physics subject of the upper secondary school in a historical view

Lundeteg, David January 2007 (has links)
The purpose of this project is to examine the development of the upper secondary school physics course and from this get a better understanding why the course is organized the way it is today. The timeless argument for studying science in school will begin this essay. After that the reader will be aware of when important discoveries in physics were made. Then school history is presented. In this part we are told when the first school started in Sweden, but the focus lies on the upper secondary school and the physics course. The last part studies the history of physics courses in Sweden. Here the syllabus from year 1561 to year 2000 are very important. The method I have used in this piece of work is therefore text analyses. Some major results are difficult to achieve in this type of essay. The main goal with this project is to give the reader a better historical view of the physics courses in school. This project can also give teachers and teacher students a wider perspective, both a time perspective and a perspective on physics as a subject. Keywords: the physics subject, upper secondary school, history, syllabus
32

Vilken matematik ligger g(l)ömd? : En studie om matematikens och de övriga ämnenas inbördes förhållande i mellanstadiets kursplaner

Cohen Scalie, Natalie January 2012 (has links)
”Vilken matematik ligger g(l)ömd?” är en studie som syftar till att rannsaka matematiken i den nya läroplanen och om den håller även för övergången till det ämnesintegrerande arbete i skolan som den har för avsikt. Här finner du svaret på hur väl matematikämnets syften och centrala innehåll överensstämmer med eventuell matematik i övriga ämnens syften och centrala innehåll i Lgr 11, årskurs 4-6? Utifrån en hermeneutisk ansats med kritisk-teoretiska inslag gjordes en innehållsanalys deducerad från en övergripande definition av vad matematiken innebar. Den skulle ge kvalitativ förståelse för lärares skoltillvaro och vilken effekt den får för eleverna genom att analyseras idécentrerat. För att förenkla den kontextuella insikten gjordes detta sedan överskådligt med hjälp av en matris byggd på kategorier. De fick bearbeta alla ämnena i läroplanen och utgjordes då av delarna matematiska idéer, matematisk operationalisering och matematiskt angreppssätt samt områdena algebra, geometri och analys, vilka alla ingick i vardera delen. Efter en pilotstudie användes sedan matrisen strukturanalytiskt och förde samman matematiska komponenter av samma sort grundat på beningsbärande koder. Då syntes ett mönster av återkommande matematiska bitar i de övriga ämnena som inte tycktes vara ha någon motsvarighet i matematikämnet. Men med återkoppling till litteratur och ett granskande med hänsyn till och av tolv författares särpräglade teorier utformades en ny klarläggande modell som gick ut på att man beroende på vilket problem man tar sig för får olika vetenskaplig beskaffenhet på de matematiska bitarna algebra och geometri’s teoretiska idéer och praktiska verksamheter på väg mot en lösning. Denna modell bidrog med en ny dimension av undersökningen, som till slut visade att de saknade bitarna i själva verket var av ämnesövergripande slag och att överensstämmelsen tycktes oinskränkt.
33

Elevers förståelse av kursplaner i relation till deras KASAM : En tidig studie om hur implementeringen av den nya läroplanen hittills gått

