• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 37
  • Tagged with
  • 37
  • 20
  • 19
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Öppna och rika matematikuppgifter i skolundervisningen / Open and Rich Mathematical Tasks in Instruction

Didriksson, Therese January 2015 (has links)
Att sträva efter att vara en skola för alla innebär en stor variation i klassuppsättningarna och likaså kunskapsnivåerna inom klasserna. Att då som lärare ge eleverna det stöd och stimulans som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt kan vara en utmaning. Dessutom har provresultat från nationella prov och resultat från PISA-undersökningar visat att elever har svårt med matematik i skolan. Därför har det i denna systematiska litteraturstudie undersökts om öppna och/eller rika matematikuppgifter skulle kunna öka elevernas stimulans och resultat i matematik. De frågeställningar som lades till grund för studien är:   Vad bör en matematiklärare tänka på för att konstruera stimulerande öppna matematikuppgifter? Vilka erfarenheter har lärare och elever av att använda öppna respektive rika matematikuppgifter i undervisningen?   Studiens resultat visar bl.a. på att läraren ska tänka på att den öppna matematikuppgiften ska vara tydlig och ha ett tydligt syfte och att eleverna ska hinna lösa uppgiften på den tid som erbjuds. Uppgiften ska dessutom kunna lösas på flera olika sätt och kunna ha flera korrekta svar. Enligt lärares och elevers erfarenheter har öppna matematikuppgifter visat sig vara stimulerande vid grupparbeten, men mindre stimulerande då läraren ställer öppna frågor till en hel klass samtidigt. Arbetet med öppna matematikuppgifter har också visat att det ökat elevernas förståelse för matematiken. När det gäller de rika matematikuppgifterna har de visat sig kunna knyta samman flera områden inom matematiken och på så sätt antagligen kunna öka elevernas förståelse för matematiken.
2

Hur möter lärare elevers individuella utbildningsbehov i matematik? / How do teachers meet students educational differences in mathematics?

Ioseinov, Angelica January 2016 (has links)
Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur några lärare möter elevers olika utbildningsbehov i matematik, eftersom lärarna har ett åtagande och en skyldighet att möta alla elever på deras kunskapsnivå. Jag utförde 9 semistrukturerade intervjuer med lärare på olika skolor i Malmö, samt skickade ut ett strukturerat frågeformulär till 62 kommunala skolor. Totalt kom det in 46 svar från enkätundersökningen. Jag har använt mig av två teorier för att tolka mitt resultat. Den första är Vygotskijs Proximalzonsteori (ZPD). En teori som utgår från att med rätt stöd och hjälp ifrån läraren så kan eleven utvecklas mer, mot om den inte får stöd och vägledning (Vygotskij, 1986). Den andra teorin är Piagets Motivationsteori som innebär att för att en elev ska bli motiverad så krävs en växling mellan utmanande och förstärkande aktiviteter (Imsen 2006, Lillemyr 2002). Mitt resultat visade på att lärare många gånger möter starka elever och stöttar svaga elever i ämnet matematik. De flesta lärare anser dock att det är svårt att räcka till för att alltid kunna möta alla elevers olika behov. Olikheterna i en klass är stora, och samtliga lärare anser att de kan bli bättre på att möta elever på den nivå där eleven befinner sig. De flesta lärare saknar stöd av speciallärare mot matematik. De lärare som intervjuats säger att de önskar specialpedagogiskt stöd, till exempel att arbeta med en mindre grupp elever, samtala med lärare kring elever eller lärsituationer eller utföra observationer. Min slutsats är att, lärare kan bli bättre på att möta varje elev på den nivå där eleven befinner sig kunskapsmässigt!
3

Matematikuppgifters mångfald : En studie om matematikuppgifters möjligheter till lärande. / The diversity of mathematic tasks : A study about the learning opportunities in mathematic tasks.

Ljungblad, Josefine January 2016 (has links)
Denna studie handlar om vilka olika matematikuppgifter elever möter i sina matematikböcker samt vilka förmågor eleverna får möjlighet att träna på genom dessa uppgifter. Uppgifterna är kategoriserade i rutinuppgift, textuppgift, problemuppgift samt rika problem. De matematiska förmågor som analyseras är problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, procedurförmågan, resonemangsförmågan samt kommunikationsförmågan. Studiens syfte är att undersöka elevers möjlighet till att utveckla de matematiska förmågorna genom matematikuppgifterna i två olika läroböcker. Detta görs utifrån två frågeställningar som berör matematikuppgifternas innehåll och möjligheter. Hur ser fördelningen av olika typer av uppgifter ut i de valda matematikböckerna? Hur ser fördelningen ut gällande vilka förmågor eleverna får möjlighet att träna på genom de olika uppgifterna i matematikboken?Studien utgår ifrån en innehållsanalys och det analysverktyg som används är en process i sex steg där varje matematikuppgift analyseras efter samma variabler och sedan kategoriseras utifrån givna kriterier.Av resultatet framgår att rutinuppgifter dominerar i båda läromedlen. Gällande textuppgifter och problemuppgifter ser fördelningen lite olika ut beroende på bok. Eldorado har både fler textuppgifter och problemuppgifter. Varken Favorit matematik eller Eldorado erbjuder eleverna några rika problem. Gällande förmågorna dominerar procedurförmågan och begreppsförmågan i båda läromedlen medan övriga förmågor utgör en mindre del av uppgifterna i boken. Resultatet visar att Eldorado har fler uppgifter som ger möjlighet till problemlösningsförmågan jämfört med Favorit matematik.
4