Lindgren, Andreas, Eklund, Emil January 2013 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elevers förståelse av kursplaner påverkar deras förmåga att hantera studieutmaningar i skolan. Med anledning av att en ny läroplan nyligen implementerats är vi intresserade av hur införandet hittills har påverkat eleverna. Studien är baserad på sex intervjuer med gymnasieelever.  Studien är kvalitativ där respondenternas inre tankar och upplevelser om relationen mellan kursplaner och studier utgör studieobjektet. Uppsatsen har sina teoretiska utgångspunkter i den sociologiska teorin KASAM, vilket står för känsla av sammanhang. KASAM består av de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som kan beskrivas som förmågor en individ kan inneha. Hur starka dessa förmågor är hos individen avgör hur bra denne kan hantera omständigheter. KASAM utgör även studiens analysverktyg där vi skapat kategorier utifrån indikatorer som bygger på de tre komponenterna. Det är alltså genom att undersöka respondenternas KASAM som vi uppfyller studiens syfte. Resultat från studien visar att eleverna tenderar att ha låg begriplighet gällande mål och kriterier i kursplaner samt hur kursplaner används i praktiken. Framförallt är det språket i dokumenten som gör att eleverna har svårt att förstå och ta till sig innehållet. Den låga begripligheten hos eleverna påverkar elevernas hanterbarhet, mest utmärkande då de inte kan använda kursplanerna som en resurs i sina studier. Vidare visar resultaten att de flesta eleverna känner någon form av meningsfullhet med att gå i skolan, att skolan är viktig för framtiden där betyg och/eller kunskaper ses som viktigt. Det är endast en elev i vår studie som har höga värden på samtliga komponenter där den höga begripligheten gällande mål och kriterier i kursplaner tillsammans med en hög meningsfullhet gör att denne hanterar utmaningar och omständigheter avsevärt bättre än resterande respondenter. Eleven är även den enda som aktivt använder kursplaner i sina studier och ser dokumenten som en resurs. Avslutningsvis visar våra resultat att elever med hög KASAM hanterar studieutmaningar bättre än elever med låg KASAM.
34

Att arbeta med Skolverkets och Transportstyrelsens mål : Gymnasieskolans Transportutbildning

Humbla, Eva January 2012 (has links)
De elever som går på gymnasieskolans transportutbildning ska utbildas enligt Skolverkets gymnasiekurser för att nå Skolverkets kunskapskrav. För att erhålla körkort och yrkeskompetensbevis ska eleverna utbildas och nå målen enligt Transportstyrelsens (TS) kursplaner för aktuella körkortsbehörigheter samt yrkeskompetensbevis. Dessutom ska de elever som påbörjat sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 ha gymnasieexamen för att erhålla körkortsbehörighet C (tung lastbil), körkortsbehörighet CE (tung lastbil med tungt släp) samt yrkeskompetensbevis. Gymnasieskolans transportutbildning ska alltså följa dubbla kursplaner, Skolverkets och TS. I mitt arbete som lärare på olika transportutbildningar har jag upplevt uttalade och outtalade schismer, ofta i samband med tolkning av kursplaner och andra reglerande dokument. Med tanke på dessa upplevda motsättningar har jag i föreliggande arbete valt att genom innehållsanalys jämföra likheter och skillnader, undersöka hur Skolverket och TS skriver fram sina krav på kunskaper vad gäller yrkeskunnande i gymnasieskolans transportutbildning, 2011. Av resultatet framkommer det att myndigheterna behandlar samma kunskapsområden i sina kursplaner, men det framkommer även skillnader, som exempel kan nämnas olikheter angående kunskapskrav och mål att uppnå beträffande elevens självständighet och förmåga till självvärdering. Utifrån de likheter och skillnader som visat sig i avnämarnas syn på yrkeskunnande i transportutbildningen, har jag med stöd i Lindes förklaringsmodeller av läroplansteori tolkat och diskuterat hur kraven från dubbla kursplaner inverkar på gymnasieskolans transportutbildning, 2011.
35

En skola för framtiden : En studie av införandet av den nya gymnasieförordningen / A School of Tomorrow

Jensen, Katarina January 2012 (has links)
Detta är en studie som syftar till att bidra med fördjupad kunskap om lärares upplevelser kring gymnasieskolans reform, GY11. Huvudfrågorna är hur väl man anser att informationen om GY11 har nått ut till skolan och på vilket sätt detta har skett samt hur lärare förhåller sig till de nya förändringarna, både i praktiskt arbete och i attityder. För att kunna besvara dessa frågeställningar har jag gjort en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer och med grund i tidigare forskning har jag i min analys beaktat faktorer som direkt påverkar framgången för implementering av reformer, närmare bestämt lärares upplevda behov av förändring samt vikten av deliberativa samtal, organisering och tidsfördelning. Resultaten visar att det har gjorts stora ansträngningar för att få ut information till skolorna men att det har funnits vissa brister, att lärarna generellt är mycket positivt inställda till förändringarna, att det finns en klar ambition att arbeta enligt de nya riktlinjer som lagts fram för GY11 men att de ökade kraven på dokumentation upplevs som en negativ aspekt av reformen.
36