Matematikuppgifter från Chile och Sverige : En komparativ litteraturstudie om momentet sannolikhetslära

Navarrete Rey, Alexandra January 2007 (has links)
<p>Examensarbetet handlar om att jämföra vad styrdokumenten från Chile respektive Sverige säger om elementär sannolikhetslära. Detta görs genom att studera hur dokumenten beskriver momenten men även genom att se hur typuppgifter kan se ut i praktiken. Arbetet syftar vidare till att klassificera uppgifterna i olika kategorier för att senare kunna dra slutsatser.</p><p>Resultaten bygger på en komparativ litteraturstudie och avser de ovan nämnda styrdokumenten samt nationella prov och ett vanligt läromedel från Sverige.</p><p>I studien framkommer både likheter och skillnader. Bland likheterna finner vi att uppgifterna är av samma art länderna sinsemellan samt att den dominerande typen av uppgift från båda länder är de av renodlad sort. Skillnader påträffas i hur omfattande och innehållsrik den chilenska kursplanen är utformad i jämförelse med den svenska. Slutsatsen är att läraren får ett stöd till sin undervisning i studieplanen från Chile medan läraren i Sverige får ta hjälp av andra instrument såsom nationella prov och läroböcker. En annan följd av detta arbete är att studien visar att om en elev skulle byta från ett chilenskt till ett svenskt gymnasium, eller vice versa, så skulle uppgifterna i elementär sannolikhetslära inte vara främmande för denne.</p>
5

Datorprogram och skolmatematik : en granskning av matematikuppgifter i didaktiska datorprogram / Software and schoolmathematics

Johansson, Malin January 2000 (has links)
<p>Studien syftar till att granska ett urval av pedagogiska datorprogram avsedda för matematik för att få reda på vad det är för typ av matematikuppgifter användaren (eleven) kan möta. </p><p>Den teoretiska referensramen behandlar tre områden. Dessa är matematik, olika sätt att kategorisera matematikuppgifter samt olika sätt att kategorisera datorprogram. </p><p>Sammanfattningsvis visar resultatet att det är svårt att kategorisera matematikuppgifter strikt. Beroende på val av program kan eleven möta uppgifter där det matematiska innehållet innefattar allt från ett upp till sex olika områden av grundskolans matematik. Av eleven krävs främst fakta- och färdighetskunskaper för att lösa de olika uppgifterna. Förståelsekunskapen finns med i fyra av de fem granskade programmen. Innehållet i de olika matematikuppgifterna hör i huvudsak hemma i ett vardagligt eller matematiskt sammanhang men uppgifter med en kontext av annat slag finns. Svårighetsgraden varierar beroende på val av program. Här spelar även individuella faktorer en stor roll.</p>
6

Gymnasieelevers svårigheter vid arbete med matematiska textuppgifter

Wisén, Maria January 2006 (has links)
<p>Undervisningen i matematik i gymnasieskolan domineras av att eleverna får arbeta med de uppgifter som ingår i ett visst läromedel. Dessa uppgifter är ofta av rutinkaraktär där lösningsprocessen inte ses lika viktig som om svaret är korrekt eller inte. Min erfarenhet är att elever får svårigheter när de skall lösa matematiska textuppgifter, d.v.s. uppgifter som inte är av den rutinkaraktär som de uppgifter läromedlet domineras av. Syftet med min studie är därför att undersöka vilka svårigheter gymnasieelever har vid arbetet med matematiska textuppgifter. Genom att låta gymnasieelever lösa fyra matematiska textuppgifter, liknande de som finns i deras läromedel, och därefter intervjua de elever som uppvisat svårigheter drogs slutsatsen att eleverna har svårigheter inom kategorierna erfarenhetsbehov (eleverna saknar erfarenhet av att lösa liknande uppgifter och finner därför ingen lösningsmetod), teknisk förmåga (svårigheter med själva räkneförmågan och med användandet av metoder och formler), slarvfel samt textförståelse (textmängden och orden i texten leder till svårigheter).</p>
7

Gymnasieelevers svårigheter vid arbete med matematiska textuppgifter

Wisén, Maria January 2006 (has links)
Undervisningen i matematik i gymnasieskolan domineras av att eleverna får arbeta med de uppgifter som ingår i ett visst läromedel. Dessa uppgifter är ofta av rutinkaraktär där lösningsprocessen inte ses lika viktig som om svaret är korrekt eller inte. Min erfarenhet är att elever får svårigheter när de skall lösa matematiska textuppgifter, d.v.s. uppgifter som inte är av den rutinkaraktär som de uppgifter läromedlet domineras av. Syftet med min studie är därför att undersöka vilka svårigheter gymnasieelever har vid arbetet med matematiska textuppgifter. Genom att låta gymnasieelever lösa fyra matematiska textuppgifter, liknande de som finns i deras läromedel, och därefter intervjua de elever som uppvisat svårigheter drogs slutsatsen att eleverna har svårigheter inom kategorierna erfarenhetsbehov (eleverna saknar erfarenhet av att lösa liknande uppgifter och finner därför ingen lösningsmetod), teknisk förmåga (svårigheter med själva räkneförmågan och med användandet av metoder och formler), slarvfel samt textförståelse (textmängden och orden i texten leder till svårigheter).
8

Datorprogram och skolmatematik : en granskning av matematikuppgifter i didaktiska datorprogram / Software and schoolmathematics

Johansson, Malin January 2000 (has links)
Studien syftar till att granska ett urval av pedagogiska datorprogram avsedda för matematik för att få reda på vad det är för typ av matematikuppgifter användaren (eleven) kan möta. Den teoretiska referensramen behandlar tre områden. Dessa är matematik, olika sätt att kategorisera matematikuppgifter samt olika sätt att kategorisera datorprogram. Sammanfattningsvis visar resultatet att det är svårt att kategorisera matematikuppgifter strikt. Beroende på val av program kan eleven möta uppgifter där det matematiska innehållet innefattar allt från ett upp till sex olika områden av grundskolans matematik. Av eleven krävs främst fakta- och färdighetskunskaper för att lösa de olika uppgifterna. Förståelsekunskapen finns med i fyra av de fem granskade programmen. Innehållet i de olika matematikuppgifterna hör i huvudsak hemma i ett vardagligt eller matematiskt sammanhang men uppgifter med en kontext av annat slag finns. Svårighetsgraden varierar beroende på val av program. Här spelar även individuella faktorer en stor roll.
9

Den matematiska texten – ett dilemma? : En studie av textbaserade matematikuppgifter i gymnasieskolan

Lööw, Sara January 2012 (has links)
Sammanfattning Studien undersöker språkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som påverkar elevers förmåga att förstå och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgår från en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras även ur ett flerspråkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel på språkliga faktorer som är avgörande när elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer. Deltagarna i undersökningen är gymnasieelever i årskurs 1 från yrkesförberedande program. Studien resulterar i att språkliga faktorer, så som, nivå av syntaktisk komplexitet påverkar elevernas resultat och upplevelse av uppgift. Det framgår även att elever upplever textbaserade matematikuppgifter svårare än uppgifter med siffror, symboler och figurer. Svårigheterna i textens språk ser enligt studien ut att påverka flerspråkiga elever i större utsträckning jämfört med icke-flerspråkiga elever.    Nyckelord: Textbaserade matematikuppgifter, kognitiv, lingvistisk textanalys, läsförståelse, flerspråkighet, gymnasiet
10

Matematikuppgifter från Chile och Sverige : En komparativ litteraturstudie om momentet sannolikhetslära

Navarrete Rey, Alexandra January 2007 (has links)
Examensarbetet handlar om att jämföra vad styrdokumenten från Chile respektive Sverige säger om elementär sannolikhetslära. Detta görs genom att studera hur dokumenten beskriver momenten men även genom att se hur typuppgifter kan se ut i praktiken. Arbetet syftar vidare till att klassificera uppgifterna i olika kategorier för att senare kunna dra slutsatser. Resultaten bygger på en komparativ litteraturstudie och avser de ovan nämnda styrdokumenten samt nationella prov och ett vanligt läromedel från Sverige. I studien framkommer både likheter och skillnader. Bland likheterna finner vi att uppgifterna är av samma art länderna sinsemellan samt att den dominerande typen av uppgift från båda länder är de av renodlad sort. Skillnader påträffas i hur omfattande och innehållsrik den chilenska kursplanen är utformad i jämförelse med den svenska. Slutsatsen är att läraren får ett stöd till sin undervisning i studieplanen från Chile medan läraren i Sverige får ta hjälp av andra instrument såsom nationella prov och läroböcker. En annan följd av detta arbete är att studien visar att om en elev skulle byta från ett chilenskt till ett svenskt gymnasium, eller vice versa, så skulle uppgifterna i elementär sannolikhetslära inte vara främmande för denne.

Page generated in 0.0633 seconds