Samhällskunskap - ett ämne i tiden? : En studie av globaliseringens inverkan på samhällskunskapen / Globalization and civic education

Löfwall, Mikael January 2012 (has links)
In preparation for the autumn term in 2011, the Swedish elementary school adopted new syllabuses regarding, inter alia, the civic education (Sw. Samhällskunskap). The civic education has traditionally been a disciplinary subject with a main purpose of mediating democratic values as well as providing general orientation in the society. Generally, the civic education intends to reflect the world in which people live in, being a complex society which to a large extent is regularly affected by global aspects and developments. The purpose of this study is to review all the elementary school’s syllabuses relating to the civic education with specific focus on the globalisation perspective. By this study, it is my intention to review changes that continuously have been implemented in relation to the syllabuses and subject over the time. The study has been performed by applying a qualitative and quantitative analysis as to the content in the various syllabuses. The outcome of this study indicates that the civic education to a very large extent has been affected by the globalisation process. In previous syllabuses, the global perspective was primarily applied for the purpose of comparing the Swedish system with the global perspective. It is obvious that the global perspective has taken an important role in the most recently adopted syllabuses with a clear focus on how the globalisation affects various working areas and people in general. In comparison with previous syllabuses, the civic education has also grown and currently comprises of a wider range of working areas. The disciplinary purpose of the subject (as referred to above) is, however, still an important element also in relation to the most recently adopted syllabuses for the subject.
37

Synen på litteratur inom skolans svenskämne : En litteraturstudie om värderingar och syn på litteratur och litteraturläsning i grundskolan under åren 1980-2011

Rönning, Anna January 2012 (has links)
Den här uppsatsen handlar om värderingar och om synen på litteratur och litteraturläsning i grundskolan under åren 1980-2011 och syftet är att undersöka dessa. Uppsatsen är en litteraturstudie där skolans styrdokument i form av läroplaner och kursplaner i ämnet svenska utgör undersökningens primära källmaterial. Frågor som kommer att beröras i uppsatsen är hur synen på litteratur förändrats genom åren och hur introduktioner av nya läroplaner under den aktuella tidsperioden påverkat litteratursynen? Restultat som den här undersökningen ger är att det generellt råder en positiv syn på läsning och litteratur i alla de undersökta dokumenten. Lgr 80 skiljer sig från de övriga två läroplanerna genom att det här finns aspekter som talar för att man vill styra vad eleverna ska läsa genom att ge exempel på boktitlar. Att det introduceras en ny läroplan tycks inte påverka synen på litteratur och skönlitterär läsning nämnvärt. Ett genomgående drag är att litteratur och läsning av litteratur är utvecklande för eleven. Litteraturläsning har en fortsatt stark ställning i skolans svenskämne trots närvaron av ett vidgat textbegrepp. Ett genomgående drag för de tre läroplanerna är att det talas sparsamt om läsning och litteratur i styrdokumenten.
38

Tradition och förnyelse i Bild : en studie av ämnets lokala kursplaner

Wester, Karin January 2006 (has links)
De lokala kursplanerna i bild står i centrum för denna studie. Syftet är att utifrån tio lokala kursplaner beskriva, analysera och tolka bildämnets innehåll. Syftet är även att belysa och problematisera bildämnets innehåll i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse utifrån de lokala kursplanerna. Arbetet syftar vidare till att bidra till en fördjupad diskussion om vad bildämnet kan innehålla för att målen skall nås i undervisningen så som de formuleras i nationella styrdokument. Studien består i sin helhet av tre delar; kategorisering, analys och tolkning. I den första delen studerar och kategoriserar jag texternas olika delar i förhållande till tradition och förnyelse. I materialet försöker jag hitta mönster och teman. Jag försöker förstå och skapa en helhetsbild av mönster, teman och kategorier i förhållande till tradition och förnyelse. Tanken är att ge plats för mindre, enskilda delar i ett större sammanhang, ett gemensamt tankekollektiv. Jag tittar även på ”det osagda” – alltså det som inte konkretiseras i lokala kursplaner i förhållande till målen i de nationella styrdokumenten samt det som möjligen formuleras ”mellan raderna” i de lokala kursplanerna. Delarna bildar sedan större helheter som analyseras. Analysen visar bland annat att förnyelse dominerar i de lokala kursplanernas framställningar av mål och syfte, medan tradition dominerar i framställningar om innehåll. Slutligen tolkas och sammanfattas materialet. I en avslutande diskussion berörs frågor kring framtida behov för en önskvärd utveckling av bildämnet.
39

Matematikuppgifter från Chile och Sverige : En komparativ litteraturstudie om momentet sannolikhetslära

Navarrete Rey, Alexandra January 2007 (has links)
Examensarbetet handlar om att jämföra vad styrdokumenten från Chile respektive Sverige säger om elementär sannolikhetslära. Detta görs genom att studera hur dokumenten beskriver momenten men även genom att se hur typuppgifter kan se ut i praktiken. Arbetet syftar vidare till att klassificera uppgifterna i olika kategorier för att senare kunna dra slutsatser. Resultaten bygger på en komparativ litteraturstudie och avser de ovan nämnda styrdokumenten samt nationella prov och ett vanligt läromedel från Sverige. I studien framkommer både likheter och skillnader. Bland likheterna finner vi att uppgifterna är av samma art länderna sinsemellan samt att den dominerande typen av uppgift från båda länder är de av renodlad sort. Skillnader påträffas i hur omfattande och innehållsrik den chilenska kursplanen är utformad i jämförelse med den svenska. Slutsatsen är att läraren får ett stöd till sin undervisning i studieplanen från Chile medan läraren i Sverige får ta hjälp av andra instrument såsom nationella prov och läroböcker. En annan följd av detta arbete är att studien visar att om en elev skulle byta från ett chilenskt till ett svenskt gymnasium, eller vice versa, så skulle uppgifterna i elementär sannolikhetslära inte vara främmande för denne.
40

Bildundervisningens förändring i grundskolans senare årskurser : utifrån ett mångkulturellt perspektiv

Köhler, Susann January 2006 (has links)
Vårt samhälle ser idag inte ut som det gjorde för 15-20 år sedan. Det har berikats av tillflyttade människor som fört med sig olika kulturer och religioner. Detta avspeglar sig även i skolan som ju är en del av vårt samhälle. Jag vill med detta examensarbete undersöka hur bildundervisningen i grundskolornas senare årskurser, utifrån ett mångkulturellt perspektiv har ändrats under de senaste 15-20 åren. För att undersöka detta har jag bl.a. gjort jämförelser mellan de olika läro- och kursplanerna från Lpo80 fram till kursplanerna 2000 i ämnet bild. Jag har även undersökt i hur stor utsträckning undervisande lärare inom ämnet bild tar hjälp av modersmålslärarna i sin undervisning. I min undersökning har jag också genomfört att antal kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Resultatet av min undersökning visar att de intervjuade bildlärarna anser att bildämnet har förändrats under de senaste 10-15 åren. Detta beror dock inte, enligt informanterna, på ökad invandring i samhället utan mer på att teknologin fått större utrymme även inom bildkommunikation och framställning. En annan förändring till varför bildlektionerna ser annorlunda ut idag mot för 10-15 år sedan beror även att eleverna idag är mer vilsna och osäkra idag.

Page generated in 0.0507 seconds